No description available.

Eco-tourism activities specifically, sometimes have very negative environmental impacts. One such activity which has been observed to have severe negative impacts is driving in dirt tracks (ungravelled natural soil) by game drive vehicles in private game reserves and some National Parks (Nortjé 2005; Laker 2009). It has also been observed that the severity of the impacts and the resilience (recovery potential) of the affected areas differ widely between different areas. It is strongly linked to the properties and qualities of different soils. This study has shown that off-road driving (ORD) has the same effects, and to a greater extent, if it is not well managed and judiciously controlled. Wild animals tend to concentrate in areas with the most nutritious en most palatable vegetation. Consequently these are also the areas where predators, e.g. lion, leopard and cheetah are most likely to be found. It can be expected that these will be the areas with the highest frequencies of ORD in order to get close to these animals. In many landscapes these are the areas which are the most vulnerable to negative impacts by actions like ORD and have the lowest resilience. It has also been observed during game drives and personal communications at several occasions that there is tremendous ignorance amongst tourists regarding the negative environmental impacts of certain activities. This study proved that ORD have strong negative impacts on vegetation recovery, soil resilience and root density distribution through soil crusting and sub-soil compaction. An important finding is that these negative impacts are during both dry and wet soil conditions. Game drive vehicles driving off-road damages the surface soil structure, which lead to soil crust formation and sub-surface compaction. A highly significant result is that most crusting and sub-soil compaction occurred during the first pass of the game drive vehicle, irrespective of the soil type and tyre pressure, thus rewriting the current guidelines for ORD of the South African National Parks, SANParks. Furthermore, results of this study indicated that a significant area in the flood plains of the Makuleke Contractual Park is impacted by ORD. The impacts are serious if one looks at the amount of land that an ORD vehicle can disturb. One of the recommendations would thus be to drive in the same tracks when driving off-road, and lower the tyre pressures. Driving in the same tracks is known as "controlled-traffic" in the agricultural industry. Controlled traffic is very important to minimize compaction. Driving in the same University of Pretoria etd Nortjé, G.P. (2013) tracks during off-road incidents does not significantly affect the degree of compaction under the tracks, but greatly reduces the compacted area. Further results indicated a strong lateral effect of the vehicle tracks, in most cases the whole area between the two tyre tracks as well as up to a distance outside of the vehicle tracks, thus increasing the total area disturbed by ORD. Comparing these vehicle impacts with animal path resulted in some important findings. Animals only caused a soil crust with soil strength values much lower than that of vehicles. The effects of animals are also much more vertical than lateral as with vehicles. Another important finding is the role that historical human activities play in such study areas and how it may influence results. The results in this study are aggravated by the historical human activities in this study area, as indicated. These historical activities were the main cause of the surface crusting, and the resultant low vegetation growth in the area. This, therefore, explains partially the relatively high control values and also the soil’s higher susceptibility to compaction due to vehicle ORD. The root density trials had very interesting and important results. Significant differences occurred between mean root density fractions across all tyre pressures at all three trial sites. The trend is that an increase in tyre pressure causes a decrease in root density distribution. These results show clearly that even lower tyre pressures are harmful, but are more environmental friendly than higher tyre pressures. Results of the second part of the study with regards to tourists' perceptions on ORD, and the impact of their activities on the environment, showed that the majority of tourists areignorant when it comes to the impacts of their activities on soil and vegetation. Tourists' had significantly variable demographic characteristics. Tourists' environmental perceptions varied, but a significant majority of tourists agreed that ORD has a negative impact on the environment. Contradictions exist between what they know or perceive as being damaging and what they prefer to act on. Results indicate a need for improved visitor education on the possible negative impacts of demands for ORD, and a need for government intervention with regards to the enforcement of legal measures to control ORD. The results also indicate that game guides and tourism operators can play a major role in educating the tourists. The results demonstrate that both an understanding of the chemical and physical factors influencing soil compaction, as well as tourists' environmental views are important in formulating a management strategy to control and manage these impacts. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2014. / gm2014 / Animal and Wildlife Sciences / unrestricted

No description available.

