Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till ökad kunskap om huruvida extern granskning har någon påverkan på den eventuella användningen av impression management i VD-ordet i noterade svenska företags hållbarhetsredovisningar. Design och metod: Kvantitativ innehållsanalys där 30 dokumentstudier av VD-ord i hållbarhetsredovisningar har genomförts. Resultat: Studien visar att impression management är vanligast i form av större betoningar på positiva nyheter framför negativa, samt att företag i stor utsträckning väljer att ta åt sig äran för positiva nyheter än negativa. Studien visar däremot att extern granskning av hållbarhetsredovisningar inte har någon signifikant påverkan på hur företag eventuellt använder sig av impression management i VD-ordet. Praktiska implikationer: Genom studiens resultat kan företag och deras VD få en tankeställare gällande hur hållbar deras process för att skapa legitimitet egentligen är, eftersom presentationen av fördelaktig och ofördelaktig information ofta är i obalans. Studiens resultat kan också hjälpa investerare och andra intressenter att ha ett kritiskt förhållningssätt till VD-ordet och till värdet av extern granskning av hållbarhetsredovisningar. Med tanke på att den externa granskningen inte verkar fylla någon kvalitetsförbättrande funktion för företagen själva finns det utrymme för svenska lagstiftare att reflektera huruvida den nuvarande lagstiftningen angående den externa granskningen av hållbarhetsredovisningar är tillräcklig. Begränsningar och förslag till framtida forskning: En begränsning i studien är att resultatet inte är generaliserbart för alla svenska noterade företags hållbarhetsredovisningar, eftersom urvalet inte är slumpmässigt. En annan begränsning i studien är att den endast tar hänsyn till svenska noterade företag, vilket innebär att den inte tar hänsyn till andra stora svenska företag. Framtida forskning kan fokusera på att göra liknande jämförelser mellan företag i olika branscher som är intressanta ur ett hållbarhetsperspektiv, som exempelvis oljeoch drivmedelsindustrin. Framtida forskning skulle även kunna studera djupare hur extern granskning påverkar eventuell användning av impression management i hållbarhetsredovisningar.

Submitted by Automa??o e Estat?stica (sst@bczm.ufrn.br) on 2017-03-20T22:25:47Z No. of bitstreams: 1 RuanKlebersonPereiraDaSilva_DISSERT.pdf: 5883694 bytes, checksum: 148146beabdcbaa2fbe49a0aa0af90e9 (MD5) / Approved for entry into archive by Arlan Eloi Leite Silva (eloihistoriador@yahoo.com.br) on 2017-03-24T00:43:03Z (GMT) No. of bitstreams: 1 RuanKlebersonPereiraDaSilva_DISSERT.pdf: 5883694 bytes, checksum: 148146beabdcbaa2fbe49a0aa0af90e9 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-03-24T00:43:03Z (GMT). No. of bitstreams: 1 RuanKlebersonPereiraDaSilva_DISSERT.pdf: 5883694 bytes, checksum: 148146beabdcbaa2fbe49a0aa0af90e9 (MD5) Previous issue date: 2016-09-26 / Tendo como preocupa??o central a rela??o entre Guerra, Soberania, Ordem e Equil?brio C?smico no Imp?rio Neoass?rio (884-727 a.C.), este trabalho busca analisar os relevos neoass?rios esculpidos em lajes de pedra fixadas ?s paredes dos pal?cios imperiais neoass?rios. Estes relevos, reunidos em um Cat?logo Documental organizado por regras de homogeneidade, ser?o estudados a partir da Teoria da Imagem e da Teoria das Representa??es Sociais, privilegiando a materialidade das representa??es visuais e seu respectivo contexto de produ??o para que, com isso, se tenha o devido entendimento dos Grupos Narrativos, das Categorias Narrativas e das Tipologias Narrativas, al?m de demarcar as Unidades Epis?dicas que contribu?ram para a produ??o de sentidos acionados pelas representa??es visuais vinculadas ?s estruturas arquitet?nicas dos pal?cios imperiais neoass?rios, o que implica, por fim, no entendimento do poder destas imagens como imagens do poder.

Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.

