Studiens primära syfte är att undersöka hur målgruppen potentiellt framtida kvinnliga arbetssökande upplever det språkliga tilltalet i nätbanken Nordnets platsannonser. Hypotesen att det språkliga tilltalet i Nordnets platsannonser bär spår av manliga drag och attraherar män i högre utsträckning än kvinnor är en central utgångspunkt för undersökningen som görs. Ett sekundärt syfte med studien är även att ur språkvetenskapligt perspektiv undersöka hur de relationsskapande strategierna ser ut i fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien utgår från frågeställningar som berör attityder till det språkliga tilltalet och hur platsannonsernas relationsskapande strategier associeras med manligt eller kvinnligt språk. Frågeställningarna besvaras med hjälp av två kvantitativa metoder: en enkätundersökning samt en textanalys, vars resultat legat till grund för enkätundersökningens utformning. 39 respondenter deltog i enkätundersökningen, varav 22 kvinnor och en kontrollgrupp på 17 män. Till grund för textanalysen låg fem slumpmässigt utvalda platsannonser från Nordnet. Studien har en sociolingvistisk ansats och bygger vidare på Gaucher, Friesen & Kays (2011) forskning om effekterna av könsbundna ord i platsannonser samt Xiaoli Fus (2012) forskning om platsannonsens kontaktskapande strategier. Resultaten från textanalyserna visar att de kontaktskapande strategierna i Nordnets platsannonser stämmer väl överens med tidigare forskning samt att användningen av olika attitydmarkörer och läsarinkluderande pronomen har en gynnsam effekt på målgruppen. Vidare talar resultaten för hypotesens förkastande - åtminstone vad gäller den undersökta gruppen - då merparten av de undersökta kvinnorna uppger sig vara lockade att söka en tjänst hos Nordnet och även upplever platsannonsens kontaktskapande strategier på ett positivt sätt. Inte heller uppgav de kvinnliga respondenterna att de associerade det språkliga tilltalet med manligt språk; tvärtom skattade männen i kontrollgruppen valda delar av platsannonsens språkliga tilltal som mera maskulint än kvinnorna. / The objective of this study is to investigate how a specific target group; potential, future female applicants, perceive the language in Nordnet’s job postings. The hypothesis that the language used in Nordnet’s job postings attracts men to a greater extent than women is a central starting point for the investigation. A secondary objective for the study is also to examine how the interactional metadiscourse, e.g. relationship building strategies, look like in five randomly selected job postings from Nordnet. The study is based on questions that apply to attitudes towards linguistic traits in the job postings and how the relationship building strategies is associated with masculinity or femininity. These questions are answered by two quantitative methods : a survey and a text analysis, the results of which formed the basis of the questionnaire survey design. 39 respondents participated in the survey, including 22 women and a control group of 17 men. The basis for text analysis were five randomly selected job postings from Nordnet. The study has a sociolinguistic approach and builds on Gaucher, Friesen & Kay's (2012) research on the effects of gendered wording in job postings and Xiaoli Fu's (2011) research on interactional metadiscourse in job postings. The results from the text analysis shows that the relationship building strategies of Nordnet’s job postings are consistent with previous research and the use of different attitude markers and reader-inclusive pronouns has a beneficial effect on the target audience. Furthermore, the results speak for hypothesis rejection - at least for the group studied – since most of the female participants claimed to be attracted to apply for a position within Nordnet and also experienced the job posting’s strategies in a positive way. Neither did the female participants associate the language with masculinity; on the contrary, instead the male participants rated selected parts of the job postings interactional metadiscourse as more masculine than the women did.

Denna magisteruppsats är baserad på översättningen av de två första kapitlen i ungdomsboken Goggle-Eyes (1989) av den brittiska författaren Anne Fine. Uppsatsen undersöker effekterna av en främmandegörande översättningsstrategi med utgångspunkt i Antoine Bermans negativa analysverktyg och med avseende på undvikandet av förlust av ikoniska och klangfulla ord och förlust av uttryck och idiom inklusive namn. Analysen visar att det i många fall är möjligt att bevara ikoniska och klangfulla ord vid översättningen, utan att effekten på måltexten blir främmandegörande, medan bevarandet av uttryck och namn i flera fall kräver förtydliganden för att måltexten ska bli begriplig för målgruppen. / The present study is based on the translation of the first two chapters of Goggle-Eyes, a novel for young teenagers by the british author Anne Fine. The study examines the effects of a foreignizing translation strategy based on Antoine Berman’s negative analytics, concerning avoidance of the loss of sonorous and iconic terms and expressions and idioms. The analysis suggests that in many cases it is possible to keep sonorous and iconic terms in translation without creating a foreignizing effect that could make reading difficult for young readers. However, the keeping of expressions and idioms in many cases calls for clarification in order to create a target text that is understandable for the target group.

