Background and problem: The technological development in recent times has created new norms for daily life. Therefore, the public sector is currently going through a process of digitalization to meet the needs of modern citizens. However, the process has proven to be extremely challenging for municipalities across the nation. As studies have shown there are significant differences between municipalities regarding their efforts related to digitalization. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how municipalities are working on digitalization and why there are significant differences between them. Furthermore, the study aims to gain knowledge about the organizational structures, strategies and solutions that have been implemented by municipalities to achieve their objective. Method: To fulfil the purpose of the study, a comparative case study of two separate municipalities has been conducted. Furthermore, two additional departments with each respective municipality have been included to provide additional depth and variation in this study. The empirical information has been collected through semi-conducted interviews and public documents. Conclusions: Digitalization in municipalities is an on-going process, which is complicated in its nature since it represents enormous organizational changes. In order to deal with the challenges of digitalising, municipalities in both cases in this study have developed their own strategies, which are based on an translation of the national strategy for digitalization. Furthermore, both municipalities have created similar organizational structures to lead the process of digitalization. However, it has been concluded in this study that digitalization of municipalities is largely driven by individual enthusiasm, instead of formal structures. There are certain additional factors, which affect digitalization in both municipalities and ultimately create differences between them, these factors include – organizational history and maturity, degree of centralisation, resources, decision-making and trust amongst decision-makers.

Denna uppsats har för avsikt att gå in på djupet inom ett eventuellt förväntningsgap mellan internrevisionen och dess intressenter. För att öka förståelsen analyseras internrevisorers uppfattning av intressentkraven såväl som förväntningsgapets effekt på internrevisorernas roll. Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer har utförts. Därefter har en tematisk analys genomförts. Det råder en viss problematik med internrevisionens uppdragsgivare och deras involvering i kommunikationen av deras förväntningar på internrevisionsfunktionen. Problemet ligger i uppdragsgivarens kunskap om internrevisionens roll såväl som i uppdragsgivarens oförmåga att förmedla sina förväntningar. / This thesis is intended to go into the depths of a possible expectation gap between the internal auditing and their stakeholders. To increase the understanding there will be an analysis of the internal audits perception of the stakeholders expectations as well as the expectation gaps impact on the internal audit’s role. A qualitative research method where an abductive approach has been applied. The empirical data in this study was gathered through nine semi-structured interviews. Subsequently, a thematic analysis has been carried out. There is a certain problem with the internal audits principal and their involvement with the communication of their expectations for the internal audit function. The problem lies in the principal's knowledge about the internal audit’s role as well as in the principal's inability to convey their expectations.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare upplever medarbetarsamtal inom privat och offentlig sektor. En kvalitativ intervjustudie tillämpades och genom ett kriteriestyrt urval valdes respondenter utifrån fem kriterier. Urvalsgruppen bestod av tio medarbetare, fem kvinnor och fem män, från sex svenska företag. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Studiens resultat visade att medarbetare upplevde givande medarbetarsamtal som en dialog. Förutsättningar för ett givande medarbetarsamtal härleddes till en lyhörd chef förmögen att ge konstruktiv kritik och samsyn mellan chef och medarbetare. Fokusområden i medarbetarsamtalet var utveckling och arbetssituation. Öppenheten i de förberedande dokumenten var en skillnad mellan privat och offentlig sektor och inom privat sektor var ansvaret som samtalsledare och frihet mer framträdande. Uppföljningen var viktig men upplevdes bristfällig och otydlig. Medarbetarsamtalet relaterades till lön.

Självledarskap har kommit att ta allt större plats på ledarskapsarenan i takt med den rådande samhällsutvecklingen och skiftet mot att låta anställda ta större ansvar i sitt arbete. Behovet av forskning inom självledarskap stärker anledningen till att undersöka hur användandet av självledarskapsteorierna; naturliga belöningar, beteendefokuserade strategier och konstruktiva tankemönster, kan förhålla sig till chefers ledarskap. Följande studie har syftat till att undersöka hur självledarskapet tas i uttryck inom den offentliga sektorn samt hur de anställda upplever att självledarskapet främjas av deras chef. Baserat på sex djupgående intervjuer med anställda inom den offentliga sektorn och sekundär datainsamling har information kunnat samlats in och analyserats för att öka förståelsen för hur självledarskapet tas i uttryck. Resultatet i studien visar att självledarskapet tas i uttryck genom att arbeta med meningsfulla arbetsuppgifter, uppmuntran och tydliga målsättningar. De anställda upplever att självledarskapet gynnas av en chef som är coachande och bidrar med konstruktiv feedback. Därtill upplevs självledarskapet främjas av en utstuderad arbetsroll, ömsesidigt förtroende för sin chef och att hitta en balans mellan att bli kontrollerad och att ha ansvar. Studien har också visat att vidareutveckling och främjandet av vidareutveckling gynnar självledarskapet.

