Denna uppsats analyserar nyckelord som ett modernt sociolingvistiskt fenomen och derasfunktion som samhällets spegel, dess kultur och politik under en viss tid.De ryska nyckelorden och fraserna för perioden 2016-2021 har valts ut och beskrivits. Detdiskuteras huruvida dessa nyckelord har en koppling till de viktigaste händelserna i Rysslandoch i världen för åren 2016-2021 och huruvida de reflekterar det sätt som vi ser omvärlden påoch samt vilka tematiska grupper de aktuella nyckelorden hör till. Metoden som används iuppsatsen kallas för härledd/kompilerad data där bakgrunden till forskningen ärutgångspunkten för analysen och jämförelsen. Google Trends tas i anspråk för att samlastatistiskt data om hur pass nyckelorden i uppsatsen är överensstämmande med nyckelorden isökmaskinen. Analysen visar att de undersökta nyckelorden har en betydelsefull relation till dehuvudsakliga händelserna under de nämnda åren eftersom minst ett av nyckelorden hade endirekt eller indirekt koppling till de årens viktigaste händelser. De dominanta ämnena förnyckelorden visade sig vara politisk eller så utgjorde de en blandning av politik och samhälle.Slutligen kan det konkluderas att nyckelorden vi använder är en signifikant del av av ennations ordförråd och dess politiskt och kulturellt tankesätt. / This thesis analyses keywords as a modern sociolinguistic phenomenon and their function asthe mirror of society, its culture and politics over a period of time. The keywords and phrasesfor the period of 2016-2021 are selected and described. It is discussed whether thesekeywords have a relation to the main events in Russia and the world years 2016-2021, dokeywords in general reflect the way we perceive the outer world and which thematic groupsthe keywords in question belong to. The method used in the thesis is called thederived/compiled data where the research background is the starting point for the analysisand comparison. Google Trends is accustomed to gather statistical data over how thekeywords in question are coherent with the keywords in the search engine. The analysis shows that the researched keywords do have a crucial relation to the events on-going in the years mentioned as at least one of keywords had a direct or indirect relation tomain events of these years. The dominant subject of the keywords is thought to be political ora blend between politics and society. Finally it can be concluded that the keywords we use -are a meaningful part of a nation's vocabulary and its political and cultural mindset.

This essay compares the figurative language of Bob Dylan’s albums The Times They Are A-Changin’ (1964) and Highway 61 Revisited (1965), with a focus on how Dylan remained engaged with societal injustices and human rights as he switched from acoustic to fronting a rock ‘n’ roll band. The essay argues that Dylan kept his critical stance on social issues, and that the poet’s usage of figurative language became more expressive and complex in the later album. In the earlier album Dylan’s critique, as seen in his use of figurative language, is presented in a more obvious manner in comparison to Highway 61 Revisited, where the figurative language is more vivid, and with a more embedded critical stance. / Uppsatsen jämför det figurativa språket i Bob Dylans skivor The Times They Are A-Changin’ (1964) och Highway 61 Revisited (1965), med ett fokus på hur Dylan fortsatte vara engagerad inom samhällsfrågor och mänskliga rättigheter när han gick över från akustisk solomusik till att leda ett rockband. Uppsatsen argumenterar för att Dylan behöll sin kritiska syn på samhällsfrågor, och att poetens användning av figurativt språk blev mer expressivt och komplext i det senare albumet. I det tidigare albumet är Dylans kritik, som den framstår i hans användning av figurativt språk, presenterad mer direkt i jämförelse med Highway 61 Revisited, där det figurativa språket är mer levande och innehåller en mer förtäckt kritik.

<p>Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden.</p><p>Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats:</p><p>• Vem är detta ”fenomen”, hur ser hennes andliga liv ut?</p><p>• Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro?</p><p>• Hur kan man se på idolen/förebilden Carola?</p><p>• Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång?</p><p>En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna. Med eller utan Guds hjälp så har hon på något vis lyckats slå sig fram i den tuffa artistbranschen. Precis som titeln på låten hon tävlade med i Aten, ”Invincible”, oövervinnelig, för hon med sig ett budskap om att hon är just detta, i det mesta hon tar sig för. Hon verkar ha en stark drivkraft och, som jag personligen tror, måste den ha med hennes religiositet att göra. Hon verkar drivas av tanken att hon ska bli en övervinnare och detta har bidragit till hennes enorma framgångar. Det går inte att bestämma just vad som orsakat hennes framgång, kanske är det en blandning av stor talang, envishet, hoppfullhet och Guds hjälp. Det kan nog ingen annan än Carola svara på, om ens det, och tyvärr hade jag ingen möjlighet att intervjua henne. Men tro och framgång i Carolas fall hör nog väldigt väl samman. Enligt mig och det jag kommit fram till i uppsatsen finns det nästan något övernaturligt och oförklarligt som driver henne framåt. Detta är ju naturligtvis en tolkningsfråga, i denna fråga finns det nog inga rätt eller fel.</p><p>Men i frågan huruvida tro kan ha betydelse i jakten till framgång vill jag våga påstå att den kan ha väldigt stor betydelse, eftersom tron gör oss till de människor vi är.</p>