Den här uppsatsen innehåller en undersökning av skillnader mellan tidningarna Bulletinen och Allt om Mat som är inriktad på hur texter ur tidningarna ger upphov till ideologiska effekter och skapar modelläsare. Den analysmetod som tillämpas är en ideologikritisk analys. Efter genomförd analys kan undersökningen konstatera att de båda tidningarna ger upphov till ideologier som i relation till konsumtionskulturen skiljer dem åt. Samtidigt framträder ett flertal likheter mellan de båda texternas språkliga verkan som kan kopplas till intertextualitet och gemensamma diskurser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka chatkonversationernas talspråkliga uttryck i form av ord och symboler som förstärkning till skriftspråket på sociala medier. De delar som undersöks är akronymer, förkortningar, fula ord, diskurspartiklar, slang, symboler och humörsymboler. Målgruppen för undersökningen är ungdomar på högstadiet och de sociala medier som används är Facebook och Kik. En infallsvinkel till uppsatsen är att undersöka om det kan utläsas någon skillnad i användningen av tillägg hos killar och tjejer. Undersökningen bygger på de chatkonversationer som informanterna själva valt ut och avidentifierat. Resultatet visar att det finns en del värderande skillnader, men också en del likheter, mellan killarna och tjejernas användning av de olika tilläggen. Resultatet visar bland annat att killarna och tjejerna använder fula ord lika frekvent. En stor skillnad är att tjejerna använder betydligt fler symboler (till exempel hjärta och tummen upp) än killarna medan killarna använder fler humörsymboler (smilisar eller emojis).

No description available.

Global Reporting Initiative (GRI) är ett av ramverk som idag används för att upprätta hållbarhetsredovisningar. GRI’s vision är att skapa en framtid där hållbarhet är en harmoniserad del av alla organisationers beslutsprocess samt att redovisning av hållbarhet ska vara lika rutinartad och jämförbar som den finansiella redovisningen. Därför arbetar GRI ständigt med att förbättra och utveckla ramverket för att rapporterna ska bli ännu mer transparenta, fullständiga och balanserade. Emellertid är hållbarhetsredovisning än så länge frivilligt för de flesta företag och oreglerat. Att minimera, skönmåla eller helt utelämna händelser är därför förekommande, inte minst för att företagen vill erhålla legitimitet och verka i linje med samhällets förväntningar.Denna uppsats kartlägger och analyserar det negativa innehållet i hållbarhetsredovisningar bland företag som upprättat dem enligt GRI’s ramverk G4. Vidare undersöker studien om faktorerna redovisningstradition, företagsstorlek och branschtillhörighet påverkar det negativa innehållet. Data för totalt 194 företag analyserades. Två av studiens tre hypoteser kunde bekräftas. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan den kontinental-europeiska redovisningstraditionen och mängden negativa ord i hållbarhets-redovisningar jämfört med den anglo-amerikanska traditionen. Det finns även ett positivt samband mellan företagsstorlek och mängden negativa ord. Däremot gav studien inget stöd för den sista hypotesen då det saknas signifikativt samband mellan branschtillhörighet och den mängd negativa ord som kundeuppvisas. / Global Reporting Initiative (GRI) is the framework that is most commonly used by companies to establish sustainability reports. The vision of GRI is to create a future in which sustainability work is a harmonized part of all organizations’ decision-making processes together with the sustainability reports being as standardized and comparable as the ones of financial accounting. It is a continuous process for GRI to improve and develop the framework so the published reports will be even more transparent, complete and balanced. However, sustainability reporting is voluntary for most companies and it is unregulated. Consequently, companies can minimize, embellish or even omit events in their reports. The reason for that, as manyresearchers state, is to keep legitimacy and operate in line with the society’s expectations. This thesis surveys and analyses the negative content in sustainability reports among companies that publish reports in accordance with the GRI framework G4. Furthermore it researches if the factors accounting tradition, company size and industry affiliation affect the negative content in sustainability reports. Data for in total 194 companies was analyzed. Two of the three hypotheses of the study could be confirmed. There is also a positive relation between the continental-European accounting tradition and the amount of negative words in sustainability reports compared to the Anglo-American tradition. There is also a positive relation between company size and the amount of negative words. However, the study provided no support tothe last hypothesis when no relation could be found between industry affiliation and the amount of negative words.

