Une telle étude n'aurait pas été possible immédiatement après la conclusion de l'Accord de Marrakech, suite aux premières analyses. Des analyses qu'il convenait de prendre en compte avec du recul, la richesse du substrat est à souligner. Le choix de l'organisation, quant à lui, est dicté par un constat: l'Organisation Mondiale du Commerce qui est aussi en phase de mutation participe du réaménagement, de l'ordre économique mondial. Pour que cette participation de l'OMC contribue à l'équilibre global du système, il est nécessaire de proposer des pistes de travail aux représentants des Etats, aux négociateurs, aux différents groupes parties prenantes à ce processus évolutif. Proposer des pistes de réformes auto centrées exclusivement sur l'Organisation Mondiale du Commerce reviendrait, par le biais d'un schéma réducteur à l'excès, à ne pas tenir compte de la dimension de la sphère internationale. Le plan et le déroulement de la thèse ont été dictés par cet incontournable cahier des charges. Incontournable tout comme le constat qui a servi d'armature à la première partie, le modèle juridictionnel est accessible mais non atteint par l'OMC. Deux de ces éléments, l'existence d'un différend et l'application du droit ne posent pas de problèmes lorsqu'ils sont soumis à la matrice de règlement des différends de l'OMC. Mais le caractère obligatoire des recommandations pose le problème de la compatibilité avec les critères formel et organique du modèle juridictionnel. . L'atypisme de l'OMC est illustré par le dédoublement fonctionnel auquel se livre le Conseil Général-Organe de Règlement des Différends. La juridictionnalisation du traitement des différends commerciaux peut s'envisager via la configuration de nouveaux schémas coopératifs, y compris avec des ramifications hors du centre William Rappard. La conclusion de lathèse, tout en synthétisant les causes de la non validation du qualificatif juridictionnel pour l'OMC, rend compte de virages prospectifs qui pourraient permettre l'émergence d'une juridiction commerciale internationale entre Etats. / Such a study would not have been possible straight after the conclusion of the Agreement of Marrakesh, further to the first analyses. Analyses which it was advisable to take into account with hindsight, the wealth of the substratum should be noticed. As for the choice of the organization, it is dictated by a report stating that the World Trade Organization which is also in the pro cess of being transferred participates in the reorganization of the world economic order. In order for this participation of the WTO ( .. ) to contribute to the global balance of the system, it is necessary to propose working tracks to the representatives of the States, to the negotiators, to the various groups involved in this progressive process. Proposing means of reforms centred only on WTO, excessive reduction and not taking into account the dimension of the international sphere. The plan and the progress of the thesis were dictated by these unavoidable specifications. As inevitable as the report which was used as a basis of the first part, the jurisdictional model is accessible but not reached by the WTO ( .. ). Two out of these elements, the existence of a dispute and the application of law do not pose problems when they are subjected to the matrix of dispute settlement of the WTO ( .. ). But the compulsory character of the recommendations poses the problem of the compatibility with the formaI and organiccriteria of the jurisdictional model. The atypism of the WTO ( .. ) is illustrated by the functional splitting in which the General-Organ Council of Dispute settlement is engaged. The 'jurisdictionnalisation" of the treatment of the trade disagreements can be envisaged via the configuration of new cooperative plans, including ramifications outside the William Rappard Center. The conclusion of the thesis, while synthesizing the causes of the invalidation of the jurisdictional qualifier for the WTO ( .. ), justifies means of prospection allowing the emergence of an international commercial jurisdiction between States.