Syftet med denna uppsats är att försöka få en inblick i om och hur religionen bidragit till Carolas enorma framgång och hur stor betydelse religionen i detta fall har. Jag vill försöka se om det finns några kopplingar mellan framgång och framgångsteologi. Om en stark religiös tro kan bidra positivt till att man blir en övervinnare på alla områden. Följande frågeställningar har fungerat som utgångspunkt för denna uppsats: • Vem är detta ”fenomen”, hur ser hennes andliga liv ut? • Är Carolas tro ett återkommande tema i karriären? Finns det några särskilda händelser genom åren som särskilt haft att göra med hennes tro? • Hur kan man se på idolen/förebilden Carola? • Vad kan det finnas för samband mellan stark tro och stor framgång? Finns det kopplingar mellan framgångsteologi och framgång? En sak går att konstatera. Att från ha varit en liten flicka med stark barnatro har Carola Häggkvist kommit att bli en stor stjärna. Med eller utan Guds hjälp så har hon på något vis lyckats slå sig fram i den tuffa artistbranschen. Precis som titeln på låten hon tävlade med i Aten, ”Invincible”, oövervinnelig, för hon med sig ett budskap om att hon är just detta, i det mesta hon tar sig för. Hon verkar ha en stark drivkraft och, som jag personligen tror, måste den ha med hennes religiositet att göra. Hon verkar drivas av tanken att hon ska bli en övervinnare och detta har bidragit till hennes enorma framgångar. Det går inte att bestämma just vad som orsakat hennes framgång, kanske är det en blandning av stor talang, envishet, hoppfullhet och Guds hjälp. Det kan nog ingen annan än Carola svara på, om ens det, och tyvärr hade jag ingen möjlighet att intervjua henne. Men tro och framgång i Carolas fall hör nog väldigt väl samman. Enligt mig och det jag kommit fram till i uppsatsen finns det nästan något övernaturligt och oförklarligt som driver henne framåt. Detta är ju naturligtvis en tolkningsfråga, i denna fråga finns det nog inga rätt eller fel. Men i frågan huruvida tro kan ha betydelse i jakten till framgång vill jag våga påstå att den kan ha väldigt stor betydelse, eftersom tron gör oss till de människor vi är.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd. Diktjagets materialisering i samband med närheten kan tolkas som ett uttryck för hur det ”mänskliga” bara kan existera genom att definieras av ett mänskligt kollektiv. Diktjagets förkroppsligande innebär att aspekter som självbild, begär och kropp sätts i spel. Diktjagets osynlighet kan kopplas till skam och otillåtet begär. Queert begär kan även tolkas i det återkommande vattenmotivet. Genom hela diktsamlingen återfinns tystnad i olika former. Tystnaden har en upprätthållande verkan på gemenskapen, men utgör likväl en begränsning i den. Tystnaden har en hemlighetsbevarande funktion. Brytandet av tystnaden har tydliga kopplingar till nattens queera mörker.

In this study, we looked at how balanced the various christian denominations in Sweden were raised in the news, on the basis of the requirement for balanced reporting. To measure the balance, we utilized Harcup and O'Neill’s news values and studied to what degree these values occurs in association with news articles that address the various denominations. The following denominations were selected for this study; Word of Life, the Pentecostal Church, Jehovah's witnesses, the Catholic Church, the Salvation Army and the Swedish Church. These denominations were then studied on the basis of news values in four of Sweden’s largest news organisations, in terms of audience numbers. We selected Dagens Nyheter, Aftonbladet, Sveriges Radio and SVT. What we found was that the Pentecostal Church, the Catholic church and the Swedish church was lifted in a similar and balanced way, while Jehovah's Witnesses, the Salvation Army and Word of Life only were lifted out of a few of the news values. We also found differences between the news organisations and their usage of the news values.We found, for example, a significant deviation in Aftonbladets usage of the news values “good news” and “bad news”.