Sammanfattning I läraryrket har vi sett hur viktigt och väsentligt det muntliga och skriftliga språket är i allt lärande. Språkkravet i skolan ökar under elevens skolgång och eleven möter allt mer komplexa texter av olika text- och språkstrukturer, textmängder och textinnehåll. Syftet med studien var att undersöka hur lärares undervisning bedrivs i praktiken, med fokus på hur språklig utveckling hos eleverna i förskoleklass till årskurs 3 främjas. Vidare handlar det om att synliggöra vilka språkliga förmågor som lärare bearbetar med eleverna, för att stärka deras språkliga kompetens. Studien tillämpar ett induktivt förhållningssätt och är av kvalitativ natur. Metodansatsen är etnografisk och består av öppna observationer med förstärkning av observjuer, där materialinsamlingen analyseras genom en tematisk analys. Detta innebär att studien grundar sig i ett öppet förhållningssätt till det vi observerade och observjuade. Insamlingen är från 9 olika grundskolor i 5 olika kommuner. Omfattningen av materialet är 18 timmar observerad undervisning. Studiens resultat visar att läraren arbetar språkutvecklande i både planerad form och genom att fånga de tillfällen som ges till spontana interaktioner med eleverna. Undervisningen har berört både språkets form, struktur och funktion, vilka kan betecknas som grunden för en språklig utveckling. I studien har vi mött engagerade lärare, som lägger stor vikt vid att inkludera ord och begrepp som en naturlig del i undervisningen. På så sätt har den semantiska förmågan stått i fokus i den språkliga undervisningen.

Anställda på företag gör ibland utlägg på köp åt företaget som de behöver dokumentera manuellt. För att underlätta dokumentation av utlägg hos anställda på företaget Consid AB har detta arbete haft i syfte att utveckla en tjänst som från en bild på ett kvitto kan extrahera relevant data såsom pris, datum, företagsnamn samt kategorisera kvittot. Resultatet som arbetet har medfört är en tjänst som kan extrahera text från kvitton med en säkerhet på i snitt 73 % på att texten är rätt. Efter tester kan det även fastställas att tjänsten kan hitta pris, datum och företagsnamn från ca. 64 % av testade kvitton med olika kvalité och innehåll. Tjänsten som byggdes har även implementerat två olika kategoriseringsmetoder där hälften av de testade kvittona kan kategoriseras av de båda metoderna. Efter analyser av metoder och resultat har slutsatser kunnat dragits i att tjänsten innehåller ett flertal brister samt att mer tid bör läggas för att optimera och testa tjänsten ytterligare. / Employees at companies sometimes make purchases on behalf of the company which they manually need to document. To ease the documentation of purchases made by employees at Consid AB, this study has had the goal to develop a service that from an image of a receipt can extract relevant data such as price, date, company name along with a category of the purchase. The resulting service can extract text from receipts with a confidence of 73 % in that the text is correct. Tests of the service shows that it can find price, date and company name on around 64 % of test receipts with different quality and contents. The resulting service has also implemented two different methods for categorisation where half of the test receipts could be categorised by both methods. After analysing methods and results, conclusions have been made in that the service contains of numerous flaws and that more time needs to be put in to optimise and test the service.

The aim of the essay is to explore how so called ”safe spaces” are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ”Tusen bilder, tusen ord” (A thousand pictures, a thousand words). RFSL Ungdom is the Swedish youth organization for homosexual, bisexual and transgender rights. The object of ”Tusen bilder, tusen ord” is to increase psychological well-being amongst queer youth under the age of 26 by providing a safe space where they can meet, and by encouraging their creative expressions in various workshops which are led by queer-identified artists. The essay is conducted through semi-structural interviews with participants in the project, and through participating observations of some of the workshops. Its theoretical base is previous research in the concept of safe spaces, strategies of resistance, and creativity. The result shows that the safe space ”Tusen bilder, tusen ord” is constructed in various ways, for example identification with each other and a ”queer identity” and through the trust that participants in the project felt towards the organization RFSL Ungdom. The creative expressions established an air of openness and understanding in the group, and also served as ways to reshape and transform the heteronormative surroundings, through the project's art-exhibition, and through the inner queer fantasy space bricolage.