Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur förskollärare bemöter tysta barn i förskolans verksamhet. Studien grundas på en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur fem semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet analyseras med hjälp av den sociokulturella teorin och tre begrepp som synliggörs inom den, vilka är: Social interaktion, mediering och scaffolding. Studiens resultat visar att förskollärarna beskriver att faktorer såsom blyghet, självkänsla och ett bristande språk kan bidra till barnets tysthet. Förskollärarna i studien lyfter även fram att den psykosociala och fysiska miljön är områden som behöver utvecklas för att främja det tysta barnet. Förskollärarnas resonemang är att det är fördelaktigt att arbeta i mindre grupper. De belyser även att ett arbetssätt med olika artefakter som stöd är gynnsamt för det tysta barnets deltagande i verksamheten, två av dessa är TAKK och bildstöd. Förskollärarna i studien uttrycker att de bemöter det tysta barnet genom stödjande uppmuntran och vägledande närvaro, men deras resonemang är samtidigt att det tysta barnet får för lite uppmärksamhet i verksamheten. För att synliggöra det tysta barnets intresse och behov beskriver förskollärarna att det tysta barnet används som ett verktyg för att främja en balanserad barngrupp, genom att hen placeras som en kil mellan högljudda och aktiva barn. Under arbetet med studien har aspekter synliggjorts beträffande resultatet och metoden. I resultatdiskussionen synliggörs aspekter som har påverkat resultatet. Aspekter belyses i metoddiskussionen samt utgår där från den valda metoden och dess trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet.

Ett arbete som handlar om att vi alla lär, är och tänker olika, olika gånger på olika sätt allt utifrån våra olika erfarenheter och förutsättningar. Arbetet är tänkt att kunna användas som ett material för att börja arbeta med olika uttrycksformer samt att utveckla förståelse för att vi alla ibland behöver olika vägar och arbetssätt för att komma åt ett meningsfullt och lustfyllt lärande.

No description available.

The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions. Differences are also shown in Hofstedes cultural dimensions, the long-term contra the short-term time perspective and also in symbols, cultural heroes and rituals. In a global world, businessmen of different national cultural backgrounds will meet illustrating these differences. We find it important to study how these differences influence a business relationship. The objective of this thesis is to study, how Swedish businessmen can overcome national cultural differences in a business relation by using relationship marketing. Furthermore, to illustrate national cultural differences, which Swedish and Japanese businessmen find important in the business relation. The study is based on depth-interviews with both Swedish and Japanese businessmen. The result of the depth-interviews shows that relationship marketing is a method to overcome differences in national cultures.

No description available.

<p>The globalisation of the world is believed by some to homogenise individuals from different national cultures. However, the values and norms of an individual are deeply rooted in their national culture and are therefore difficult to change. Since birth these values and norms are learnt through interaction with others within a specific national culture. The differences in values of a national culture are shown in the cornerstones of the nation. These cornerstones are language, aesthetics, religion and social institutions. Differences are also shown in Hofstedes cultural dimensions, the long-term contra the short-term time perspective and also in symbols, cultural heroes and rituals. In a global world, businessmen of different national cultural backgrounds will meet illustrating these differences. We find it important to study how these differences influence a business relationship. The objective of this thesis is to study, how Swedish businessmen can overcome national cultural differences in a business relation by using relationship marketing. Furthermore, to illustrate national cultural differences, which Swedish and Japanese businessmen find important in the business relation. The study is based on depth-interviews with both Swedish and Japanese businessmen. The result of the depth-interviews shows that relationship marketing is a method to overcome differences in national cultures.</p>