Diskursprosodi och semantisk preferens är inneboende aspekter i språk, då inget ord existerar som en isolerad enhet så snart det är en del av en text. Syftet med denna studie var att kvantitativt undersöka August Strindbergs bruk av orden ’kvinna’ och ’man’. Materialet som låg till grund för studien utgjordes av trilogin Röda Rummet, Götiska Rummen och Svarta Fanor. För att göra det undersöktes ordens förekomst med avseende på frekvens, grad av emotionell laddning i sammansättningar, och distribution av lexikaliserade sammansättningar. Därutöver undersöktes kontexten för lemman kvinna och man, genom en kartläggning av diskursprosodi och semantisk preferens för kollokationerna för kvinna och man. Syftet var att kartlägga detta ur ett diakront perspektiv. Resultaten visade att män omtalas, i lemmaform, i större utsträckning än kvinnor i trilogin. Sammansättningar för man är oftast lexikaliserade, medan de för kvinna är det mycket mer sällan. Kvinnor färgas oftare negativt i sammansättningar med kvinna medan motsvarigheten för män nästan alltid är neutral i sin emotionella laddning. Kollokationsanalysen kunde inte säkert visa på Strindbergs attityder gentemot kvinnor och män. Mer data och djupare analysmetoder skulle behövas för en kartläggning av författarens attityd. / Discourse prosody and semantic preference are inherent aspects of language. As soon as a word becomes part of text, it seizes to exist as an isolated unit. The aim of this thesis was to study quantitatively the use of the lemmas woman and man, and the compound nouns containing them, in the works of August Strindberg. The material used consists of his novels The Red Room, Gothic Rooms and Black Banners. The occurrence of the two lemmas was observed with respect to frequency, the degree of emotional weight in compounds and the distribution of lexicalized compounds between women and men. Additionally, the context of lemmas was observed diachronically, through an analysis of discourse prosody and semantic preference of the collocations for woman and man. The results showed that the lemma man is mentioned more often than woman. Most compounds for man are lexicalized, while the opposite pertains to women. Compounds containing woman are more often negatively charged. Meanwhile, compounds containing man are predominantly neutral. The analysis of collocations for the lemmas was not able to map the author’s attitude accurately and more data and deeper methods of analysis are needed.

I denna intervjustudie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer för att ta reda på hur pedagoger resonerar kring genus, könsroller och könsneutrala ord på förskolan. Intervjuerna har jag genomfört utifrån frågeställningar som tar upp pedagogers medvetenheten kring språk som genusformare, hur och vad de gör för att motverka de traditionella könsrollerna samt användningen av könsneutrala ord på förskolan. Resultatet visar att pedagogerna ser på barnen som individer istället för bärare av genus och att fokuset istället kan ligga på det specifika barnets intressen. Det är fokuset på individen och inte språket som pedagogerna talar om när det gäller att motverka de traditionella könsrollerna på förskolan.När de talar om könsneutrala ord diskuterar de ord som fungerar lika bra för flickor och pojkar, de nämner även det könsneutrala ordet hen. Men för att könsneutrala ord ska fungera och användas av pedagogerna på förskolorna behöver de mer kunskaper, det är i slutändan pedagogerna som måste förklara för både barn och vårdnadshavare om dess betydelse. / In this interview study I have used qualitative interviews to find out how educators in preschool reason about gender, gender roles and gender neutral words in preschool. The interviews are based on issues concerning awareness about language as a shaping factor of gender, how and what educators do to counteract traditional gender roles, and the use of gender neutral words in preschool. The result show that the educators look at children as individuals rather than as carriers of gender, and that the focus can be on a specific child's interest. It it also the individual focus not the language that the educators talk about when it comes to breaking the gender roles in preschool. When talking about gender neutral words they diskuss words that work just as well for both for girls and boys, the swedish gender neutral word “hen” is also mentioned. But in order for gender neutral words to work and be used by the educators in preschools they need more knowledge, it is ultimately the educators who must explain its meaning of it to both children and guardians.

No description available.

