BakgrundFörskolan har inte alltid sett ut som den gör idag och i bakgrunden redogörs för denutveckling som skett sedan slutet av 1700-talet fram till idag. Förskolans uppdrag beskrivs i Lpfö98 med att begreppen omsorg, fostran och lärande bildar en helhet, dessutom lyfts även vikten av ett fungerande samarbete mellan förskolans personal och föräldrar. Frågan är dock huruvida förskolans uppdrag är legitimt med föräldrarnas förväntningar och hur dettaeventuellt påverkar synen på förskollärarnas uppgift och ansvar, det vill sägaförskolläraryrkets profession.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i föräldrars förväntningar på förskolans uppdrag och sätta det i relation till det faktiska uppdraget.MetodStudien är kvantitativ och har genomförts med enkäter då det ger ett tydligt, kvantifierbart resultat, vilket ligger i intresset för studien. Enkäter har gjort det möjligt att vända sig till tvåföräldragrupper, vars förskolor arbetar i olika grad med att förtydliga uppdraget, och därmed undersöka om förskolans ansträngningar att informera, påverkar föräldrarnas förväntningar.ResultatFramför allt är förskolans omsorgsfunktion väl förankrad hos föräldrarna. Föräldrarna vill att deras barn ska känna sig trygga på förskolan och de vill att deras barn ska bli bekräftade. På ett lekfullt sätt förväntar sig föräldrarna att barnen ska utveckla kunskaper de kan ha nytta av i framtiden och de vill ha en öppen dialog med personalen på förskolan. / Program: Lärarutbildningen

Young carers are a hidden group in the social society. Studies show that children who hasparents with an addiction problem and/or mental health issues, often take a bigresponsibility in the home which can lead to negative consequences through childrens life.The purpose of this study was therefore to investigate how professional work with youngcarers look like in a middlesized city in the middle of Sweden in families where there isaddictionproblems and/or mental health issues. The study was conducted with a qualitativeapproach with help of semi-structured interviews, were five employees working for the city ofchoice were interviewed. The empirical material which the interviews resulted in, wereanalyzed with the help of relevant concepts which are being brought up bychildhoodsociology. The result confirms that young carers are a hidden group, and that thereis no preventing and supporting work specifically for young carers as the one that can be seeninternationally. On the other hand might young carers be included in the support that the cityoffers to all children. The study also gives suggestions on a combination of participation andcaring in the work with young carers.

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet (Skolverket, 2018, s.10, 13). För att pedagogerna ska kunna tillgodose denna helhet utgör anknytning en grundläggande aspekt att beakta inom förskolans utbildning. Detta eftersom barnet är i behov av minst en närvarande anknytningsperson för att söka stöd och trygghet hos (Broberg, Hagström & Broberg, 2012, s.39, 201). Då denna trygghet skapar de bästa förutsättningarna för barnet att utvecklas och tillgodose sig lärande (ibid.). Föreliggande studie syftar till att skapa kunskap om den vikt utbildade barnskötare och förskollärare tillskriver anknytning i relation till förskolan, samt belysa om skillnader tillskrivs utifrån de olika yrkesprofessionerna. För att göra detta möjligt formulerades tre frågeställningar; Vilken vikt tillskriver pedagogerna anknytning i förskolan? Vilka möjligheter respektive svårigheter tillskriver sig pedagogerna ha för att tillgodose barnen en trygg anknytning? samt Framkommer det några skillnader i den vikt, samt de möjligheter och svårigheter, som tillskrivs anknytning utifrån yrkesprofession? Den metod som användes för att sedan besvara dessa frågeställningar var en webbaserad enkätundersökning. Detta eftersom det var av relevans att nå en stor grupp deltagande inom en begränsad tidsram, därmed var enkät som metod fördelaktigt (Björkdahl Ordell, 2012a, s.85). Några slutsatser som kan dras av föreliggande studie är att en betydande majoritet av pedagogerna tillskriver anknytningen av stor vikt med undantag för ett fåtal förskollärare som tillskrev vikten som något lägre än övriga respondenter. Trots den stora betydelse pedagogerna tillskriver anknytning anser de att området inte lyfts tillräckligt inom förskolan. Av resultatet framkom det även att förskolans organisation enligt pedagogerna kan utgöra ett flertal svårigheter i arbetet med att tillgodose barnen en trygg anknytning. Dock ansåg sig majoriteten av pedagoger oftast eller ganska ofta trots detta ha möjlighet till att erbjuda barnen en trygg anknytning. Med undantag för ett fåtal förskollärare som ansåg sig ganska sällan ha denna möjlighet.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares definitioner av omsorg samt hur de beskriver implementeringen av omsorg i förskolans verksamhet. Vi ämnade att öka kunskapen och vidga perspektivet om omsorg samt hur ett helhetsperspektiv kan formas i förskolan. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer utfördes för insamling av data som sedan analyserades utifrån Noddings (2013) omsorgsetiska teori. Det mest framträdande i resultatet var att det existerade skillnader i både hur förskollärarna definierade omsorg och hur de beskrev implementeringen av omsorg i verksamheterna. De slutsatser som framkom var att omsorg kan beskrivas som ett komplext begrepp som definieras och implementeras olika beroende på vem det utgår ifrån. Omsorg ses som en självklar del av verksamheterna men dock relativt osynlig.