I föreliggande magisteruppsats undersöks elevers språkbruk i naturorienterande ämnen (NO). Mer explicit riktas fokus mot kvalitéer i elevskrivna laborationsrapporter i NO. Med en modell som har teoretisk förankring i Systemisk Funktionell Lingvistik (SFL) delas elevernas meningar in i NO-ord, processord (verb) samt övriga ord för att analysera elevernas språkanvändning i deras texter. Studien syftar till att undersöka och ge svar på frågor kring hur SFL-teori kan anpassas för att både vara funktionell och lätt att tillämpa samt vilken potential modellen rymmer som ett didaktiskt lärarverktyg?       I analysen riktas fokus mot NO-ord och ord som beskriver experimentmaterial samt processord. Processorden är verb som beskriver vad som görs i ett experiment eller undersökning samt vad som händer. Resultaten indikerar att modellen erbjuder ett verktyg för lärare, att genom ett systematiskt sätt, uppmärksamma inte bara NO-ord utan även processord som beskriver aktiviteter och skeenden. Genom lärarledda dialogistiska samtal med eleverna, exempelvis i helklass, går det att argumentera för att modellen erbjuder en potential till ökat lärande hos eleverna. Ett lärande där eleverna får möjlighet att utveckla sitt språkliga register i naturvetenskap.

Matematiska problem är ofta formulerade med mycket text därav blir elevens förmåga att läsa och tolka text samt textens utformning, centrala delar i elevens utveckling av matematisk förståelse. En text i matematik kan innehålla begrepp och ord som eleven behärskar i sitt vardagliga språk men som har en annan betydelse i en matematisk kontext. Texter i läromedel som formuleras slentrianmässigt riskerar att leda till att elevers läsförståelse och matematikförståelse försämras istället för att utvecklas. Textuppgifter elever möter i sitt läromedel bör vara utformade för att utveckla såväl läsförståelse, begreppsförmåga, berika elevens ordförråd samt matematiska förståelse. Studien visar dock att andel missvisande ord och formuleringar elever möter i texter i matematik ökar med elevernas stigande ålder. Utifrån detta är det rimligt att ifrågasätta om textuppgifter i matematik ämnar utveckla ovanstående förmågor eller om orden ställer sig i vägen för matematiken?  Denna läromedelsgranskning utgår från tidigare forskning kring sambandet mellan matematik och läsförståelse. De artiklar som konsumerats grundar sig på det sociokulturella perspektivet om lärande i en social och kulturell kontext. Studien utgår från den socialsemiotiska teorin om text som en resurs för att skapa förståelse för något. Det valda läromedlet analyseras på teckennivå för att finna möjliga representationer av ordens betydelse och vilka möjligheter och svårigheter som kan uppstå när tecknen sätts samman för att skapa mening i textuppgifter i matematik. Syftet med denna läromedelsanalys är därav att granska texter elever möter i sitt läromedel i årskurs 4 och årskurs 6 för att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter som arbetet med matematiska texter kan innebära och hur texternas utformning kan underlätta eller försvåra för elevens matematiska utveckling.

Det här examensarbetet har ämnat undersöka hur tre olika svensklärare väljer sina texter och hur utformningen av undervisningen med texterna görs. Syftet har också varit att undersöka vilka möjligheter och hinder lärarna uppfattar med texterna kopplat till läsförståelse. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet, Applebees läroplansstrukturer vid textval och läsförståelseforskning för att analysera resultatet. För att få fram materialet valde jag att göra tre stycken halvstrukturerade intervjuer med lärare med olika lång yrkesverksamhet på tre olika skolor. Det resultat som framkommit från de olika lärarna har varit relativt samstämmigt. De menar att textvalen görs utifrån elevernas tidigare erfarenheter för att öka deras intressen men samtidigt ska de olika textvalen länkas samman med varandra. Av resultatet framkommer det också att textsamtalen är ständigt närvarande i undervisningen. Slutligen pekar lärarna på att det finns ett antal faktorer som påverkar förståelsen av texterna. Det är följande: ord och begrepp, orsak- och verkanssamband, textstruktur, motivation och bakgrundskunskaper.

