Global ETD Search

51	Att måla med ord : En analys av Bengt Emil Johnsons användning av orden som visuellt medel i verket "Omkoppling. (Till Öyvind Fahlström.)" Nordström, Joel January 2007 (has links) No description available. Bengt Emil Johnson konkret poesi Omkoppling. (Till Öyvind Fahlström.) ord som visuellt medel bilddikt visuell poesi Öyvind Fahlström måla med ord, Art Konstvetenskap
52	Bland frågor och svar - vem säger vad, när och var? : En undersökning om högstadieelevers situationsanpassade språkbruk Edwardsson, Kristin January 2009 (has links) <p>Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka <em>om</em> och i sådana fall <em>hur</em> flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare.</p><p>Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats.</p> språkbruk kontextbundna ord svärord skällsord nedvärderande ord slangord uttryck kön sociokultur etnografi ställa frågor frågeställande besvara frågor frågebesvarande Swedish language Svenska språket
53	Att måla med ord : En analys av Bengt Emil Johnsons användning av orden som visuellt medel i verket "Omkoppling. (Till Öyvind Fahlström.)" Nordström, Joel January 2007 (has links) No description available. Bengt Emil Johnson konkret poesi Omkoppling. (Till Öyvind Fahlström.) ord som visuellt medel bilddikt visuell poesi Öyvind Fahlström måla med ord, Art Konstvetenskap
54	”Så vill råtta fantastisk inte har den” : Stavningen hos döva och hörselskadade elever i årskurs fyra och fem Gärdenfors, Moa January 2016 (has links) Man kan misstänka att döva, hörselskadade och hörande barn har olika slags problem med rättstavning eftersom de har olika förutsättningar när de lär sig skriva. I denna studie har därför felstavningar hos döva och hörselskadade elever från årskurs fyra och fem undersökts och jämförts med en kontrollgrupp av hörande. Studiens material består av 53 återberättelser av en tecknad serie med 19 döva, 14 hörselskadade och 20 hörande informanter. Alla felstavade ord har markerats och förts till en (eller ibland flera) kategori(er) av nio olika typer. Felstavningarna har också analyserats utifrån vad som är fonetiskt acceptabelt, för att få en uppfattning om i hur stor utsträckning barnen ljudar orden. Resultaten indikerar att de döva och hörande grupperna är varandras motpoler vad gäller felstavningar. De döva gör i första hand morfologiska fel såsom felaktiga böjningar, utelämningar av bokstäver samt har problem med diakritiska tecken. Resultaten tyder också på att bokstäver och ord som liknar varandra kan vara svåra att hantera för dövgruppen. Dövgruppen gjorde bara cirka en tredjedel så många fel jämfört med de andra grupperna men har i gengäld överlag svag grammatisk morfologisk medvetenhet (böjer ord felaktigt). Hörselskadade hade mest problem med utelämningar, dubbelteckningsfel och utbyte av grafem och på det stora hela liknade deras resultat kontrollgruppens. Resultaten indikerar att de hörselskadade ljudar orden hälften så ofta som de hörande barnen vilket tyder på att de hörselskadade delvis också har en visuell inlärning. Skillnaderna mellan grupperna kan alltså bero på att visuell respektive audiell inlärning ger upphov till olika typer av felstavningar. Studien visar också att man skulle kunna definiera två nya kategorier som här kallas övergeneralisering av böjningar respektive visuellt munbaserade ord. stavning felstavade ord felstavningar fonetiskt acceptabelt felstavade ord inlärning ljudning döva barn hörselskadade barn General Language Studies and Linguistics