Projektframgång är ett välstuderat forskningsområde inom projektledning men trots det råder ingen konsensus om vad som gör projekt framgångsrika. Offentliga projekt har andra förutsättningar än projekt i privat sektor, exempelvis påverkan av politiska processer och samverkan med ett stort antal aktörer. Projekt behöver därför studeras i sin kontext. Projektframgång inom offentlig sektor och specifikt folkhälsoprojekt är ett tämligen outforskat forskningsområde. Syftet med denna studie är att undersöka projektledares syn på framgångsfaktorer i folkhälsoprojekt i offentlig sektor genom att ta reda på vilka förutsättningar de anser krävs för att ett projekt ska bli framgångsrikt. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio projektledare som har erfarenhet av att driva folkhälsoprojekt i offentlig sektor. Materialet har därefter kodats och analyserats genom tematisk analys. Studiens resultat utmynnar i två huvudteman: ”Konsten att föra dialog” och ”Den hårda verkligheten”. ”Konsten att föra dialog” handlar om hur den dialog som projektledaren för med politik och ledning, samverkansaktörer och målgruppen utgör en stor del av projektarbetet men kan spara tid i längden och stärker projektets resultat. ”Den hårda verkligheten” handlar om hur dialogen behöver kompletteras med planeringsfaktorer såsom tillräckliga resurser, tydliga mål och en plan för implementering för att projektet ska kunna realiseras och arbetet vidmakthållas. Studiens slutsatser tyder på att en god förståelse för politik och förvaltning, ett nära samarbete med målgruppen samt mer systematiserade utvärderingsprocesser skulle kunna underlätta för projektledaren i arbetet att driva folkhälsoprojekt mot framgång och vidmakthållande. / Project success is a well-studied research area within project management, but despite this there is no consensus on what makes projects successful. Public projects have different prerequisites than projects in the private sector, such as the influence of political processes and collaboration with many organizations. Therefore, projects need to be studied in their context. Project success in the public sector and specifically public health projects is a relatively unexplored research area. The purpose of this study is to examine project managers’ views on success factors in public health projects in the public sector by finding out which prerequisites they believe are required for a project to be successful. A qualitative method has been used to answer the study’s questions. Semi-structured interviews were conducted with ten project managers who have experience of running public health projects in the public sector. The material has then been coded and analyzed through thematic analysis. The study results in two major themes: “The art of dialogue” and “The harsh reality”. “The art of dialogue” is about how the dialogue that the project manager conducts with politics and management, collaborators and the target group constitutes a large part of the project work but can save time in the long run and strengthen the project's results. "The harsh reality" is about how the dialogue needs to be supplemented with planning factors such as sufficient resources, clear goals and a plan for implementation in order for the project to be realized and the work maintained. These results indicate that a good understanding of politics and administration, a close collaboration with the target group as well as more systematized evaluation processes could facilitate the project manager in the work towards driving public health projects towards success and maintenance.

Kommunikationsavdelningar och kommunikatör som yrkesroll är ett omdebatterat ämne, däremot har kommunikatörer själva inte tagit en lika omfattande del i debatten. Med det som bakgrund väcktes vårt intresse för att studera vad kommunikatörer vid ett svenskt universitet själva anser att deras yrkesroll är. Det teoretiska ramverket utgörs av fyra identifierade roller som en kommunikatör inom offentlig sektor kan tänkas ha, som sedan appliceras på universitets kommunikationsavdelning. Det undersökta materialet består av publicerad verksamhetsplan, kommunikationspolicy samt fem intervjuer med kommunikatörer vid universitetet. Resultaten visar på att aspekter från samtliga fyra roller återfinns vid det undersökta universitetet, om än i olika stor utsträckning. Slutsatsen lyder således att kommunikatörens arbete på universitetet överensstämmer med alla roller, men att det kan tolkas att påverkande och spridande av budskap värderas högst bland universitets kommunikatörer.

