Undersökningen omfattar 20 elevtexter med jämn könsfördelning, där kvantitativa analysen inkluderar antal ord per stycke respektive mening, samt andel långa och överlånga ord. Även problematiken kring användandet av det definita pronomenet de/dem/dom berörs. Analysen görs utifrån ett genusperspektiv och jämförelse med tidigare forskning innefattas. Syftet är att få insikt i hur gymnasister använder skriftformen i fråga om nämnda aspekter. Undersökningen visar att pojkarna överlag skriver längre stycken, medan flickorna har längre meningar. De använder lika stor andel långa ord, men andelen överlånga ord skiljer sig kraftigt åt då flickorna brukar flest sådana. Vad gäller de/dem problematiken finns det olika typer av felaktigheter i elevernas texter. Subjekt- och objektsfel är den mest förekommande felskrivningen, men även de istället för det samt dom används.

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen. Av studien framgår att eleverna ofta upplever bildsamtalet positivt och utvecklande men även svårt och jobbigt. Svårigheterna låg bland annat på att sätta ord på sina tankar och rädsla för att feltolka. Kunskapskraven upplevdes både som förståeliga och som svårtolkade.

Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar. Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar. Undersökningen visar också att de kunskaper som besitts i ganska stor utsträckning är implicita. Informanterna anser vidare att explicit undervisning om ord är en effektiv ordinlärningsmetod, en uppfattning som överensstämmer med aktuell forskning. Vad gäller lärarnas kunskaper om ordförråd är det svårare att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att språks lexikala aspekt bör få större plats i lärarutbildningarna, och att redan yrkesverksamma lärare behöver fortbildning inom detta ämnesområde. Uppsatsskribenten drar även slutsatsen att metakunskaper om ordförråd och ordinlärning kan var mycket användbara för både elever och lärare och att det kan skapa en större systematik och struktur i arbetet med att utveckla ett rikt ordförråd. Vi borde således sträva mot att göra sfi-lärarnas implicita kunskaper om ordförråd och ordinlärning mer explicita.

I denna studie har miljonprogrammet i Stockholms norra förorter och gestaltningen av förorten Husby undersökts specifikt, en plats som ingick i planeringen som gjordes i slutet av 50-och början av 60-talet i byggandet av en miljon bostäder. Utgångspunkten för studien har varit gestaltning utifrån aspekter som har med bostadsbyggen och renoveringar att göra och är en kvalitativ fallstudie över tidningstexter. För detta ändamål fokuserar undersökningen närmare på hur detta framställs i tidningar i lokal–kontra riksmedia. Närmare bestämt dagstidningen Dagens Nyheter och lokaltidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. Undersökningsperioden är 2007-01-01 till 2017-12-31. I studiens genomförande har gestaltningsteori, agenda setting och intermedia-agenda setting också använts. Med utgångspunkt från Robert Entmans (1993) Framing: Toward Clarification of Fractured Paradigm i Journal of Communication och Maxwell McCombs (2014) bok Setting the agenda: the massmedia and public opinion. I metoden samt i genomförandet av analysen av de sammanlagt 16 artiklar som studerats används även punkter ur boken Nyheter: att läsa tidningstextskriven av Kristina Lundgren, Birgitta Ney & Torsten Thurén (1999). Vad studien kommer fram till är bland annat att liknande källor kommer till tals i artiklarna. Detta är framträdande både i tidningen Dagens Nyheter och tidningarna Mitt i Kista och Norra Sidan. I de flesta fall är det bostadsbolaget Svenska Bostäder, medborgare i Husby samt medborgarrörelser som det handlar om. Av detta framkommer bland annat att Svenska Bostäder, medborgare och medborgarrörelserna agerar motpoler till varandra. Sett till gestaltningen och framställningen i artikeltexterna har majoriteten av dem också tolkats vara negativa ur någon aspekt om ämnet som studien undersöker.

Ord och begreppsförståelse inom NO-ämnena, att lära sig begrepp finns med i läroplanens fyra olika kursplaner för NO-ämnena. Studier visar att det finns ett glapp mellan mellanstadiet och högstadiet i NO. Men hur jobbar mellanstadiet med ordförståelse i NO i dagsläget? Hur vill lärarna utveckla detta område i sin undervisning? Och de verktyg som finns idag som visar på trender och mönster kring NO och begreppsförståelse, vad visar de?Denna studie gör en djupdykning kring ord och begreppsförståelse i NO där lärare på mellanstadiet som jobbar som NO-lärare intervjuas om hur de jobbar kring undervisning i ord och begreppsförståelse. En högstadielärare i NO berättar sin version och resultatet från ordförståelsetester analyseras.Resultatet i denna studie blev att har en skola ämneslärare där läraren är behörig i de ämnen läraren undervisar så ökar elevernas chanser till ett bättre lärande. Den samlade bilden från de verktyg som finns och från lärarna är att Sveriges elever tappar i kunskap. Något denna studie inte svarar på, är hur vi ska vända trenden. Det är ett uppdrag för framtida forskare.