55	Bland frågor och svar - vem säger vad, när och var? : En undersökning om högstadieelevers situationsanpassade språkbruk Edwardsson, Kristin January 2009 (has links) Uppsatsen behandlar skolelevers talade språk och de olika språkliga varieteter som elever använder i skolan beroende på undervisningssituation. Utgångspunkten är hypotesen att det talade språket skiljer sig mer eller mindre beroende på skolämne. Jag har därför följt två olika klasser under sammanlagt 12 idrotts- och SO-/svensklektioner för att ta reda på hur elevernas talade språk skiljer sig mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Det ligger även i mitt intresse att undersöka om och i sådana fall hur flickors och pojkars språk skiljer sig åt. I uppsatsen behandlas även hur eleverna ställer och besvarar frågor. Jag har arbetat utifrån en etnografisk metod som innebär att jag observerat de tolv lektionerna och gjort fältanteckningar samt fört samtal med berörda lärare. Resultatet är att elevernas ordbruk skiljer sig mest mellan kön och skolklass, dels angående elevernas ordval, dels i vilken utsträckning eleverna talar. Jag har uppmärksammat att det inte finns någon tydlig skillnad av språkbruk mellan praktiska och teoretiska skolämnen. Även stora skillnader mellan att ställa och besvara frågor har noterats. språkbruk kontextbundna ord svärord skällsord nedvärderande ord slangord uttryck kön sociokultur etnografi ställa frågor frågeställande besvara frågor frågebesvarande Specific Languages Studier av enskilda språk
56	Hur många ord behövs egentligen? : Ordfrekvenser i en engelsk lärobokserie för årskurs 4–6 / How many words are actually needed? : Word frequencies in English textbooks for years 4-6 Krstic, Milan January 2024 (has links) Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur många av orden i en lärobokserie i engelska för årskurserna 4–6 som var bland de mest frekventa orden i det engelska språket. Undersökningen genomfördes med hjälp av två engelska frekvenslistor: General Service List (GSL) och New General Service List (NGSL). NGSL är en uppdaterad version av GSL som använts i tidigare studier och därför ville jag i min studie bl.a. ta skillnaden mellan den äldre och nyare versionen i beaktande. Syftet var således att undersöka hur många av orden i lärobokserien Magic! som förekommer i GSL och NGSL, huruvida antalet unika huvudord i Magic!-seriens tre årskursböcker ökar, och hur ofta de unika huvudorden i böckerna upprepas, med särskilt fokus på substantiv, adjektiv och verb. Analysen utfördes med hjälp av ordprogrammet AntWordProfiler som skannar ord i textfiler för att sedan kategorisera orden utifrån ordlistor kopplade till programmet. Studiens resultat indikerar att samtliga böcker i Magic!-serien innehöll fler ord listade i NGSL än i GSL. Resultatet visade även att den sammanlagda förekomsten av huvudord ökade i varje lärobok, liksom antalet unika huvudord. Bland orden som repeterades minst 10 gånger fanns fler substantiv och verb än adjektiv och alla verben med minst 10 repetitioner gick att hitta i både GSL och NGSL. Min slutsats är att de unika orden i lärobokserien Magic! överensstämmer bättre med de listade orden i NGSL än dem i GSL. En annan slutsats är att om ordkunskap hade varit ett betygskriterium i ämnet engelska skulle högre krav kunnat ställas på läroboksförfattare att utforma sina böcker med listor över de mest frekventa orden i det engelska språket i åtanke. Lärobok General Service list New General Service List frekventa ord huvudord unika ord engelska som andraspråk Sverige årkurs 4–6 Specific Literatures Litteraturstudier
57	Att minnas det hörda : En närläsning av muntlig och skriftlig kommunikation i 5 Mos 6:4-9 / Remembering the Words Heard : A Close Reading of Oral and Written Communication in Deut. 6:4-9 Ronestjärna, Benjamin January 2017 (has links) No description available. Gamla testamentet exegetik 5 Mosebok 5 Mos 6:4-9 Shema närläsning muntlig tradering skriftlig tradering muntlig kommunikation skriftlig kommunikation rituell kommunikation det antika Israel Josias reformation Tefillîn traderande funktion JHWHs ord Guds ord Herrens ord inskärpa JHWHs ord förbundet med Israel antikens undervisningsmetoder mnemotekniska hjälpmedel visuella tecken auktoriserande tradition kunskapstradering traditionsbevarande David M. Carr William M. Schniedewind John van Seters.