Andraspråksinlärning förutsätter att elever lär sig nya ord och därmed förutsätter ett välfungerande minne och undervisningsmetoder som utnyttjar hur minnet lagrar och återkallar ord. I svenska grundskoloranvänds ofta den traditionella metoden, där elever får bekanta sig med nya ord och fraser (det vill säga glosor) genom att ta del av olika läromedelsbaserade texter och inspelningar i samband med en gloslista som ska instuderas till ett kommande glosförhör. I vår undersökninghar vi jämfört ordinlärning bland mellanstadieelever som har tagit del av den traditionella metoden kontraelever som har deltagit ien pedagogisk dramaaktivitet: Readers Theatre(lästeater). Vår undersökning var begränsad och dess validitet och reliabilitet kan ifrågasättas ur flera aspekter, men våra studieresultat stödjer premissen att elever som deltar i lästeater kan lära sig och minnas nya engelskglosor lika bra och även bättre än elever som lär sig dem genom traditionella undervisningsmetoder. Vår undersökningsresultatantyder att den traditionella metoden är bättre för att behärska stavning och översättning av några utvalda glosor, åtminstone kortsiktigt, medan lästeatermetoden gereleverna en bättre och mer minnesvärd uppfattning om glosornas betydelser och användning i kontext. Våra studieresultat pekar på att inga av metoderna ärfullständiga, då elevernas minne för orden och fraserna som de exponerades försämrades efter en vecka. Att kombinera metoderna skulle möjligtvis ha lett till mer avsiktlig repetition av orden och ännu bättre ordminne / Second language learning requires that pupilslearn new words and thus requires a well-functioning memory and teaching methods that utilize how the memory stores and recalls words. In Swedish gradeschools, the traditional method used to acquaint pupils with new words and phrases (i.e.vocabulary) isthrough various textbook-based texts and recordings in connection with a vocabularylist that is to be studied for an upcoming vocabulary text. In our study, we compared word learning among pupilswho were taught by the traditional methodversus pupils who participated in an educational drama activity: Readers Theatre. Our study was limited, and its validity and reliability can be questioned from several aspects, but our results support the premise that pupilswho participate in Readers Theatrecan learn and remember new English vocabularyjust as well and even better than pupilswho learn them through traditional teaching methods. Our survey results suggest that the traditional method is better for mastering spelling and translation of selected vocabulary,at least in the short-term, while Readers Theatregivespupilsa better and more memorable understandingof the meaning and use of the vocabularyin context. Our results indicate that neitherof the methods isinfallible, as pupils’memory for the words and phrases they were exposed to deteriorated after a week. Combining the methods might have led to more deliberate repetition of the vocabularyand even better vocabularymemory

Syftet med denna studie var att undersöka hur ordförråd kan undervisas med direktmetoden. Ett experiment gjordes med en klass eleverna i årskurs 9 för att testa en aktivitet som inspirerades av den så kallade direktmetoden. Aktiviteten, som hade som främsta syfte att lära sig ord var helt ny för eleverna och den testades vid fem olika tillfällen. Studien består dels av experimentet av aktiviteten och elevernas uppfattningar av den men också om att undersöka hur lärare använder sig av direktmetoden för att undervisa ordförråd. Metoden för studien var semistrukturerade intervjuer med öppna frågor och möjligheten att ställa följdfrågor. Jag intervjuade arton av de eleverna som hade varit med i experimentet därför att ta reda på vad de tyckte om aktiviteten. Jag intervjuade också tio lärare från fyra olika skolor, eftersom jag ville undersöka om de använder direktmetoden för att undervisa ordförråd och på vilket sätt. Det visade sig att alla intervjuade elever uppskattade aktiviteten vilken uppfattades som effektiv, interaktiv samt rolig för att lära sig ord. De tyckte också att det blev lättare att komma ihåg ord, att de uppmuntrades att prata i målspråket och att använda kommunikationsstrategier, vilket är ett kunskapskrav i den svenska skolan. Studien visade även att alla lärare använder direktmetoden till vis del, men att de flesta lärare inte var bekanta med aktiviteten som testades med eleverna. De använder direktmetoden främst för att kommunicera på franska med eleverna och förklara ord som eleverna frågar om, med hjälp av kroppsspråk, synonymer och antonymer eller meningar.

Den här studiens syfte var att relatera elevers språkliga abstraktionsgrad med deras grammatiska nivå enligt Processbarhetsteorin (PT). Med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik (SFG) analyserades abstraktionsgrad i form av informationstunga ord samt vilka processtyper eleverna använde. För att få ett ytterligare perspektiv på abstraktionsgrad vägdes även ett kvantitativt kognitiv-psykologiskt mått, konkretionsvärden, in i analysen. Materialet som analyserades bestod av 18 argumenterande texter, skrivna av elever vid ett språkintroduktionsprogram. Studien visade på en koppling mellan elevers grammatiska nivå enligt processbarhetsteorin och hur abstrakt språk de använde. PT-nivå varierade mellan nivå 3, 4 och 5 och elever som hade kommit längre grammatiskt, det vill säga PT-nivå 4 och 5, använde flerrelationella processer och till viss del även fler informationstunga ord.. . Alltså var språket hos dessa elever, enligt både den SFG-baserade analysen och den databas som användes, mer abstrakt.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik.</p>

