Sveriges arbetsmarknad är mycket horisontellt könssegregerad vilket innebär att kvinnor och män arbetar i olika sektorer, yrken och branscher. Endast fyra av de 30 största yrkesgrupperna var könsintegrerade år 2018 och en av dessa var gymnasielärare. Inom samma bransch och sektor finns dock en annan lärarkategori, grundskollärare, som är könssegregerad. För att attrahera sökanden till lediga tjänster används ofta platsannonser och tidigare forskning har visat att ordval har en stor betydelse för vem och vilket kön som attraheras av platsannonsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka förekomsten och fördelningen av könskodade ord i platsannonser för grundskollärare och gymnasielärare för att se om det finns ett samband mellan andelen könskodade platsannonser och könsfördelningen i yrket.  I studiens teoretiska referensram redogörs det bland annat för begreppet genus, kön, den svenska arbetsmarknaden och kompetensförsörjning. Det redogörs även för språkets påverkan och tidigare forskning om könskodade ord. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats, kvantitativ innehållsanalys, med kvalitativa inslag där datamaterialet inhämtats från offentligt publicerade platsannonser på Arbetsförmedlingens platsbank. 90 platsannonser som avser lediga lärartjänster inom den svenska grund- och gymnasieskolan analyserades med hjälp av en tidigare framforskad ordlista över könskodade ord och kategoriserades sedan som kvinnligt, manligt eller neutralt könskodade.  Resultatet visar att platsannonser för grundskollärare innehåller betydligt fler könskodade ord, framförallt kvinnligt könskodade ord, än platsannonser för gymnasielärare. Något som innebär att den könssegregerade yrkeskategorin innehåller fler könskodade ord än den könsintegrerade. Vidare kan vi fastställa att fördelningen av antalet könskodade ord i platsannonserna överensstämmer med könsfördelningen i yrkeskategorierna. Så även fördelningen av de vanligast förekommande orden i platsannonser för respektive yrkeskategori. Likaså överensstämmer fördelningen av könskodade platsannonser med könsfördelningen i yrkeskategorierna.

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration. Detta kan enligt pedagogerna öka elevernas förståelse för matematiska ord och begrepp.

Uppsatsens syfte är att studera huruvida bildspråket i psalm 19 strålar samman och kan ge enbild över hur psalmen kan läsas som en enhet. Psalmen är till synes två sammansatta psalmersom avslutas med en personlig bön. Uppsatsens ärende är inte varför eller när de här tvåpsalmerna har satts samman. Frågan är närmare hur psalm 19 kan läsas som en enhet trots detvå psalmernas olika stil och sannolikt olika ursprung. Jag delar upp psalmen i tre delar, de tvåpsalmerna och den avslutande bönen där jag analyserar varje del för sig. Sedan analyserar jaghur de två psalmerna konvergerar med varandra, jag försöker hitta hur bildspråket strålarsamman i psalm 19 som stöd för att de två psalmerna vill säga samma sak men på olikaframställningssätt. Därefter ställer jag den tredje delen, den personliga bönen mot de bådapsalmerna för att ta reda på om psalmen strålar samman på mer än ett sätt. Jag menar att det ären grund till att de säger samma sak trots sina olika stil och framställningssätt. Slutligen sätterjag den sista versen i psalmen -Ta i nåd emot mina ord, mitt hjärtas bön till dig Herre, minklippa, min hjälpare i relation till hela psalm 19 där jag tolkar att psalmisten binder ihop helapsalmen med ett bildspråk likt ett mosaikmönster.

Denna kandidatuppsats är en komparativ studie av Knutby Filadelfia och Livets Ord. Den komparativa analysen genomfördes utifrån forskningsfrågan Hur ser Knutby Filadelfia och Livets Ord på ledarskap? Som teoretiska tolkningsramar har Max Webers teori om det karismatiska ledarskapet samt Diane Langbergs teori om ledarskap och maktmissbruk inom kyrkan använts.  Den komparativa studien har lett fram till följande slutsatser; mellan Knutby Filadelfia och Livets Ord finns det flera likheter gällande ledarskapet såsom det karismatiska ledarskapet, auktoriteten, den fastställande hierarkin, tiondet (om än med olika tolkningar av dess innebörd), det spirituella maktmissbruket och bristen på demokrati men det finns även olikheter såsom Knutby Filadelfias syn på synd och frälsning genom läran om Kristi Brud samt Livets Ords syn på framgångsteologi och apostoliskt ledarskap.

Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för interaktionen mellan verbalt- respektive visuellt narrativ i serieromanen Zenobia. Mitt intresse för serieromaner vilket är en text som kombinerar ord och bild har sin grund i diskrepansen mellan den vardagliga- och vetenskapliga beskrivningen av begreppet text. De flesta av oss associerar text som det skrivna ordet medan vissa forskare förespråkar ett vidgad textbegrepp och hävdar att en text kan vara i princip allt som på något sätt kommunicerar med oss. Även i den svenska skolan har det skrivna ordet och det verbala språket prioriterats i förmån för det vidgade textbegreppet trots att lärare är medvetna om att en vidgat syn på text har positiv effekt på utveckling av elevers literacy. Literacy beskrivs som förmågan att läsa, förstå, tolka och resonera om olika sorters texter. Serieromanen är en multimodal text som kombinerar ord och bild vilket utvecklar läsarens verbala- och visuella literacy. Serieromaner skärper därför läsarens dubbla blick då fokus måste riktas mot både ord och bild som tillsammans uttrycker textens budskap. I den här uppsatsen analyserar jag i vilken omfattning interaktionen mellan verbalt- respektive visuellt narrativ är ordinriktat, alternerande, montage, parallellt eller bildinriktat i serieromanen Zenobia. Jag är intresserad av hur det verbala- och visuella berättandet integrerar i serieromanen för att gestalta narrativets protagonist, miljö och temporalitet och hur dessa aspekter av berättandet relaterar till karakteriseringen av serieromanens protagonist Amina. Analysen visar dels att serieromanen Zenobia innehåller en komplex variation av verbalt- och visuellt berättande för att gestalta narrativet, dels att lärare med fördel kan använda serieromanen Zenobia i undervisningen för att skärpa elevers dubbla blick vilket utvecklar elevernas verbala- och visuella literacy. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-06-01</p>

The 19th century's Victorian England revived interest in medieval traditions and myths, including King Arthur and the knights of the round table. British artist Eleanor Fortescue-Brickdale painted a set of watercolor illustrations that were published in an edition of Idylls of the King, A collection of poems about the legend of King Arthur, written by Lord Alfred Tennyson. Focusing on a special edition from 1913, this essay aims to explore the intermedial relationship between word and image through a comparative study of Brickdale's illustrations and Tennyson's poem. With questions centering around the rise of book illustration, the relationship between the two mediums and how these aspects affect the viewers reception. The material for analysis includes five of Brickdale's illustrations from the "Elaine-idyll” of Tennyson's collection, as well as other artists interpretations andillustrations for comparison.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur scenens olika dramaturgiska delar samspelar för att skapa en dramaturgisk känsloväckande scen. Denna scendramaturgi innefattar scenbeskrivning, karaktärsbeskrivning och actiontext. Uppsatsen analyserar filmen och manuset The Truman Show (1998) vilket gjordes med hjälp av berättarteoretiska begreppen två-sidig emotion och emotionell rytm som användes för att nå syftets slutsats, vilket visar ett återkommande mönster av emotionellt meningsbärande ord eller meningar som används för att beskriva emotionella tillstånd hos karaktären. Det är tydligt att huvudkaraktärens känslor återkommer i en logisk följd och det sker en upptrappning av dessa känslor som leder till svaren karaktären sökte i början av berättelsen. Slutsatsen förklarar och diskuterar att shooting-scriptmanus som skrivs med emotionellt meningsbärande ord eller meningar och utan kamerans närvaro tydliggör karaktären och omgivningens känslor. Detta antyder att manus i alla versioner bör beskriva bildmässiga tillstånd eller situationer med hjälp av meningsbärande ord eller meningar för att knyta samman berättelsen i enhelhet.