Syftet med studien var att undersöka vilken innebörd förskollärare ger begreppet omsorg i dagens förskola. Studien baseras på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna gav snarlika innebörder i omsorgsbegreppet. Gemensamt, bland de flesta förskollärarna, är att omsorgsbegreppet verkar beskrivas utifrån ett emotionellt perspektiv där grunden i omsorgsarbetet framställs utifrån en vilja att bry sig om och möta varje barns behov. Förskollärarna uppgav att relationen mellan barn och personal är betydelsefullt i omsorgsarbetet. Resultatet visar även att förskollärarna uppgav att tiden för att utveckla dessa relationer är av betydelse men att tidsaspekten även är ett hinder i omsorgsarbetet. Slutligen uppgav förskollärarna att omsorgsbegreppet sällan tas upp i reflektionssammanhang i arbetslaget. Studiens slutsats var att omsorgsbegreppet behöver analyseras i arbetslaget i syfte att skapa en gemensam förståelse för innebörder i omsorgsarbetet. Slutsatsen var även att tid behövs för att skapa trygga relationer.

Syftet med studien var att undersöka hur faderskap konstruerades i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar med intentionen att studera hur fädernas lämplighet gestaltades samt vilka egenskaper hos fäderna som betonades. Studiens empiri bygger på nio stycken utredningar där fadern bedöms lämpligast för att handha barnets omsorg samt där moderns föräldraförmåga anses brista. Som metodologisk grund utgår studien från diskursanalys inspirerad av filosofen Foucault. Studiens teoretiska referensram utgörs av genusteori, hegemonisk maskulinitet samt diskursanalytisk teori.  Studiens resultat gav uttryck för en bild av faderskapet som något män successivt internaliserar. Vidare påvisade studien en moderpresumtion inom föräldraskapet genom att modersrollen gestaltades som svår att utmana, trots att de faktiska mödrarna ansågs brista i sitt föräldraskap. Moderpresumtionen är skönjbar i utsagorna om fädernas lämplighet som föräldrar, vilken återkommande skildrades utifrån en centrering kring mödrarnas olämplighet. Resultatet kan också tolkas visa att den hegemoniska maskuliniteten är i förändring. Studiens slutsats är att moderskapet fortsatt betraktas som norm inom föräldraskap och att faderskapet på så vis värderas i ljuset av moderskapet. Även om den hegemoniska maskuliniteten till viss del tycks vara i förändring påvisar studien en distinktion i utredningarnas skildring av män respektive kvinnors föräldraskap. / The purpose of the study was to investigate how paternity was constructed in investigations of legal/physical custody and rights of access to children, performed by the swedish social services. The study also aimed to study how the fathers' suitability was portrayed and what characteristics of the fathers that were emphasized. The empirical data is based on nine investigations in which the father is considered most appropriate to handle the child's care. As a methodological basis, the study is based on discourse analysis. The theoretical framework consists of gender theory, hegemonic masculinity and discourse analytical theory.  The results expressed images of paternity as something men gradually internalize. Furthermore, the study demonstrated a mother presumption in parenting whereas the mothers were portrayed as the most essential for the child. The mother presumption is discernible in the statements about the fathers 'suitability as parents, which was repeatedly portrayed from a centering on the mothers' inability. The results can be interpreted to show that the hegemonic masculinity is changing. The study's conclusion is that maternity is still regarded as the norm in parenting and that paternity is thus valued in the light of motherhood.

Studien syftar till att bidra med kunskap om spänningsfältet mellan förskollärares dubbla uppdrag som det uttrycks i läroplanen – att undervisa och ge omsorg i förskolan. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat synliggör att undervisningsbegreppet upplevs som svårt att definiera i förskolans värld. Därtill anser förskollärare att undervisningsbegreppet tillhör skolans värld. I studien framkommer det även att det existerar ett upplevt spänningsfält i förskolan mellan skolans traditionella definition på undervisning och förskolans omsorgsdrivna uppdrag. Slutligvis diskuteras det att förskolan behöver arbetslag som aktivt reflekterar över vad omsorg och undervisning innebär i deras verksamhet och begreppens relation till varandra.