Abstract The purpose of this work is to contribute knowledge about the transition of children from preschool to preschool classes. The experiences of pedagogical staff, parents and children are described, based on four deepening questions. The questions are about what the actors experience as positive and what the difficulties were in the transition process, and they also cover the differences of children and collaboration between actors. The method consists of qualitative interviews with parents, children, and pedagogical staff. The interviews concern the experiences of transition from the different actors. The results show the importance of a solid transition plan, the emphasis on good first contact between pedagogical staff and children, and a good parent-teacher relationship. Meetings concerning the handover between parents and pedagogical staff, and the opportunity for children to visit their new school before the school start, are also important factors for a good transition. What is seen as problematic is the lack of time for teachers to visit the children in preschool and preschool classes, difficulties to find suitable times for teacher meetings between preschool and preschool classes and the responsibility of the meetings concerning the handover. Children are different, and adapting the handover to each individual is important. The teachers responsible for the preschool classes need to get information regarding the children from preschool teachers and parents. The conclusions are that work regarding transition is important for parents and children’s security, and that a close cooperation between parents, children, and pedagogical staff is central. This way, experiences, perspectives, and knowledge of the individual child can be shared. Key words: differences of children, preparative work, collaboration, transition from preschool to preschool class. / Sammanfattning Examensarbetets syfte är att bidra med kunskap om processen vid barns övergång från förskola till förskoleklass. Arbetet beskriver erfarenheter hos pedagogisk personal, föräldrar och barn. Fyra frågeställningar har formulerats för att fördjupa syftet. Frågorna handlar om vad aktörerna ser som positivt och problematiskt i övergången, samt barns olikheter och samverkan mellan aktörerna. Metoden i den här studien är kvalitativa intervjuer med föräldrar, barn och pedagogisk personal. Intervjuerna berör de olika aktörernas tankar och erfarenheter av övergången. Resultatet visar att det som är positivt i övergången är en tydlig övergångsplan, bra första kontakt mellan pedagogisk personal och barn samt en trygg föräldra- och lärarrelation. Överlämningssamtal mellan pedagogisk personal och föräldrar och att barnen i förväg får besöka den nya skolan är också viktiga moment i övergången. Det som ses som problematiskt är lärarnas tidsbrist för att besöka barnen i förskola och förskoleklass, mötestider mellan lärare inom förskola och förskoleklass samt ansvaret för överlämningssamtalet. Barn är olika och att anpassa övergången efter individen är viktigt. Lärarna för förskoleklasserna måste få information om barnen från förskola och föräldrar. Slutsatserna är att arbetet i övergången är viktigt för föräldrar och barns trygghet samt att samarbete mellan föräldrar, barn och pedagogisk personal är betydelsefullt. Detta för att lära av varandras verksamheter, erfarenheter, synsätt och framförallt få kunskap om det enskilda barnet. Nyckelord: barns olikheter, förberedande arbete, samverkan, övergången förskola till förskoleklass.