This study traverses the accessibility design of the British government’s website, GOV.UK and the current accessibility guidelines. It investigates the user needs of Deaf people with British Sign Language as their first language. The needs of the Deaf community are repeatedly forgotten or overlooked in society, including on the web. As many Deaf people are having difficulties understanding the English language as it is their second or sometimes third or fourth language, they face discrimination in many ways. This study examines the accessibility of information encircling Covid19 and Brexit on the government’s website by giving the participants a task to complete and evaluate. It fragments the necessary improvements to increase the accessibility and inclusiveness of the website. The study conducts interviews assisted by a qualified British Sign Language interpreter to make certain the participants can communicate their experiences and opinions. The collected data is analysed with respect to the four design principles the WCAG guidelines are based upon.

Studien syftade till att undersöka hur hållbart byggande definieras och praktiseras inom processen att uppföra en ny skolbyggnad där en kommun är beställare och ett kommunalt fastighetsbolag byggherre. Studien ämnade också undersöka vilka hinder och möjligheter som upplevs finnas för hållbart byggande. Totalt deltog tio personer, både politiker och tjänstepersoner som alla arbetar i olika roller inom processen. Metoden som valdes var kvalitativ och för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visade att hållbart byggande är ett komplext begrepp som i studien saknar en entydig definition. Tre teman kunde dock skönjas: vikten av planering för hållbarhet, hållbar byggnad över tid samt låg klimatpåverkan. Styrning mot hållbart byggande uppgavs omfatta såväl lagar och direktiv som lokala program, planer och strategier samt miljöcertifiering. Aktiviteter som avser främja hållbarhet inom ramen för processen uppgavs vara bland annat tidiga utredningar om exempelvis lokalisering och mateiralval för stomme samt kravställande i upphandling. Två teman som föreföll ses som både hinder och möjligheter var samsyn, dialog och samverkan samt ekonomi. Det tredje temat för hinder var svaga förutsättningar i form av såväl organisatoriska och systemmässiga som fysiska förutsättningar och det tredje temat för möjligheter var ökad kunskapsöverföring och nya arbetssätt.

Meningsfullhet i arbete är kopplat till individers psykiska välbefinnande och organisationers välmående. Tidigare studier betonar vikten av att ledare förstår, upprätthåller och kommunicerar meningsfullhet i sitt arbete. Denna studie använder kombinerad metodansats för att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har koppling till upplevd meningsfullhet i arbetsuppgifter, bland tjänstemän i chefsbefattning inom offentlig sektor. Studien syftar även till att undersöka om resultaten är jämförbara över tid samt hur chefer definierar upplevelsen av meningsfulla arbetsuppgifter. Kvantitativ enkätdata från tre mättillfällen (2016, 2017, 2018; n = 130 - 160) analyserades med hierarkisk regressionsanalys. Under 2023 genomfördes fem intervjuer med personer i chefsbefattning som analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultatet visade att chefer inom offentlig sektor upplever en hög grad av meningsfullhet i sina arbetsuppgifter, att arbetsuppgifter i sig själva kan betraktas som neutrala och dynamiska, samt att upplevd meningsfullhet tillskrivs uppgiften i relation till olika rådande förutsättningar. Resultaten tycks hänga samman med den specifika och föränderliga kontext där cheferna är verksamma.  Den kombinerade metoden utgör en styrka medan starka samband i kvantitativa tvärsnittsdata utgör en begränsning. För framtida studier rekommenderas användning av validerade mätinstrument i bredare yrkesgrupper. / Organisera arbetsmiljö för främjande av hållbar hälsa

Forskningsfråga: - Hur har ökat distansarbete påverkat motivation och engagemang hos anställda inom organisationer i offentlig sektor? - Hur kan motivation och engagemang främjas under distansarbete?  Syfte: Syftet med studien är att bilda en djupare förståelse för hur distansarbete kan påverka individer och organisationer tillhörande offentlig sektor. Motivation och engagemang är centrala delar i organisationer och är därför högst intressanta att undersöka kopplat till distansarbete för att bidra med kunskap till området.  Metod: Studien har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats där 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes. En tematisk analys har sedan använts för att analysera insamlat empiriskt material.  Slutsats: Ökat distansarbete innebär förändrade förutsättningar för organisationer inom den offentliga sektorn som har lett till högre krav. Faktorer som förändrats i samband med ökat distansarbete som typ av kommunikation, personliga preferenser och vana av att kommunicera via digitala verktyg har visat sig kunna påverka anställdas motivation och engagemang. En ledare bör kunna anpassa sig till dessa förändrade faktorer och vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att motivation och engagemang försämras under distansarbete.