Sammanfattning Coronapandemin slog till våren 2020 och skapade oro hos befolkningen och på skolor. På nationell nivå bestämdes att grundskolor skulle hållas öppna och undervisning fortsätta som vanligt och inte ske på distans. Trots detta direktiv agerade lärare olika på lokal nivå utifrån egna eller lokala rektorsbeslut. Syftet med denna studie är att, med utgångspunkt i reflektiv skoldidaktisk teori (Uljens, 2011) och relationell teori (Aspelin, 2018), undersöka och öka kunskapen om hur lärare i naturorienterande ämnen på mellanstadiet beskriver hur de distansundervisade hemmavarande elever i ämnesspecifik läsförståelse, samt hur de upprätthöll relationerna med eleverna under våren 2020. Nio mellanstadielärare intervjuades enskilt utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Analysen skedde utifrån realistisk tolkning (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) av respondenternas berättelser av ord och begrepp i naturorienterande ämnen och analysen av det empiriska materialet utgick från studiens tre forskningsfrågor, tolkning av nationella direktiv, didaktiska ställningstaganden och upprätthållande av relationer, och i detta arbete uppkom 16 kategorier. Resultatet av studien visade på en stor variation i respondenternas svar gällande alla forskningsfrågor. Studiens huvudsakliga bidrag till tidigare forskning är resultatet som visar att lärare tolkade direktiven från staten på nationell nivå på olika sätt. Studien visar även att det kan finnas en utmaning att variera undervisningen i naturorienterande ämnen och stödja elevers ämnesspecifika läsförståelse vid distansundervisning. Lärarens didaktiska val i undervisningens vad, hur och vem/vilka vid distansundervisning kan härmed vara avgörande. En övervägande del av lärarna i studien uttryckte utmaningar i att upprätthålla relationer och vår studie kom fram till att i de fall där lärare fick till interaktiva möten via digitala videokanaler kunde lärarna skapa en personlig kontakt där de kunde bekräfta eleverna, som därmed kunde se och bli sedda, på ett såväl känslomässigt som ett kunskapsmässigt plan. Då studien har gett sig in på ett outforskat fält på nationell nivå är vidare forskning i de didaktiska och relationella val som lärare gjorde vid coronapandemins första våg våren 2020 av största vikt för att lärare, när Sverige återigen hamnar i en pandemiliknande situation, ska kunna upprätthålla sina relationer med eleverna och samtidigt ge en likvärdig utbildning i ämnesspecifik läsförståelse och ett eventuellt speciallärarstöd, vare sig eleverna är hemma eller i skolan. / Abstract The Covid-19 (Corona) pandemic struck in the spring of 2020, creating concern and anxiety amongst the population at large and in schools especially. The authorities decided at a national level that primary schools should remain open and that education should continue as usual, as opposed to teaching remotely via digital media. Despite this directive, teachers at the local level acted differently, making their own decisions or following those of their local principals. The purpose of this study, which is based on reflective school didactic theory (Uljens, 2011) and relational theory (Aspelin, 2018) is to investigate and broaden our knowledge of how middle school teachers in science subjects described how they taught students who remained at home in subject specific reading comprehension. The study also examines how they maintained their relationship with students at home during the spring of 2020 from a school didactic and relational perspective. Nine middle school science teachers were interviewed individually following a qualitative, semi-structured form of interviews. The analysis reflects a realistic interpretation (Kvale &amp; Brinkmann, 2020) of the teachers’ accounts as to how they had taught remotely, and the analysis of the empiric material was based on the study’s three research questions: interpretation of national directives, didactic choices and maintaining relationships. The results of the study revealed considerable variation in the respondents’ answers to all research questions. The study’s main contribution to previous research illustrates how teachers interpreted directives from the state at the national level in different ways. The study also shows that different ways of teaching science subjects and supporting students’ subject specific reading comprehension can be challenging when teaching remotely. Consequently, the teacher’s didactic choice, the teachings what, how and who/which in remote teaching can be decisive. Most of the teachers interviewed for the study experienced challenges in maintaining relationships. However, the study concluded that in cases where teachers had interactive meetings via digital video channels, they found it was possible to create a personal contact and relate to the students who could see and be seen on an emotional as well as educational level. As the study focused on an unexplored field at the national level, further research into the didactic and relational choices that teachers made during the first wave of the pandemic in the spring of 2020 is of the utmost importance, so that in the event of further waves of the virus, teachers will be able to maintain their relations with students and at the same time provide the same teaching experience for subject-specific reading comprehension and any special needs support whether the students are at home or at school.