The purpose of the present essay is to study the difficulties of translating, into French, Swedish proper names with a connection to the socio-political organisation of the country, i.e. names of Swedish national institutions and governemental bodies, unions and political parties as well as national and local non-profit organisations, and to discuss, in context, the validity of the various possible translation methods. The source texts used as primary material are excerpts from the book Porr, horor och feminister by Swedish author Petra Östergren (2006) in which she intends to offer a historical and at the same time critical insight into the debate about pornography and prostitution in Sweden. Drawing on both the skopos theory of Vermeer and Reiss and the theories about the translation of cultural elements developed by Swedish scholar Brynja Svane, the author of this essay will, as a first step, analyse the text type, skopos and target audience of both the source texts and the target texts, and, as a second step, sort out all instances of the chosen proper nouns according to the translation method used to render them. The motivations behind each translation choice, above all in accordance with the skopos of the texts but also with the stylistic requirements of the target language, will then be discussed and evaluated in details.

Inledning: Baljväxter har flera miljö- och näringsmässiga fördelar och spås att bli framtidens föda. I Sverige finns det en värdefull kulturskatt som består av svenska baljväxter från förr som har samlats in av Programmet för odlad mångfald, POM. För att nå ut till konsumenter kan en sensorisk beskrivning vara en framkomlig väg som samtidigt ger ett mervärde för produkten och befrämjar en ökad konsumtion av baljväxter. Syfte: Syftet med detta examensarbete, inom ämnet mat och måltidskunskap, är att ta fram sensoriskt beskrivande ord för sex svenska baljväxter från förr. Examensarbetet ska sedan beskriva de utvalda svenska baljväxterna med hjälp av de framtagna sensoriskt beskrivande orden för att kunna presentera eventuella sensoriska skillnader. Material och metod: Sex olika sorters baljväxter ingick i undersökningen som bestod av en kvalitativ gruppdiskussion där sensoriskt beskrivande ord togs fram och ett andra steg en kvantitativ intensitetsbedömning av de olika sorterna. Båda undersökningarna gjordes av en expertpanel utvalda för sin kunskap om baljväxter. Resultat: De sensoriska ord som beskriver baljväxter är sötma, syrliga, beska, kastanj, nötig, smörig, frisk och fyllig smak samt med en varierande eftersmak. Munkänslan beskrivs med orden mjölig, krispig, fast och len. Intensitetsbedömningarna visade på små smakskillnader mellan baljväxterna men trots detta fanns särskiljande attribut för de sex olika baljväxtsorterna. Slutsats: De beskrivande sensoriska ord som detta examensarbete har utmynnat i kommer att hjälpa konsumenten att hitta rätt och öka mervärdet på produkterna. Samtidigt bevaras den svenska kulturskatten och konsumenten kan utveckla sin kulturella identitet tillsammans med alla de fördelaktiga egenskaper baljväxter besitter. / Introduction: Legumes have many favourable health and environmental benefits and are predicted to be the diet of the future. Sweden sits on a cultural treasure when it comes to legumes from the past that have been collected by The programme of cultivated diversity, POM. A sensory description would be a valuable tool to reach the consumer and a way to increase the consumption and value of the product. Purpose: The purpose of this thesis is to identify and bring forward sensory descriptive words for six Swedish legumes from the past. This thesis will also describe the Swedish legumes using the sensory descriptive words to evaluate whether there are sensory differences. Method: Six different types of legumes were used in the two surveys. The first survey consisted of a qualitative group discussion and the goal was to bring forward sensory descriptive words for the legumes. The second survey consisted of a quantitative intensity evaluation of the legumes. Both surveys were made by a panel of experts, chosen for their knowledge of legumes. Result: The sensory words which best describes the legumes are sweet, sour/acidic, bitter, chestnut, nutty, buttery, fresh, rich taste and with variations in aftertaste. The mouthfeel can be described as mealy, crisp, solid and tender. The evaluation of intensity proved the legumes to have few taste varieties, but despite the sensory descriptions each of the six legumes were possible to distinguish. Conclusion: The sensory descriptive words that this thesis have lead to can help the consumer to chose the right product, increase the value of the product an at the same time preserve a cultural treasure of Sweden. It is also possible for the consumer to create a cultural identity with all the good benefits that the legumes possess.

