Under mina VFU-perioder uppdagades elevernas, oavsett etnisk bakgrund eller annat modersmål än svenska, ovana med språkliga termer och begrepp inom tekniska ämnen. Frågan som väcktes var hur jag ska kunna möta elevernas lärande och förståelse av de ord och begrepp som används inom ämnet Teknik. I vardagen kommer elever inte i kontakt med de tekniska termer som används i skolan. Hajer & Meestringa (2014) beskriver att fackspråket eller skolspråket, oberoende av vilken utbildning, med tillhörande termer kan till en början vara svårt. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i gymnasiet kan återberätta med hjälp av två olika 3-dimensionella modeller, artefakter, vilka krafterna är med deras angreppspunkter och avstånd/längder samt beskriva den mekaniska funktionen i modellerna. Dessutom vill jag undersöka om interaktion och gruppdynamik ger ett bättre resultat genom att arbeta och resonera tillsammans. Studien genomfördes med elever som läst mekanik i ämnet Teknik drygt ett halvår tidigare. Analys av ord och begrepp tas inte med i studien utan det är förståelsen för hur modellerna påverkas. Metoden jag använde är deltagande observation genom att två grupper med tre elever i varje fick berätta om funktionen i modellerna. De två grupperna deltog efter varandra så jag fick två undersökningsgrupper.  Studien filmades och all kommunikation transkriberades vilket jag sedan använde i min resultatbeskrivning och analys. Resultatet visar sig att modellerna sätter igång resonemangen mellan eleverna och det sker utbyte av kunskap och lärande. Då det sker en interaktion i gruppen blir lärandet bättre med en mer tydlig beskrivning av funktionen än om enbart en elev för resonemangen. Relevanta ord och begrepp används inte i stor omfattning. Modellerna används flitigt av eleverna. De visar med händerna samtidigt som de beskriver vad som påverkar konstruktionen med avseende på krafter med deras angreppspunkter och avstånd mellan kraft och vridningspunkt i beskrivningen av moment.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om en stor organisation som Region Västmanlandanvänder sig av en effektiv skriftlig kommunikation i sina rekryteringsannonser som lockar degrupper som söker tjänster inom organisationen. Uppsatsen följer en kvalitativ metod därinnehåll analyseras utifrån teoretiska utgångspunkter samt de svar informanterna bidrar med.Det som har analyserats i annonserna är bland annat språket, dispositionen av innehållet samtannonsens förutsättningar. Resultaten från undersökningen visade att även om annonsernaanvänder ett någorlunda effektivt klarspråk, så återfinns det brister i innehållet samt i dessdisposition. Jag diskuterar dessa resultat i relation till frågeställningarna samt de svar jag fickfrån informanterna. Slutsatsen som kunde dras utifrån resultaten i undersökningen var attannonserna skulle kunna framställas som mer lockande för målgruppen om de brukade meravärdeord och yrkesspecifika ord relaterade till sjuksköterskor. Samtidigt visar denna studie attdet saknas relevant innehåll kopplat till beskrivningen av tjänsten och målgruppens villkor iannonsen.

I denna studie undersöks, med hjälp av en enkät, hur språkanvändare pluralböjer ett urval engelska substantiv som är nya i svenskan. Substantiven är hämtade ur Språkrådets nyordslistor publicerade mellan 2014 och 2019. Dessutom undersöks huruvida språkanvändarnas val av böjningsformer överensstämmer med Språkrådets rekommendationer, och om språkanvändarnas kännedom om, samt förståelse av de utvalda nyorden, påverkar val av böjningsform.Resultatet visar att användningen av s-plural är utbredd hos språkanvändarna och att böjningsformen vållar problem när orden sedan ska böjas i bestämd form plural. Tidigare forskning som visar att s-pluralen är utbredd i det svenska språket bekräftas därmed i denna studie. Studien visar även att Språkrådets rekommendationer inte efterföljs av informanterna, med få undantag. Dessutom visar studien att språkanvändarnas kännedom om de utvalda nyorden varierar mellan de undersökta orden. Majoriteten av informanterna uppger att de sällan använder de utvalda nyorden. De ord som språkanvändarna använder är de ord som många känner till sedan tidigare. Några tydliga mönster som visar att språkanvändarnas val av böjningsformer påverkas av huruvida de känner till eller använder nyorden kan inte urskiljas.