58	Att utveckla ett ordförråd : En systematisk litteraturstudie om metoder för att utveckla ordförråd hos barn och elever med dövhet och hörselnedsättning Holmgren, Joakim, Goebel, Annie January 2019 (has links) Barn med dövhet och hörselnedsättning får inte som normalhörande barn tillgång det talade språket automatiskt via hörseln. Ord och begrepp måste läras in på ett medvetet och systematiskt sätt för att denna elevgrupp inte ska komma efter i språkutvecklingen. En utvecklad hörselteknik har gett bättre förutsättningar att få tillgång till det talade språket än tidigare. På så sätt har utvecklingen av ordförrådet underlättats för denna elevgrupp, men trots det har de fortsatt stora brister i sin ord- och begreppsuppfattning. Beroende på den tekniska utvecklingen kan föräldrar till döva och gravt hörselskadade barn oftast välja språk för sitt barn: teckenspråk, tal eller både och. Utifrån språkval hamnar barnen på olika skolor med eller utan teckenspråk. Syftet med denna studie är att belysa vilka möjligheter till utveckling av ordförråd och begrepp som evidensbaserad forskning beskriver i olika undervisningsmetoder för barn och elever med dövhet och hörselnedsättning i en talspråkig skolmiljö i förhållande till en tvåspråkig skolmiljö. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där elva artiklar sorterades fram och sedan analyserades för att få svar på våra forskningsfrågor. Sammanfattningsvis har metoderna vi tittat på lett till utveckling av ett förstorat och fördjupat ordförråd kopplat både till ordbild, tecken och i vissa fall tal. Metoderna har även gett möjlighet för elever att utöka sin morfologiska användning av nya ord samt att få ett utökat teckenförråd med korrekt teckenspråkig fonologi. Dövhet och hörselnedsättning utveckling av ord och begrepp metod tvåspråkighet talspråkighet. Pedagogy Pedagogik
59	Ord i några av gymnasieskolans skönlitterära texter : En jämförande studie ur ett andraspråksperspektiv Hyllander, Elin January 2019 (has links) I gymnasieskolans ämne svenska som andraspråk förväntas inte eleverna kunna tillgodogöra sig litteraturhistoriska kunskaper i samma mån som eleverna i ämnet svenska. I stället betonas skönlitteraturens roll som språkligt verktyg. Tidigare forskning poängterar vikten av att andraspråkselever förvärvar ämneskunskaper på åldersadekvat kognitiv nivå vilket kräver god läsförståelse och därmed ett omfattande ordförråd. I studien undersöks ord i skönlitterära verk, som förekommer i undervisningen av dels svenska, dels svenska som andraspråk, utifrån de ord som tidigare forskning identifierat som svåra för andraspråkstalare. Syftet är att utröna om och på vilket sätt verken är lätt- eller svår- lästa ur ett andraspråksperspektiv. Materialet består av drygt 9000 ord från nio skönlitterära verk från sekelskiftet 1800–1900 till början av 2000-talet indelade i tre tidsperioder. En analysmall upprättades, utifrån tidigare forskning om ord och andraspråkstalare, för att identifiera svåra ord. Utifrån de identifierade orden jämfördes textutdragen inom och mellan tids- perioderna. Metoden är kvantitativ och delvis kvalitativ. Av resultatet framgår att de samtida textutdragen innehåller färre ovanliga ord, mindre föråldrat och mer informellt språkbruk. I de äldre förekommer fler mindre frekventa vardagliga ord och i de flesta fler ämnesneutrala, akademiska ord. Vissa av de äldre har ett större antal sammansatta ord, oftare med prepositionsförled och fler nyskapande. Kollokationer tenderar att vara mer bildliga i de samtida men även mer lexikaliserade. I de tidigaste textutdragen liksom i de senaste förekommer partikelverb i större utsträckning. Likheter finns mellan textutdrag från olika tidsperioder, främst beroende på verkens mer sakliga eller vardagliga ton. Konklusionen är att de samtida är mer lättlästa främst för det igenkänningsbara språket men att de äldre innehåller många användbara ord. Avslutningsvis diskuteras undervisning som möjliggör för andraspråkselever att tillägna sig samma litteraturvetenskapliga kunskaper som de med svenska som förstaspråk samtidigt som de utvecklar och bygger ut sitt ordförråd. svenska som andraspråk ord skönlitteratur gymnasieskolan Specific Languages Studier av enskilda språk
60	Varför haka upp sig på problem? : En studie om hur sammanhangsberoende ord i år 3 kan inverka på problemlösningsuppgifter. / What’s the catch with the problem? : A study on how context-dependent words in year 3 can affect problemsolving tasks. Johansson, Tove, Svensson, Sandra January 2019 (has links) Syftet med studien är att beskriva hur problemlösningsuppgifter i två läromedlen presenteras utifrån sammanhangsberoende ord och hur de inverkar på elevernas lösningsfrekvens. För att undersöka det granskas två matematikböcker; Prima matematik och Favorit matematik. Det genomförs även en lektion där elevuppgifter och intervjuer fullföljs i årskurs 3. Vårt teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är variationsteorin tillsammans med analysverktyget diskursanalys. Resultatet analyseras utifrån studiens två forskningsfrågor. Först presenteras uppgifter ur matematikböckerna inom området problemlösning. Därefter presenteras elevuppgifter med tillhörande lösningar och intervjuer. Resultatet tyder på att de sammanhangsberoende orden är betydelsefulla för en förståelse av uppgiften. En slutsats i studien är att sammanhangsberoende ord kan försvåra för eleverna, samtidigt som enstaka elever kan tänka bort orden eftersom de är vana vid problemlösningsuppgifter. Intervju diskursanalys läromedel problemlösning sammanhangsberoende ord variationsteori årskurs 3. Mathematics Matematik

Search results