Uppsatsen analyserar dels svensk forskningslitteratur där det utvalda materialet i litteraturgenomgången består av nio olika forskare och författare, dels kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare i Östra Mellansverige. Den utvalda litteraturen består av fyra fysiska böcker, tre examensarbeten, en digital textbok och en artikel. Studiens syfte är att framhäva vilka för- och nackdelar det finns med att använda tecknade serier i undervisningen, samt att ge en klarare bild av vilken syn verksamma lärare har på dessa. Uppsatsen utgår från en litteraturgenomgång som fokuserar på att framhäva för- och nackdelar med tecknade serier i undervisningen, samt en empirisk studie i form av kvalitativa semistrukturerade lärarintervjuer som fokuserar på att ge en klarare bild av lärares syn, attityd och inställning till tecknade serier. Litteraturgenomgången grundar sig på en textanalys med kvalitativa inslag där vi tolkar innehållet i den utvalda forskningslitteraturen och på så sätt framhäver en slutsats som baseras på våra egna tolkningar. Slutsatserna visar att det förekommer betydligt fler fördelar än nackdelar med att använda tecknade serier i undervisningen och att de dessutom kan användas inom olika skolämnen och åldersgrupper. Slutsatserna visar även att lärare kan behandla framskrivningar i läroplanen på ett lustfyllt sätt genom att använda tecknade serier, trots att tecknade serier inte uttryckligen står med eller nämns i läroplanen. Studiens slutsatser visar dessutom att de intervjuade lärarna har en positiv syn på tecknade serier och att tecknade serier kan främja elevernas läsmotivation och läsutveckling, men att det dock riktar sig mer specifikt mot de lässvaga eleverna. Tecknade serier kan dessutom användas på olika sätt, både genom att eleverna får vara egna serieskapare och genom att läsa serier. Avslutningsvis visar slutsatserna att möjliga orsaker till att tecknade serier inte får så stort utrymme i skolvärlden är för att det inte står något i läroplanen och att lärare är styrda av läromedelsförfattarna.

VD-ordet har utvecklats till en viktig del av årsredovisningen i noterade företag. Impression management, Pollyannaeffekten och Legitmitetsteorin indikerar att företag kan använda VD-ordet i strategiskt syfte för att ändra intressenters syn på företaget. Syftet med denna studie är att undersöka om covid-19-pandemin har medfört förändringar i svenska företags VD-ord. Syftet uppfylls genom en kvantitativ och kvalitativ studie av fyra svenska företags VD-ord under åren 2018, 2020 och 2022. Längd, antal covid-19-benämningar, den visuella framtoningen av dessa benämningar, andelen positiva ord och förändring i teman är aspekter som undersöks inom ramen för den kvantitativa och kvalitativa analysen. En slutsats från studien är att VD-orden har förändrats genom att covid-19 identifieras och omnämns i VD-orden och att förändringar i andra teman går att observera. Studien visar att företag använder sig av Impression management och legitimeringsstrategier i VD-orden för samtliga år men att detta är tydligare för företag som presterar sämre. Studien visar vidare att företag alltid använder sig av fler positiva än negativa ord vilket indikerar en användning av Pollyannaeffekten. Icke desto mindre tyder förändringar av andelen positiva ord i motsatt riktning.

Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people’s thoughts are about this term and how it is perceived. After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman’s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler’s theory of performativity, Ferdinand de Sassure’s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn: For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it’s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I call The socially focused skepticism. Others distance themselves from this idea, talking about language development, the lack of inherent meaning of words and freedom of expression. Using Baudrillard for guidance, I interpret this as having a different, more abstract view of language than those who connect the term to heterosexism, and with this focus on language I name this position The language centered defense. Yet another group frame their reasoning about the term in compromise, preferring to limit their use of it to certain contexts rather than disposing the habit entirely or risk causing offense. To these people, whether or not the word is homophobic is less relevant to the discussion than showing respect for how it can be perceived, which gives their position the name The compromising position.