Företaget Speed Services erbjuder olika automattjänster såsom förvaringsboxar, fotoautomateroch interaktiva kiosker på publika platser. De har svårigheter med långa responstider på deras servrar och gav i uppgift att undersöka och ta fram en fungerande lösning med kortare responstid.Det framtagna resultatet är en prototyp som med hjälp av en lastbalanserare fördelar inkommande anrop till flera servrar. Dessa servrar utnyttjar i sin tur cache för atteffektivt hämta data från databasen och minska belastningen i nätverket, framförallt på databasservern. Den framtagna prototypen har testats via automatiserade anropoch en analys av mätdata gjordes som visar att Least Connection lastbalanseringsalgoritmenär den mest optimala lösningen. / The company Speed Services provides a large number of services such as safekeeping boxes, photo booths and interactive stalls on public places. Speed Services got difficulties with long response times on their servers and gave an assignment to studyand develop a solution with shorter response times.The produced result is a prototype that utilizes load balancing to spread the requests to different servers. Those servers utilize in turn a cache to retrieve data from the database efficient and minimize network load, especially on the database server. The prototype has been tested via automatic requests and an analysis had been performed based on the collected data which showed that the Least Connections loadbalancing algorithm is the most optimal solution.

The research presented in this thesis concerns the diel activity rhythm of the meadow vole, Microtus Pennsylvanicus pennsylvanicus Ord, as shown under laboratory conditions. In the course of the investigations a general survey was made of rhythmic behaviour in the animal kingdom. / Thesis / Master of Science (MS)

Syftet med den här studien är att undersöka hållbarhetsredovisningar och identifiera återkommande ord och mönster som återfinns i dem. Studien har även som syfte att undersöka av vilka skäl företag hållbarhetsrapporterar. Uppsatsen utgår från en kvantitativ forskningsmetod där en innehållsanalys har utförts på hållbarhetsrapporter från 35 börsnoterade företag och där rapporterna omfattar åren 2020-2022. En av slutsatserna i studien är att det finns mönster och värdeladdade ord som exempelvis management (ledning). De används av företag i deras hållbarhetsredovisning eftersom de anses viktiga att signalera ut till omgivningen. Den andra slutsatsen är att företag upprättar hållbarhetsrapporter på grund av samhällets normer och värderingar. Upprättandet av hållbarhetsrapporter kan även generera fördelar som kan gynna företagen. / The purpose of this study is to examine sustainability reports and identify recurring words and patterns found in them. The study also aims to investigate the reason for which companies report on sustainability. This essay is based on a quantitative research method where a content analysis has been carried out on sustainability reports from 35 listed companies and where the reports cover the years 2020-2022. The research findings suggests an existence of patterns and emotionally charged words such as management. These are used in companies sustainability reports since they are considered important to signal to the environment. The second conclusion is that companies establish sustainability reports due to society's norms and values. The creation of sustainability reports can also generate advantages that can benefit the companies.

<p>Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken?</p><p>Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare.</p><p>Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.</p>

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken? Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare. Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.

Syftet med studien är att jämföra elevproducerade berättande texter från nationella proven i svenska i årskurs 6 utifrån olika dimensioner av textanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar på är systemisk funktionell lingvistik, framtagen av Michael Halliday. Tidigare forskning som presenteras i studien visar bland annat att det finns ett visst samband mellan hög ordvariation och höga betyg samt mellan andelen sammansatta/långa ord och höga betyg, att andelen nominalfraser med bestämningar generellt ökar i takt med att elever blir äldre, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att identitetbindning är den vanligaste formen av referensbindning i elevproducerade texter. Analysen vilar på 100 elevproducerade texter, där 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget A eller B medan 25 texter utgörs av pojkar respektive flickor som fått betyget E. Texterna har analyserats utifrån analysingångarna ordvariation, sammansatta och korta/långa ord, nominalfraser med dess bestämningar, tematisk bindning samt referensbindning.   Studien kom bland annat fram till att texterna som bedömts med betyget A eller B hade en större ordvariation än texterna som bedömts med betyget E, att det fanns en viss skillnad av andelen sammansatta och långa ord mellan texter skrivna av pojkar och flickor, att andelen nominalfraser med pronominellt huvudord generellt var högre än andelen nominalfraser med bestämningar, att temaupprepning är den vanligaste formen av tematisk bindning samt att referensbindningen identitet är den vanligaste formen av referensbindningen i samtliga texter.

Det ställs stora krav på elevers språkliga förmågor gällande läsning, ordförråd och förståelse iskolan. Elever i språklig sårbarhet kan möta stora utmaningar i skolan när läsningen blir merbetydelsefull för att lära.Syftet med studien var att belysa ett antal lärares arbete med att främja alla eleversordförrådsutveckling. Den teoretiska utgångspunkten var The four language knowledge ofblocks och The Golden Triangle of Skill. Kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare somundervisar i åk 4 - 9 med läsning för att lära. En kvalitativ tematisk analys användes föranalysen av intervjuerna. Studien visade att lärarna arbetade mycket med att förebygga ochmöta språklig sårbarhet genom att de skapade engagemang för läsning i det inkluderandeklassrummet. Lärarna framhöll att ordförrådet främjades genom arbete med läsning ochgenom diskussioner om begrepp och texters innehåll. Arbetet med texter var fokuserat påläsförståelse och lässtrategier. Slutligen visade studien att lärarnas arbete fokuserade påförståelse men inte på avkodning och djuparbete med ordförråd.