The purpose of this study is to analyze the interrogation transcripts of interviews with girls between the age of 11 and 16 who are alleged victims of sexual crimes. The examination is done from a gender perspective, by comparing six interrogations by male interrogators and eight interrogations by female interrogators. The study has used linguistic indicators relating to the interrogation methodological guidelines, in order to highlight how the interrogators give girls the opportunity and space to share their experience of the alleged sexual offense. Text material is categorized based on themes and analyzed in detail to find any gender-specific patterns of hearing leaders and if the girls are given space and opportunity for a free storytelling. The results show that in several themes, differences between the male and the female interrogators can be discerned. It has emerged that male interrogators in this study have a greater use of social support, that there are various techniques used by men and women between how the names of sexual words are created and that the female interrogation leaders questioning on average are longer and have a higher frequency of issues. In other dimensions, that has been investigated the differences are not significant.

Syfte: Studien syftade till att undersöka om det fanns en relation mellan barns prosodiska och expressiva grammatiska förmågor samt hur förmågan att använda betoning hos barn med typisk språkutveckling kan beskrivas. Metod: Tolv barn i åldrarna 3;7–6;11 med typisk språkutveckling rekryterades till studien. Två material utarbetades för att dels undersöka expressiv grammatisk förmåga och betoningsförmåga, dels expressiv betoningsförmåga och fonologi vid repetition av ord och nonord. Barnens grammatiska förståelse testades med Nya SIT. I ord- och nonordsuppgiften analyserades förmågan att producera korrekt andel stavelser samt förmågan att producera korrekta konsonanter, vokaler samt korrekt betoning. I det expressiva grammatiskt-prosodiska materialet analyserades förmågan att uttrycka korrekt andel stavelser samt expressiv grammatisk förmåga och betoning i respektive grammatisk konstruktion. Resultat: Det fanns en svag, icke-signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser i det grammatiskt-prosodiska materialet och förmågan att producera stavelser i ord- och nonordsuppgiften. Det fanns en stark, signifikant korrelation mellan förmågan att producera korrekt andel stavelser och expressiv grammatisk förmåga. Det fanns även en stark, signifikant korrelation mellan expressiv grammatisk förmåga och förmågan att repetera vokaler och konsonanter i ord- och nonord. Slutsats: Barnen uttryckte både betoning och grammatik väl och hade mycket hög förmåga till att realisera vokaler och konsonanter enligt målyttrandena. Det fanns inte någon skillnad i prestation som gick att hänföra till skillnader i betoningsmönster. Om ett barn i den här gruppen var bra på att uttrycka korrekt betoning var barnet även bra på expressiv grammatik, men förmågorna är inte testade oberoende av varandra. På grund av gruppens storlek går inte resultaten att generalisera till en större population. / Aim: The study aimed to investigate whether there was a relationship between children's prosodic and expressive grammatical abilities and how the ability to use stress patterns in children with typical language development can be described. Method: Twelve children aged 3;7–6;11 with typical language development were recruited to this study. Two materials for assessment were developed, one for examining expressive grammatical and prosodic ability and stress patterns, and one for examining phonology and stress patterns by word and nonword repetition. The children’s grammatical understanding was assessed with “Nya SIT”. In the word and nonword repetition task the use of syllables and the ability to produce consonants and vowels as well as the use of stress patterns were analyzed. In the expressive grammatical-prosodic material, the ability to express the correct proportion of syllables and expressive grammatical ability as well as prosodic stress in respective grammatical constructions were analyzed. Results: There was a weak, non-significant correlation between the ability to produce the correct proportion of syllables in the grammatical-prosodic material and the ability to produce syllables in the word and nonword task. There was a strong, significant correlation between the ability to produce the correct proportion of syllables and expressive grammatical ability. There was also a strong, significant correlation between expressive grammatical ability and the ability to repeat vowels and consonants in words and nonwords. Conclusions: The children expressed both prosodic stress patterns and grammar well and had a very high ability to realize vowels and consonants according to the target utterances. There was no difference in performance that could be attributed to differences in prosodic stress patterns. If a child in this group was good at expressing correct prosodic stress, he/she was also good at expressive grammar, but these abilities were not tested independently. Because of the group’s size, the results cannot be generalized to a larger population.