Problemformulering och syfte: Herrarna har länge dominerat i idrottsvärlden och samma har även gällt inom sportjournalistiken. Förr var kvinnor inte tillåtna att idrotta och det blev stora diskussioner när de fick ta plats i sportens värld och även när de fick ta plats i tidningsspalterna (Larsson, 2003:4). Hur ser detta fenomen ut i dag? Denna studie har till syfte att undersöka hur mycket plats kvinnliga idrottare, förbundskaptener och tränare respektive manliga idrottare, förbundskaptener och tränare får synas i en av Sveriges största sportbilagor. Metod och material: Undersökningen är gjord genom en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys av Sportbladet. Undersökningen omfattar Sportbladets OS-bevakning 2016, vilket innefattar de dagar OS i Rio de Janeiro pågick – 5 augusti till 21 augusti. Huvudresultat: Resultatet av denna studie kan spegla på att idrottsrapporteringen blivit mer jämställd och att även idrottsvärlden blivit mer jämställd – åtminstone i hänseendet att båda könen får delta i samtliga idrotter och synas i rapporteringen. Resultatet kan även ge en fingervisning om att det är idrottarens prestation som får ta plats i Sportbladets bildinnehåll, helt oberoende på vilket kön idrottaren har.

Innebandyn har idag en dröm om att bli en del av det olympiska programmet. Syftet med denna studie är att kartlägga vilket arbete innebandyn idag bedriver och vad de behöver utveckla och arbeta med för att nå de olympiska spelen. Studien grundar sig på de två frågeställningarna: vad är det som krävs och gör en idrott olympisk? Vad bedriver innebandyn för arbete idag och vad behöver de utveckla? I denna studie har Allen Guttmanns teori för vad det är som gör en idrott till en modern idrott använts. Även modellen Golden Triangel vars syfte är att beskriva relationerna mellan sociala, ekonomiska och politiska delar inom idrotten och mediebolagen används i denna studie.Studiens resultat har tagits fram genom intervjuer med fem olika personer. Dessa representerar olika perspektiv, två högt uppsatta personer på det internationella innebandyförbundet, en entreprenör inom innebandyn och två landslagsspelare från ett ledande land Sverige och ett mindre innebandyland Danmark. Genom dessa intervjuer har ett resultat tagits fram som används i studien. Detta resultat visar bland annat att ett arbete från det internationella innebandyförbundet sker för att innebandyn ska bli en olympisk idrott. Innebandyn är med i andra stora sportevenemang som exempelvis World Games för att genom dessa evenemang exponera och sprida idrotten. De kriterier som IOC har som krav redovisas i studien och även vilka krav som innebandyn i dagsläget uppfyller. Slutsatsen i studien är att innebandyn inte kan invänta ett olympiskt spel för att på så sätt bli större som sport utan de måste göra detta arbete redan idag. Innebandyn behöver arbeta för att sprida den innebandykunskap som finns till de delar av världen där den inte är lika utbredd för att på detta sätt skapa ett större intresse och bättre kunskap kring innebandy i dessa länder. Nyckelord: exponering, globalisering, innebandy, olympiska spelen.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna uppsats utreder olika metoder för att modellera olympisk framgång, genom att konstruera och utvärdera olika prediktionsmodeller som ämnar prognostisera antalet medaljer som länder förväntas vinna i vinter-OS. Uppsatsen undersöker fyra huvudsakliga frågeställningar. Inledningsvis utreds hypotesen att en utvidgad modell, som tar hänsyn till ekonomiska och idrottsrelaterade faktorer, gör bättre prognoser än en simpel modell som enbart tar hänsyn till prestationen i förra vinter-OS. Hypotesen bekräftas av resultatet. Den andra frågan som utreds är huruvida en modell som är skattad med poissonregression respektive negativ binomialregression gör bättre prognoser än en modell som är skattad med linjär regression. Slutsatsen är att modellen som är skattad med linjär regression gör bättre prognoser. Den tredje frågeställningen är om prognoserna blir bättre när en korrigering för ökat antal grenar inkluderas. Slutsatsen är att prognoserna blir sämre när korrigeringen är inkluderad. Effekten av att antalet grenar ökar fångas alltså inte in på ett lämpligt sätt i korrigeringen. Angående prognosen för OS 2018, som den fjärde frågan berör, dras slutsatsen att USA, Nederländerna, Kanada och Norge förväntas hamna i toppen, vilket de ofta gör i vintersportsammanhang. Det land som förväntas göra ett häpnadsväckande bra resultat, i förhållande till tidigare OS, är Sydkorea eftersom det förväntas vara en stor fördel att vara värdnation.