Elever ska ges ledning och stimulans i undervisningen för att kunna utveckla kunskaper i enlighet med utbildningens mål. Historieundervisningen ska således utformas så att hänsyn tas till elevers olika behov och förutsättningar. Om denna ledning och stimulans inte är tillräcklig kan det bli aktuellt med stödinsatser i form av extra anpassningar. Studiens syfte är därför att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 använder och utvecklar stödinsatser i form av extra anpassningar i historieundervisningen för att möta den variation av olikheter som finns i en elevgrupp. Då det i studien är av intresse att undersöka lärares resonemang, erfarenheter och beskrivningar av begreppet extra anpassningar i historieundervisningen har en kvalitativ forskningsansats valts och fem lärare har intervjuats. Syftet uppfylls genom att det redovisas hur lärarna tillämpar extra anpassningar i historieundervisningen och hur de utformar denna stödinsats i samverkan. Vidare beskrivs hur uppföljning och utvärdering görs för att utveckla arbetet med extra anpassningar i historieundervisningen. En specialpedagogisk analysram med utgångspunkt i det relationella perspektivet samt det kommunikativa och relationsinriktade perspektivet, KoRP, har använts i analysen och tolkningen av det insamlade empiriska materialet. Resultatet visar att det finns ett behov av att tydliggöra skillnaden mellan ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd. Det framkommer också att lärares inställning till arbetet med extra anpassningar påverkar både hur stödinsatsen utformas och dess kvalité. I resultatet synliggörs det även att handledning från specialpedagoger och speciallärare är viktigt för att lärare ska kunna skapa adekvata extra anpassningar men också att det finns explicita rutiner om hur detta arbete ska följas upp och utvärderas / Students should be given guidance and stimulation in the instruction to be able to develop knowledge accordingly to the aims of the education. The history instruction should consider students’ different needs and abilities. If the guidance and stimulation is not sufficient, the teacher must form additional adjustments. The purpose of this study is therefore to investigate how teachers in grade 4-6 make use of and develop additional adjustments in history instruction to meet students' differences. Since teachers reasoning, experiences and descriptions of additional adjustments are interesting to investigate, a qualitative method has been chosen and five teachers in grade 4 to 6 have participated in the study. The purpose of the study has been answered by how teachers apply additional adjustments in history instruction and how they collaborate when forming these adjustments. Furthermore, it describes how teachers follow up and evaluate the additional adjustments to develop their history instruction. This interview study has its point of departure in the relational perspective and the communicative relational perspective (KoRP). Therefore, the analysis and the interpretation of the collected empirical evidence have been reviewed with a special education point of view. The result shows that the differences between guidance and stimulation, additional adjustments and special support need to be distinguished. It also discloses that teachers’ attitudes towards additional adjustments affects how the adjustments are formed but also what quality they have. A conclusion that is drawn is that guidance from special educators is important if teachers should be able to form adequate additional adjustments. It is also important that there are clear routines of how this work should be followed up and evaluated.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisningar har vuxit fram under åren och det har nu blivit lagstadgad för företag som uppfyller gränsvärdarna enligt 6. Kap 10§ i årsredovisningslag (1995: 1554) att redovisa hållbarhetsinformation. Jämförbarhet och öppenhet är anledningen för denna lagändring. Med anledning av införandet av den nya lagen väcktes intresset för oss om det skett någon förändring i hållbarhetsredovisningen genom åren och om informationen är jämförbar. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hållbarhetsredovisningar för företag inom samma bransch för att se om det skett en förändring. Syftet är också att jämföra och förklara mönster inom företagen och mellan varandra genom åren. Metod: I studien används en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen skedde genom en egentillverkad mall som är skapad utifrån studiens syfte med utgångspunkt från 6 kap. 12 § årsredovisningslag (1995:1554), och beskriver vår tolkning av vad en hållbarhetsrapport ska innehålla. Empirin består av den information företagen beskrivit inom de ämnen som ingår i mallen. Analysen skedde enligt en tematisk analys då vi sammanställde empirin och delade upp den efter likheter, olikheter och vad som förändrats. Detta användes sedan i analysen för att ställas mot teorier, ramverken och tidigare forskning . Slutsats: Studiens resultat visar att företagens hållbarhetsredovisningar förändras genom åren och att det försvårar jämförbarheten inom samma företag, då information och beräkningar ändras. Däremot gör förändringen att samtliga företag blir mer lika varandra då de följer samma ramverk och har skrivit under FN:s Global Compact. Men eftersom företagen skriver olika saker under åren gör att det finns rum för professionella bedömningar. Företagen kan välja om vad som ska var med, samt framhäva det som de själva tycker är viktigt. / Background: Sustainability Reports have grown over the years, and it has now become statutory for companies that meet the limit values according to Chapter 6 of the Annual Accounts Act (1995: 1554). Comparability and transparency are the reason for this change of law. Due to the introduction of the new act, interest was raised to us if there has been any change in the sustainability report over the years and if the information is comparable. Purpose: The purpose of this study is to investigate sustainability reports for companies in the same industry to see if there has been a change. The aim is also to compare and explain patterns within companies and between each other over the years. Method: The study uses a qualitative research method. The data collection was done through a self-made template that was created based on the purpose of the study based on Chapter 6. 12 § Annual Accounts Act (1995: 1554), and describes our interpretation of what a sustainability report should contain. The empirical data is based of the information companies described in the topics included in the template. The analysis was conducted according to a thematic analysis in which we compiled the empirical data and then divided it into similarities, differences, and changes. This was then used in the analysis to deal with theories, frameworks and previous research. Conclusion: The findings of the study shows that companies sustainability reports change over the years and makes it difficult to compare comparability within the same company as information and calculations change. However, the change makes all companies become more like each other as they follow the same framework and have signed under the UN Global Compact. But since companies tend to write different things over the years, there are room for professional assessment. Companies can choose what to do, as well as highlight what they consider important.