<p>Uppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ”fula orden” allt mer.</p><p>Orsakerna till att de så kallade fula orden används är för det första för att uttrycka känslor. Det kan vara när en plötslig känslomässig förändring sker eller när man utsätts för fysisk smärta. Sedan kan det också vara en språklig anledning som tas till för att chockera och förstärka ens budskap. Lägg där till att de kan användas för att visa på vänskap och samhörighet, men också för att visa på makt.</p><p>Ungdomars attityd gentemot att använda de som kallas för fula ord varierar, men de flesta använder dem om än i olika omfattning. De anser inte att de ska användas i offentliga sammanhang som i nyhetsprogram i media, men att det är okej i den privata sfären. Det är också i den privata sfären som de flesta använder dem oavsett kön, ålder eller klass. Det egna användandet beror dock till stor del på den uppfostran man har fått samt vilken attityd gentemot dem man har. När killar och tjejer jämförs påvisas inga större skillnader, även om tjejerna i större omfattning använder sig av eufemism. Det ska bero på att tjejer oftare strävare efter ett mer vårdat språk.</p><p>Medias påverkan på attityden och användandet av de så kallade fula orden är omtvistad. De används i allt större omfattning idag i underhållningsprogram och på internet, även om de mer allvarliga delarna av medias utbud oftast inte brukar dem. Dock förekommer de allt mer i skrift idag, då många privatpersoner skriver både krönikor, bloggar och allt mer SMS.</p><p>Uppfattningen att många av de ”fula orden” blivit allt mer stereotypa och mindre chockerande resulterar i att behovet av nya uppkommit. Det vanligaste sättet att bilda nya är att låna från andra språk rakt av eller att översätta dem till svenska. Behovet av att provocera och framkalla reaktioner finns dock kvar, även om möjligheten styrs av omgivningens attityd gentemot de så kallade fula orden.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.</p>

<p>Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen.</p>

<p>The aim of this thesis is to analyse and problematize the concept of culture and its changes during the 1960s. By examining articles out of the periodical Ord&Bild 1962-1972, I show how an aesthetically marked concept, closely related to the concept of art, changes into an anthropological perspective where attention is drawn to the social, economical, political and ideological aspects. This change is viewed in relation to the works of three prominent cultural theorists from the 1960s: Raymond Williams, Marshall McLuhan and Herbert Marcuse.</p><p>The change that the concept of culture undergoes can be illuminated in several ways. Epistemologically questions of art, its objectivity and relation to reality, are replaced by questions of the function of art and of its role as reproducing ideas and norms of a bourgeois society. Economical and social aspects are used as critical factors in discussing the role and conception of culture, a perspective that gives the discussion a political and ideological edge. Another related track of change is that attention is brought to the relationship between culture as norms and values and culture as art, also known as “high culture”. This means that the idea of an universal culture is criticized for its excluding tendencies. By the end of the decade, the concept of culture has lost its universal meaning and is, among other things, used to endorse and emphasize a specific identity. Culture is key concept in a critical discussion about society and is also seen as a way of changing this society. Culture can then be viewed as a “concept of struggle”.</p><p>The change that the concept of culture goes through is related to changes in the society as a whole, as well as to underlying ideas and visions about the society. The change must not be understood as a consequence of the political escalation during the 1960s, but is to be seen as a development parallel to this radicalization of society.</p>

Uppsatsen behandlar lärares inställning till att sex och samlevnad ingår som en del av det centrala innehållet i kursen Naturkunskap 1a som ska börja gälla höstterminen 2011. Uppsatsen är genomförd med hjälp av fokusgruppssamtal mellan lärare med insyn i sex- och samlevnadsundervisning eller Naturkunskap. Därefter har vi tolkat inställningen genom att analysera användningen av värdeladdade ord. Som en del av resultatet fick vi fram att lärarna överlag är positivt inställda till förändringen.