This study is focusing on trying to find patterns and tendencies in previous Olympic Winter Games forthe economic variables regional GDP, rate of unemployment and tourism, which are then applied toStockholm County. By doing this, the study is trying to predict changes in these variables in the caseof a future Winter Olympics in Stockholm, Sweden. The method used is based around linearregressions. By applying linear regressions on changes in these variables from previous WinterOlympics, the study tries to find similar patterns both in the period leading up to the event, as well asa period following the event. The results are found to be very individual from event to event whichimplies that there is no general effect from hosting the Winter Olympics that can be expected.However, some trends, regarding specific events that are more likely to resemble a potential WinterOlympics in Sweden, shows us that an increase in regional GDP and a decrease in regional rate ofunemployment might be the effects of a swedish event.

Ekologisk hållbarhet är en högst aktuell, allomfattande samhällsfråga. Arrangemang av idrotts- megaevents som Olympiska Spelen medför åtskilliga påfrestningar på miljön och även utvecklingen i den specifika värdstaden. I kandidatförfarandet till Olympiska Spelen (OS) presenterar kandiderande städer omfattande planer för stadsutveckling som ska möjliggöra genomförandet av OS; och av vikt är att det sker ekologiskt hållbart. Den här studien har genom en kvalitativ dokumentanalys av kandidaturerna för värdstäderna Paris (OS 2024) och Los Angeles (OS 2028) analyserat på vilket sätt kandidaturerna belyst ekologisk hållbarhet och i vilken utsträckning den har legat till grund och utgjort en genomgående utgångspunkt vid föreslagna planer. Även studerades vilken funktion den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) intagit vid utvärderingen av kandidaturerna, i förhållande till den ekologiska hållbarheten. Resultatet visade att ekologisk hållbarhet belyses i kandidaturerna och att presenterade planer, inom olika områden beträffande OS i viss utsträckning har tagit ekologisk hållbarhet i beaktning vid argumentation för planering, utveckling och genomförande. Däremot är initiativen främst kopplade till det kapitel särskilt tillägnat ’hållbarhet’ och utgör ingen avgörande eller heltäckande utgångspunkt för presenterade planer. Yttermera efterlämnar såväl kandidaternas som IOK:s formuleringar stort utrymme för tolkning, där IOK:s roll många gånger kan anses odefinierad.

Stadion på Granhöjden is a public stadium where sports bring together athletes and spectators.Classical proportions and architectural elements, inspired by ancient Greece, create a modern stadium where the activity is encapsulated in a timeless space for Sweden in time.

2014 var året då de Olympiska Spelen för första gången någonsin inte sändes i en public service-kanal. När Viasat och MTG (Modern Times Group) köpte rättigheterna till ett av världens största idrottsevenemang lyftes diskussionen om TV-rättigheter även hos gemene man. När priset för rättigheter stiger tvingas SVT att fundera över hur mycket exempelvis ett OS egentligen är värt. Hur och om går det att motivera att en publikt finansierad aktör lägger stora summor på en idrottsrättighet som kanske inte tilltalar den breda massan de finns till för att behaga. Klarar SVT av att upprätthålla det kravet om fler rättigheter försvinner från kanalen och public service? Hur påverkas SVT av aktörer så som Viasats möjlighet att spendera stora pengar på idrottsrättigheter? Vad blir konsekvenserna för SVT när de med all säkerhet inte kommer äga sändningsrättigheterna för de kommande fyra olympiska spelen?