<p>En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.</p><p>Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.</p><p>Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen. Resultatet av min studie visar att intervjupersonerna aktivt valt sitt yrke och hade inget intresse att studera vidare till t.ex. läkare. Den avdelning som undersöktes upplevde sig själva jämställda i sitt arbetssätt där både män och kvinnor utförde både omvårdande och tekniskt inriktade arbetsuppgifter. Respondenterna tyckte att sjuksköterskeyrket var perfekt då det innehöll både ansvar och mycket patientkontakt och denna studie visar att de manliga sjuksköterskorna tvärtemot aktivt sökt sig till omsorgsvård på grund av att de vill arbeta mer långsiktigt och vårdande med patienterna. Relationer mellan patienter, anhöriga och kollegor stod i fokus. I studien uppkommer det att det finns inslag i deras arbetsbeskrivning som de anser vara positivt i bemärkelse att det är självständigt arbete såsom t.ex. hemsjukvård. Vidare upplever respondenterna att omgivningen tycker det är naturligt att de arbetar som sjuksköterskor och att det snarare är inriktningen på vården som är svår för omgivningen att prata om. Respondenterna känner sig trygga i sin egen manlighet och i sin yrkesroll och har inga problem att titulera sig som sjuksköterskor.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Anhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförändringar genom biståndsprocessen</p><p>Holmudd Mikael</p><p>Nordgren Antonsen Anna</p><p>Syftet med denna studie är att genom tre huvudbegrepp få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelser av biståndsprocessen samt eventuella förändringar i densamma. Vi har genom hela studien eftersträvat ett inifrånperspektiv där samspelet mellan systemvärld och livsvärld betonas. Fokus ligger på individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att få klarhet i våra frågeställningar.</p><p>1. Upplever anhöriga delaktighet i biståndsbedömningsprocessen?</p><p>2. Sker det någon rollförändring under biståndsbedömningsprocessen?</p><p>3. Har kommunikationen betydelse i processen/mötet?</p><p>De teoretiska utgångspunkterna har varit Rollteorin; som betonar risken för att individen hamnar i en avvikande roll i biståndssammanhanget och att rollerna mellan den anhörige och den sökande eventuellt kan förändras under resans gång. Aaron Antonovskys begrepp KASAM, Känsla av sammanhang, används för att visa på vikten av begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten i biståndsprocessen. Dessa teorier svarar på ett tydligt och klart vis upp mot syftet då de teoretiskt belyser studiens nyckel begrepp; delaktighet, rollförändring och kommunikation.</p><p>Metoden är kvalitativ och studien bygger på litteraturstudier, vetenskapliga avhandlingar av antalet tre ( 3 ) samt en empirisk studie i form av intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta ( 8 ) individer som samtliga har en unik erfarenhet av att som anhörig bistå vid en biståndsprocess. Det som framkommit i resultatet av vår studie är att flera av intervjupersonerna har upplevt en rollförändring genom biståndsprocessen. Det har även visat sig att begreppen delaktighet och kommunikation är starkt sammankopplade med varandra. En del av intervjupersonerna har känt delaktighet genom hela processen medan resterande inte upplevt delaktighet överhuvudtaget.</p><p>Nyckelord ; delaktighet, rollförändring och kommunikation.</p>

<p>Denna studie utgår från ett problemområde och en hypotes, nämligen den att det inom biståndshandläggningen finns en svårighet då det gäller självbestämmande och delaktigheten för den äldre i biståndshandläggningen.</p><p>Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelse för hur biståndshandläggarna beaktar den äldres självbestämmande och delaktighet vid biståndshandläggningen samt vad det innebär för biståndshandläggaren. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar.</p><p>• Vad innebär självbestämmande och delaktighet för biståndshandläggaren vid en behovsbedömning?</p><p>• På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres självbestämmande under behovsbedömningen?</p><p>• På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres delaktighet under behovsbedömningen?</p><p>Metoden jag har använt mig utav är kvalitativ och studien bygger på intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som biståndshandläggare, utifrån socialtjänstlagen med inriktning mot äldre. Mitt resultat visar att biståndshandläggarna upplevde att självbestämmande är, när insatserna bygger på en frivillig överenskommelse med den enskilde, men också att den äldre själv får bestämma över sin tillvaro. Med delaktighet i behovsbedömningen ansåg biståndshandläggarna att det är när den äldre är delaktig i alla beslut som tas runt den, och att det finns en möjlighet att påverka insatserna.</p>