Denna studie undersökte frågan om det fanns ett samband mellan fysisk aktivitet som utövades på fritiden och andraspråksinlärning med fokus på andraspråkstalares fundamentsanvändning. Fundament är ett språkligt led innan det finita verbet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har positiva effekter på språkinlärning. Denna forskning har främst gjorts i kontrollerade experiment. Den aktuella studien syftade därför till att undersöka om det även fanns ett samband utanför en experimentell studie, närmare bestämt på fritiden. I undersökningen deltog 49 andraspråkstalare och deras svar i en ifylld enkät samt kompletterande intervju utgjorde studiens undersökningsmaterial. I intervjun eliciterades fritt tal med hjälp av tre frågor. Informanternas fundamentsanvändning studerades kvantitativt genom två beroendevariabler: ord per fundament och andel utbyggda fundament. Variationen i dessa variabler analyserades som en funktion av fem oberoende variabler: deltagarnas idrottsvanor (i antal dagar per vecka och intensitetsnivå), mors utbildningsbakgrund, vistelsetiden i Sverige, samt graden av användning av det svenska språket på fritiden. Resultatet visade att en högre frekvens av fysisk aktivitet (i gånger per vecka) korrelerade signifikant med en av de beroende variablerna (andel utbyggda fundament). Detta antyder att sambandet mellan fysisk aktivitet och språkinlärning även kan påvisas utanför en experimentell studie och att det kan gälla grammatiken. Regeringen vill utöka undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa och den här studiens resultat skulle i framtiden kunna bidra till en rekommendation för en särskild satsning på idrottsaktiviter även utanför skolan för exempelvis nyanlända.

Uppsatsen undersöker användande av fult språk i klassrummet på en högstadieskola i Mellansverige, ett fält inom språksociologin som är i ständig förändring. Syftet med uppsatsen är att utforska det fula språket utifrån tre frågor som behandlar bland annat språkets funktion och användares språkliga anpassning efter mottagare. Genom observationsstudier utförda i flera olika högstadieklasser under en treveckorsperiod i huvudsakligen svenskämnet antecknas elevernas språk och beteenden i olika kontexter. Analysen visar att fult språk förekommer i viss mån, och de ord som förekommer oftast är engelskans ”fuck” och ”fucking”. Dessutom uppdagades det att eleverna har en god förmåga att anpassa sitt språk efter mottagare, då det fula språket var vanligare när läraren inte var närvarande.Observationerna utmynnade i tre resultatkategorier: svordomar, pejoriserande och tystande, som beskriver hur det fula språket används och hur detta skapar en betydelse i skolkontexten.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur gymnasieungdomar associerar utdrag av fiktivt och lyriskt språk till manligt eller kvinnligt. Undersökningen bygger på kvantitativ forskning med enkät som metod och är utförd på en kommunal gymnasieskola i en liten kommun. Enkäten innehöll 30 utdrag av fiktivt språk som respondenterna fick associera till kvinnligt, könsneutralt eller manligt på en femgradig skala. Undersökningen består av besvarade enkäter från 80 elever från olika gymnasieprogram och olika år på gymnasiet. Resultaten visar att en betydligt mindre mängd av utdragen setts som kvinnliga än könsneutrala eller manliga, men också att elevernas svar i många avseenden stämmer överens med genusstereotyper för kvinnligt och manligt och bekräftar mycket av tidigare forskning inom genus och genuslingvistik.

Denna uppsats handlar om referatskrivande i gymnasieskolan och syftet har varit att undersöka hur en grupp på 20 elever, som just börjat kursen Svenska 1 på ett yrkesförberedande program, klarar att skriva genren referat efter given instruktion. Eleverna har fått sina instruktioner kring hur ett referat ska skrivas av sin lärare och de har med hjälp av dem och skriftliga instruktioner i läroboken Svenska A, där källtexten Samarbeta för att överleva har hämtats, skrivit varsitt referat som sedan undersökts. Resultatet innefattar hur eleverna har gjort med de typiska drag som nämns i instruktionen: referatannonsering, referatmarkörer, bearbetning av text till egna ord o.s.v. Detta presenteras i huvudsak kvantitativt med hjälp av diagram som sedan kommenteras. Några av dragen har eleverna använt sig av utan problem, så som referatannonsering och referatmarkörer, men av de 20 eleverna har bara 1 med alla de moment som har krävts om man hårdrar det, annars 2 stycken. 9 av eleverna bearbetar sin text så att majoriteten av innehållet är egenformulerad text. Som slutsats ges råd om att eleverna behöver få hjälp och tid att träna sig i att skriva med egna ord och med att se vad de själva gör med texten och hur det bör se ut för att vara tillräckligt omskrivet för att vara refererande text.

Studiens syfte var att undersöka hur stavning påverkas av en intervention med stavningsträning på gruppnivå i jämförelse med stavningsträning i ordinarie undervisning. Samtliga elever i årskurs 2 och 3 på två skolor i södra Sverige, sammanlagt 154 elever, deltog i studien. Av dessa deltog 71 elever i interventionen, resterande 83 elever fungerade som jämförelsegrupp. Eleverna i interventionsgruppen fick vid tre tillfällen i veckan under fem veckor träna stavning enligt Dagens ord-metoden. Studiens syfte var även att undersöka om eventuella resultat av interventionen kvarstod efter tre månader utan stavningsträning samt om vissa elever gynnades mer än andra av interventionen. Studien genomfördes med pre- och posttest samt ytterligare ett posttest tre månader efter interventionens slut för att mäta kvarstående resultat. Som mätinstrument användes LäSt-stavningstest på pre- och posttesten. Resultatet av studien visar att interventionsgruppen på samtliga posttest förbättrat sin stavning i förhållande till jämförelsegruppen. Resultatet av studien visar att stavningsträning på gruppnivå med Dagens ord-metoden haft positiv påverkan på interventionsgruppens stavningsutveckling och att resultaten av interventionen kvarstår efter tre månader. Studien kan ses som ett framgångsrikt samarbete mellan lärare och speciallärare där elever i ett sociokulturellt perspektiv inkluderas och ges möjligheter att utveckla sin metakognitiva förmåga.