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om lärares arbete med faktatexter i flerspråkiga klassrumskontexter. I studien undersöks därför hur två lärare strukturerar textarbetet i momentet ekonomi i samhällskunskap, vilka olika sätt att förhålla sig till en text som möjliggörs för eleverna genom de två lärarnas sätt att ställa frågor och tala om texten i undervisningen, samt hur lärarna i undervisningen stöttar elevers användning och förståelse av ämnesspecifika ord och begrepp. I studien antas ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande, där det i interaktionen mellan läsare och text anses ske meningsskapande möten. Vidare antas i studien ett sociosemiotiskt perspektiv, som ger språkvetenskapliga verktyg för att beskriva hur lärarna skapar struktur och använder texters ämnesbegrepp i undervisningen. I diskussionen av hur lärare rör sig diskursivt mellan ett ämnesspecifikt språk och ett vardagsspråk är Vygotskijs (2001) teorier om elevers begreppsutveckling relevanta i studien. Materialet i studien består av videofilmade lektioner från två olika klasser i år 5, när klasserna arbetade med temat familjens ekonomi inom ämnet samhällskunskap. I videofilmerna fokuseras läraren i respektive klass. Materialet har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i makrogenrer operationaliserat som läsförlopp, textrörlighetsmodellen samt idéerna om diskursiv rörlighet. Resultatet visar att lärarna, som arbetade med samma tema, hade olika sätt att strukturera sina arbeten med texten. Trots olika arbetssätt framträder dock en varierad textrörlighet i båda lärarnas undervisning. Resultatet visar också att de filmade lärarna bygger broar mellan en ämnesspecifik språkdiskurs och en vardaglig språkdiskurs genom att använda sig av olika språkliga sambandsmarkörer. Sammanfattningsvis visar resultatet att i den lektion som består av flertalet av läsförloppets sekvenser visas variation i fler typer och dimensioner av textrörlighet och dessutom används fler sambandsmarkörer, jämfört med i den lektion som består av ett färre antal av läsförloppets sekvenser.

Texten i årsredovisningen är relativt oreglerad och utgör en möjlighet för företag att påverka investerarnas uppfattning om företaget genom ett narrativ som gynnar företagets mål och syften. Impression management och pollyannaeffekten används för att förklara varför företag tenderar att vara optimistiska kring sina prestationer och vill framställa sig på ett fördelaktigt sätt. Tidigare forskning inom impression management studerar generellt ägare som en homogen grupp. Studien kompletterar tidigare forskning inom impression management genom att undersöka familjeägandets påverkan på förekomsten av impression management. Familjeägare har starkare incitament att säkerställa att ledningen agerar i deras intresse baserat på deras unika karaktärsdrag i jämförelse med andra ägare, vilket minskar informationsasymmetrin mellan ledningen och ägare. Impression management undersöks genom en kvantitativ innehållsanalys av företagens VD-ord som undersöker framtoning, betoning och prestationsjämförelse. En undersökning av 100 slumpmässigt utvalda svenska börsnoterade företags VD-ord visar att samtliga företag presenterar övervägande positiv information. Studien visar även att familjeägda företag är mindre benägna att använda sig av impression management i jämförelse med icke-familjeägda företag. / The text in the annual report is relatively unregulated and constitutes an opportunity for firms to influence investors' perceptions of the company through a narrative that benefits the firm's objectives. Impression management and the Pollyanna effect are used to explain why firms tend to be optimistic about their performance and why they wish to present themselves in a self-serving way. Owners have in previous research on Impression management been treated as a homogenous group. This study complements previous Impression management research by examining the impact of family ownership on the prevalence of Impression management. Family owners have, in comparison to other owners, stronger incentives to ensure that managers act in the interest of the family based on the unique characteristics of family ownership, which reduces the information asymmetry between the management and family owner. Impression management is examined through a quantitative content analysis of companies' CEO letters. In specific, the content analysis examines the tone, emphasis and performance comparisons. The findings of 100 randomly selected Swedish public listed firms' CEO letters show that all firms communicate mainly positive information. The findings also show that firms owned by families are less prone to use impression management in comparison to non-family firms. This study is written in Swedish.

