SAMMANFATTNING     Författare: Srea Karim    Sociala omsorgsprogrammet, Uppsala universitet    Titel: En kvalitativ studie om hemtjänstpersonalens föreställningar kring åldrande och     äldreomsorg   Syftet med denna uppsats är att studera föreställningar som personalen inom hemtjänsten innehar kring åldrande och äldreomsorg utifrån en kvalitativ studie.  I Studien tar jag även upp om vad äldreomsorg innebär för personalen, hur personalens syn på åldrande påverkar deras arbete samt om personalen tillhandahåller den vård och omsorg som de själva skulle vilja ha.   Jag har använt det fenomenologiska perspektivet då jag analyserat mina intervjuer jag genomförde med mina informanter, för att kunna få en bättre förståelse för deras tankar, upplevelser men även deras erfarenheter. De teoretiska perspektiv jag valt att behandla i min uppsats är rollteorin, disengagemangsteorin.   I min uppsats har jag gått tillväga på så sätt att jag intervjuat fem informanter inom en hemtjänst i Uppsala, som tillhör Uppsala kommun.   De resultat jag kommit fram till utifrån mina fem informanter som jag intervjuade i hemtjänsten, stämde till en stor del överens med det som jag tar upp i tidigare forskning, där informanterna menar att tidsbrist förekommer i deras arbete, och att omsorg innebär att bry sig om vilket kan motsvara det som jag tar upp i tidigare forskning där Astvik & Aronsson genomförde 1994 ( Astvik, 2003 : 1- 2) en studie om vårdbiträdens värderingar kring sitt arbete, där arbetets positiva synpunkter handlade om att få kunna hjälpa människor och göra ett gott arbete.   Resultatet visar att personalen i många av de teman jag utgick ifrån pekar på att det finns faktorer där man finner gemensamma åsikter som informanterna har. Bland annat menar informanterna att det finns brister som berör både tiden såväl som personal.  Vidare säger informanterna att samarbetet är bra, men att det ibland kan förekomma konflikter. Många av informanterna påpekar om ensamheten och menar att det kan drabba en när man blir äldre. Personlig utveckling innebär att jobba med människor, och på det sättet ger det en erfarenhet säger en av informanterna, medan en annan anser att flexibilitet är en viktig egenskap, en annan talar om delaktighet. En annan hävdar att man utvecklas på så vis då man kommer ut och ser det verkliga. Sista informanten har utvecklats på så vis då hon fått höra brukarnas livshistoria.                       Nyckelord:          Vårdare, vård och omsorg, äldreomsorg, åldrande, äldre

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur dagspressen gestaltar fritidshemmet och vilken betydelse det har för människors bild av fritidshem. Det sker genom en diskursanalys i kombination med en medievetenskaplig metod, där 36 texter granskas på tre olika nivåer: textnivå, interdiskursivt och den sociala praktiken. Resultatet visar att det råder en konkurrens mellan olika diskurser där utbildning och omsorg värderas högst samtidigt som rekreation och tillsyn av barnen får mest uppmärksamhet i dagspressen. Slutligen väcker resultatet frågor om hur fritidshemmet ska hantera den konflikt mellan olika perspektiv som studien synliggör. Författaren anser att fritidshemmet behöver välja vilket perspektiv som ska ha huvudfokus för att skapa en tydligare identitet i samhällskommunikationen.

Uppsatsens syfte: Att undersöka hur föräldrar idag påverkas av hälsodebatten kring socker. Frågeställning: Hur kan föräldraskap och föräldraidentitet konstrueras i förhållande till en debatt om ”det farliga sockret”? Materialet består av tematiskt öppna intervjuer med föräldrar inom fem familjer (sammanlagt åtta personer och fem intervjuer). Intervjuerna är gjorda med föräldrar i Stockholms innerstad och när-förorter. Studien har ett konstruktivistiskt perspektiv och undersöker hur föräldraskap och föräldraidentitet görs i förhållande till olika aktörer och sociala kontexter. Med socker- och hälsodebatten skapas en bild av ”goda vanor” och ”gott föräldraskap”. Detta påverkar föräldraskapet som praktik gentemot barnen. Ställningstagandet till sockret skapar också identitet genom positionering, och ett jämförande med andra.

Syftet med studien är att undersöka tre förskolechefers uppfattning om vad omsorg innebär i den svenska förskolans verksamhet, samt hur omsorgen kan tydliggöras. Studiens metod är kvalitativ där data samlats in genom intervjuer. Studiens teoretiska perspektiv utgår från Nel Noddings (2012a, 2012b) teori om omsorgsetiken. Resultatet visar att förskolechefernas uppfattningar om omsorg i förskolan handlar om trygghet, barns grundläggande  behov samt pedagogens bemötande. Förskolecheferna reflekterar kring omsorg, utveckling och lärande utifrån ett helhetsperspektiv, de menar att begreppen ska bilda en helhet. Trots detta finns det tillfällen när dessa begrepp kan bli separerade, vilket upplevs som ett dilemma. Förskolechefernas beskrivningarna av hur de arbetar med att tydliggöra omsorgen i förskolans verksamhet kommer inte fullständigt fram, men de uttrycker vikten av att synliggöra och diskutera omsorgsbegreppet. Likabehandlingsarbetet i förskolan lyfts som ett arbetssätt för att synliggöra omsorgen.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares uppfattningar av omsorg som begrepp och som redskap. Resultatet av åtta intervjuer sätts i relation till ett omsorgsetiskt perspektiv. En anledning till att studien utförs är att undersöka varför förslag till reviderad läroplan lyfter omsorg som begrepp.I resultatet beskrivs omsorg som basbehov, trygghet och att förskollärarna anser att omsorg betraktas som ett ansvar. Resultatet visar även på att skillnader finns i förhållande till omsorg som förhållningssätt och till hur omsorgen utövas för barn i olika åldrar. Några av studiens slutsatser är att den gemensamma reflektionen av omsorg behövs och att självständigheten hamnar i kläm i förhållande till omsorgsarbetet i förskolan.