This essay deals with how we can look at children's differences and create an approach through interculturality as a method. The essay highlights the importance of collegial reflection, but also the individual reflection and that it is a necessity to create a common consensus on how to work with children who have a different pattern of behavior. The act describes two different events where staff from other departments act in such a way that I react to their attitude towards children who have a different behavior or a variation in function. But the dilemma of the event is also a non-action by me, as I feel that I am not acting in such a way as I should, which raises questions within me, over what is stopping me? and how is it that we look at children's differences so differently? With the help of literature that gave the opportunity for reflection on how an intercultural approach can be created and understanding of the importance of intersubjectivity in relationships, I have gained a greater understanding of how I should act in the future. The literature I have used mainly is articles written on behalf of Skolverket, Emilson,  Lahdenperä,  Edfeldt and Brodin and Hylander that describe Daniel  Stern's method of intersubjectivity. And Emilson's thesis The desirable child: education expressed in everyday communication documents between teachers and children in preschool. The result that I have come up with after putting myself into different perspectives, read and reflected on the dilemma is that Today I understand the importance of us thinking through and conducting a dialogue about how we can create an understanding of children's inequality and their abilities. But also how complex the work with values and norms is. But that just by taking time to reflect and say to each other can still create an understanding of how we think and why.  Collegial reflection is therefore important. / Denna essä tar upp hur vi kan se på barns olikheter och skapa ett förhållningssätt genom interkulturalitet som metod. I essän belyses vikten av kollegial reflektion, men även den individuella reflektionen och att det är en nödvändighet för att skapa en gemensam samsyn i hur vi ska arbeta med barn som har ett avvikande beteendemönster. I essän beskrivs två olika händelser där personal från andra avdelningar agerar på ett sådant sätt att jag reagerar över deras förhållningssätt gentemot barn som har ett avvikande beteende alt. en funktionsvariation. Men dilemmat i händelsen är även en icke handling från mig, då jag känner att jag inte agerar på ett sådant sätt som jag borde, vilket väcker frågor inom mig, över vad är det som hindrar mig? och hur kommer det sig att vi ser på barns olikheter så olika? Med hjälp av litteratur som gav möjlighet till reflektion över hur ett interkulturellt förhållningssätt kan skapas och förståelse för intersubjektivitetens betydelse i relationer, har jag fått en större förståelse för hur jag borde agera i framtiden. Litteraturen jag använt mig främst av är artiklar som är skrivna på uppdrag av Skolverket, Emilson, Lahdenperä, Edfeldt samt Brodin och Hylander som beskriver Daniel Sterns metod om intersubjektivitet. Samt Emilsons avhandling Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Resultatet som jag har kommit fram till efter att ha satt mig in i olika perspektiv, läst och reflekterat över dilemmat är att jag idag förstår vikten av att vi tänker igenom och för en dialog om hur vi kan skapa en förståelse för barns olikhet och deras förmågor. Men även hur komplext arbetet med värderingar och normer är. Men att just genom att ta tid för att reflektera och säga till varandra ändå kan skapa en förståelse för hur vi tänker och varför. Därför är det viktigt med kollegial reflektion.