In recent decades, various software systems have gradually become the basis of our society. Programmers search existing code snippets from time to time in their daily life. It would be beneficial and meaningful to have better solutions for the task of semantic code search, which is to find the most semantically relevant code snippets for a given query. Our approach is to introduce tree representations by multi-modal learning. The core idea is to enrich semantic information for code snippets by preparing data of different modalities, and meanwhile ignore syntactic information. We design one novel tree structure named Simplified Semantic Tree and then extract RootPath representations from that. We utilize RootPath representation to complement the conventional sequential representation, namely the token sequence of the code snippet. Our multi-modal model receives code-query pair as input and computes similarity score as output, following the pseudo-siamese architecture. For each pair, besides the ready-made code sequence and query sequence, we extra one extra tree sequence from Simplified Semantic Tree. There are three encoders in our model, and they respectively encode these three sequences as vectors of the same length. Then we combine the code vector with the tree vector for one joint vector, which is still of the same length, as the multi-modal representation for the code snippet. We introduce triplet loss to ensure vectors of code and query in the same pair be close at the shared vector space. We conduct experiments in one large-scale multi-language corpus, with comparisons of strong baseline models by specified performance metrics. Among baseline models, the simplest Neural Bag-of-Words model is with the most satisfying performance. It indicates that syntactic information is likely to distract complex models from critical semantic information. Results show that our multi-modal representation approach performs better because it surpasses baseline models by far in most cases. The key to our multi-modal model is that it is totally about semantic information, and it learns from data of multiple modalities. / Under de senaste decennierna har olika programvarusystem gradvis blivit basen i vårt samhälle. Programmerare söker i befintliga kodavsnitt från tid till annan i deras dagliga liv. Det skulle vara fördelaktigt och meningsfullt att ha bättre lösningar för uppgiften att semantisk kodsökning, vilket är att hitta de mest semantiskt relevanta kodavsnitten för en given fråga. Vår metod är att introducera trädrepresentationer genom multimodal inlärning. Grundidén är att berika semantisk information för kodavsnitt genom att förbereda data med olika modaliteter och samtidigt ignorera syntaktisk information. Vi designar en ny trädstruktur med namnet Simplified Semantic Tree och extraherar sedan RootPath-representationer från det. Vi använder RootPath-representation för att komplettera den konventionella sekvensrepresentationen, nämligen kodsekvensens symbolsekvens. Vår multimodala modell får kodfrågeställningar som inmatning och beräknar likhetspoäng som utgång efter den pseudo-siamesiska arkitekturen. För varje par, förutom den färdiga kodsekvensen och frågesekvensen, extrager vi en extra trädsekvens från Simplified Semantic Tree. Det finns tre kodare i vår modell, och de kodar respektive tre sekvenser som vektorer av samma längd. Sedan kombinerar vi kodvektorn med trädvektorn för en gemensam vektor, som fortfarande är av samma längd som den multimodala representationen för kodavsnittet. Vi introducerar tripletförlust för att säkerställa att vektorer av kod och fråga i samma par är nära det delade vektorn. Vi genomför experiment i ett storskaligt flerspråkigt korpus, med jämförelser av starka baslinjemodeller med specificerade prestandametriker. Bland baslinjemodellerna är den enklaste Neural Bag-of-Words-modellen med den mest tillfredsställande prestanda. Det indikerar att syntaktisk information sannolikt kommer att distrahera komplexa modeller från kritisk semantisk information. Resultaten visar att vår multimodala representationsmetod fungerar bättre eftersom den överträffar basmodellerna i de flesta fall. Nyckeln till vår multimodala modell är att den helt handlar om semantisk information, och den lär sig av data om flera modaliteter.

No description available.