Vår studie vill undersöka hur förskollärare skapar en hållbar relation till de yngre barnen i förskolan. För att ta reda på det gjordes en kvalitativ studie där deltagande förskollärare deltog genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsfrågorna som användes var följande: Vilka faktorer anser förskollärarna vara viktiga för skapandet av hållbara relationer till de yngre barnen i förskolan. Hur skapar förskollärarna hållbara relationer? Hur bygger förskollärarna samspel i verksamheten? För att ta reda på forskningsfrågorna fick förskollärarna svara på nio olika frågor som samtliga var kopplade till studiens syfte. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där sex olika teman framkom, dessa var: verksamheten, förskollärarens förhållningssätt och kompetenser, relationsbyggande, hållbara relationer, den samspelande miljön samt omsorgens betydelse i relation till barnet.  Resultatet visade att samtliga förskollärare resonerar och förhåller sig till att relationerna till både barnen och verksamheten har en stor betydelse för deras arbete inom förskolans verksamhet. Slutsatsen påvisade att förskollärare värderar relationer högt i förskolans verksamhet, främst till barnen men likväl den till kollegor samt barnens vårdnadshavare. Förmågan att använda personliga kompetenser i relation till barnet i sin professionella roll påstods av flera förskollärare vara nyckeln till att skapa relationer till barnen som ska hålla över en längre tid.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskolans trygghetsarbete påverkas av förutsättningarna i förskolan. Intresset i att undersöka om tryggheten på förskolan väcktes utifrån tidigare erfarenheter om bristen på fysisk tröst på förskolor. I undersökningen har enkätundersökning använts som har besvarats av nio förskollärare använts som empiri. I resultatdelen framkommer det 3 olika teman, som är förutsättningar, trygghetsarbete och utveckling och lärande. Resultatet visar att det finns olika förutsättningar inom arbetet med trygghet i förskolan. Resultatet visar på att utifrån olika förutsättningar arbetar förskollärare olika kring att skapa relationer och att trygghetsarbetet formas av arbetslaget, miljön, barngruppen och ramar runt verksamheten som till exempel ekonomi. I resultatet framkommer det att förskollärarna benämner både anknytningen och trösten som betydelsefulla. Det visar även att förskollärarna anser att tryggheten är en förutsättning för barns lärande.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan. För att besvara studiens frågeställningar hur vårdnadshavare upplever att undervisning sker, vad den innebär och vad den bör innehålla har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts och analyserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är den utvecklingspedagogiska teorin. Resultatet visar att förskolan antingen ses som en plats för undervisning eller lärande, och att undervisning kan ske i de flesta sammanhang. Slutsatsen är att förskolans undervisning, enligt vårdnadshavare, bör innehålla socialt samspel och vara skolförberedande, och att förskollärares förhållningssätt är av stor vikt.

Syftet med detta examensarbete är att synliggöra förskollärares arbetssätt kring små barns anknytning. Arbetet sätter fokus på anknytningens betydelse och hur förskollärare resonerar angående små barns första tid i förskolan. För att undersöka syftet användes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Intervjuerna har spelats in med ljudupptagning.    Teorier som har använts för att kunna tolka och analysera materialet är Bowlby´s anknytningsteori. I arbetet används begreppen anknytning, trygg bas samt trygg och otrygg anknytning för att lättare kunna se anknytningen som en viktig faktor när det kommer till att skapa trygga barn i förskolan.    Resultatet visar förskollärarnas arbetsprocess i förskolan, hur de arbetar och vad anknytning betyder för trygghetsarbetet i förskolan. Förskollärarna belyser innebörden med ordet anknytning och hur de upplever kopplingen till omsorg. I resultatet framkom att förskollärarna saknar skrivningar i förskolans läroplan om anknytning.

Detta arbete tar avstamp i det omsorgsetiska perspektivet och syftet med denna studie är att undersöka relationens betydelse vid lämningsmomentet på morgonen. Studiens syfte har besvarats med hjälp av följande frågeställningar: Vilka strategier använder pedagogen för en smidig överlämning?, Vilka förutsättningar skapar lämningen på morgonen för att skapa en god relation mellan barn och pedagog? och Hur kan relationerna mellan barn och pedagog vid en lämning på morgonen användas för barns trygghet? Studien innehåller en kvalitativ forskningsmetod där observationer och tre olika intervjuer framgår. För att besvara på syftet och våra frågeställningar har vi valt att använda oss av Nel Noddings omsorgsetik som utgångspunkt. använt oss av. Vi har använt oss av artiklar med relevans inom omsorg och relationsskapande som vi sedan har kopplat till resultatet.  Grunden för vårt analysarbete är baserat på olika nyckelord, strategier, förutsättningar och trygghet. Resultatet av vår studie visar hur lämningen på förskolan skapar en trygghet och fungerande relation mellan barn och pedagog. Vi drar paralleller från analysen till resultatet där trygghet, förutsättningar och strategier sätts i fokus. Studien refererar till Nel Noddings modeller, där bekräftelser och dialog används som en central punkt. De slutsater vi har gjort påvisar hur olika strategier kan användas, samt vilka element som existerar för att göra lämningen smidig och trygg för barnen på förskolan. De främsta strategier som noterades mest använda var dialog och bekräftelse.