Upprinnelsen till studien var en önskan och intention att belysa och öka förståelsen för ett av grundskolans ofta använda dokument, pedagogisk bedömning. Vår förhoppning är att studien ska kunna fungera som ett diskussionsunderlag i grundskolan. Syftet var att se och upptäcka mönster, likheter och skillnader i sättet att skriva bedömningar på. Vi valde att studera olika perspektiv som blev framträdande i texten samt vilka ord och begrepp som vanligen förekom. Studiens teoribakgrund tog stöd i såväl specialpedagogiska perspektiv som i systemteori. Det relationella perspektivet vill beskriva eleven i aktuell miljö samt det kategoriska perspektivet som i hög utsträckning belastar individen och gör eleven till bärare av svårigheter. Genom att använda kvalitativ innehållsanalys som metod för undersökningen skapades möjlighet att utgå från materialet mer förutsättningslöst. Avsikten med studien var inte att generalisera, meningen var att förstå något utifrån sin specifika kontext. Kvalitativ metod och innehållsanalys valdes ut som mest lämplig. I analysens djupare skede användes så kallad post-coding, en kodning av ord i efterhand för att på så sätt låta ord och begrepp uppstå ur empirin och inte vara på förhand bestämda. Empirin bestod av 20 pedagogiska bedömningar från fyra olika skolor och hade fokus på skolår 1–5. Vår tolkning av texterna visade på ett övervägande kategoriskt perspektiv genom ett tydligt bristperspektiv på den enskilda individens tillkortakommande. Individer framställdes i många fall som problem som skolan hade svårigheter att anpassa verksamheten efter. Många bedömningar visade på liknande mönster och även liknande orsaker till utredning. En stor del av bedömningarna kunde härledas till elevers behov av tydliggörande vardag. Detta samtidigt som vår uppfattning om dokumenten var att även dessa visade på en otydlighet eller mångtydighet genom att vara oprecisa och vaga. Det var ett mönster att man många gånger visste vad som skulle gynna en elev men det skrevs aldrig ut vem som skulle göra något när förändringen skulle ske på grupp- och organisationsnivå. Trots uppmaning från Skolverket (2014a) om vikten av språkbruk förekom en ansenlig mängd värderande ord av individen, enligt vår tolkning av texten. Resonemang fördes om komplexiteten mellan skolans uppdrag att dels identifiera och uppmärksamma elever i behov av stöd samt att dels bejaka olikheter med inkludering som mål. Ett dilemma som framkom var kring rektorns roll. Genom att rektorn innehar en komplex roll att dels vara den som har ansvar för ekonomi och budget och dels vara den som ser till att alla elever ska få det stöd som behövs för att nå sina mål. Styrdokumenten tydliggör att alla elever ska kunna nå sin fulla potential och utvecklas på bästa sätt och vilket ger eleverna rätt till det stöd som behövs för att nå dit. Specialpedagoger i grundskolan har många gånger det övergripande ansvaret för arbetet med och kring utredningar och kan fungera som vägvisare i arbetet vad gäller språkbruk och normer i samtalet kring dessa frågor, därav studiens vikt. I studien sågs det genomgående att eleverna behövde stöd i tydlighet och struktur i sin skolvardag och sina studier. Med ordet tydlighet som utgångspunkt kan det resoneras kring hur det redan förebyggande kan arbetas kring detta. Genom förebyggande arbete skulle elevernas vardag och studier kunna tydliggöras för alla elever. Detta är något som kan komma in långt tidigare i skolans hälsofrämjande arbete. Specialpedagogen har en viktig roll i att verka för tydliggörande pedagogik för den stora massan elever för att på så vis förebygga att elever i lika hög utsträckning hamnar i behov av anpassningar eller särskilt stöd.

I denna uppsats undersöks hur och varför begreppet Gud kontinuerligt används inom självhjälpsprogrammet Anonyma Narkomaner. Syftet med studien är att undersöka hur icke- religiösa människor tolkar och förhåller sig till religiösa ord och symboler. I uppsatsen diskuteras dessutom hur rituella aspekter möjliggör ett nyktert och drogfritt liv för medlemmarna i Anonyma Narkomaner, och en jämförelse görs mellan ett NA-möte och passageriter. Empirin består av insamlat material från intervjuer, observation och litteraturstudier, vilken har analyserats med hjälp av antropologiska teorier om symboler och ritualer.

Att tillägna sig ett nytt språk handlar till stor del om att erövra de byggstenar som språket är uppbyggt av – orden. Eftersom mängden ord i ett språk är näst intill oändlig och det är en tidsödande process att lära sig ord omedvetet, kan ordundervisning spela en viktig roll. Att som lärare bli medveten om hur man kan undervisa för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt att utöka sitt ordförråd, är därför av stor vikt för elevernas språkutveckling. Det här utvecklingsarbetet belyser ordinlärning i svenska som andraspråk (SVA) ur ett undervisnings- och elevperspektiv. Under en fyraveckorsperiod har elever i SVA 1 på gymnasial nivå inom vuxenutbildningen undervisats i ordinlärning genom att praktisera olika strategier på veckans ord. Efter periodens slut har de intervjuats om sina åsikter om undervisningen och vad de tror att de kommer att ha användning av i framtiden då de ska lära sig nya ord. Resultatet från studien visar att eleverna uppskattat ordinlärningsundervisningen, dels för att de lärt sig många nya ord, dels för att de lärt sig olika strategier som de menar att de kommer att ha användning av i framtiden.

No description available.