• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 540
  • 12
  • 7
  • Tagged with
  • 561
  • 247
  • 124
  • 116
  • 112
  • 108
  • 107
  • 105
  • 103
  • 82
  • 81
  • 77
  • 69
  • 65
  • 55
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Att vara en viktig vuxen. : En kvalitativ intervjustudie om hur förskolans verksamhet arbetar med traumamedveten omsorg.

Fjärrstrand, Salma, Åberg, Sara January 2023 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka om arbetet med traumamedveten omsorg (TMO) i förskolan skiljer sig mellan de rektorer och förskollärare som gått utbildning inom TMO mot dem som inte gått utbildningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. När det undersökta materialet analyserades använde vi oss av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen kunde vi få ut de övergripande huvudteman som redovisades i resultatet samt de underteman som besvarade forskningsfrågorna.  I studien deltog sammanlagt åtta informanter. Fyra rektorer och fyra förskollärare, varav två rektorer och två förskollärare som har genomfört TMO-utbildningen och två rektorer och två förskollärare som inte har genomfört utbildningen. Studien tog avstamp i Noddings (2012) omsorgsetiska teori, som är en teori som grundar sig i begreppen omsorg, omsorgsgivare, omsorgstagare, dialog och naturlig omsorg. Omsorgsetiken är ett sätt att se på hur omsorg kan uttryckas i vardagen samt ge förutsättningar för hur människor kan ge och få omsorg av medmänniskor. Resultatet av studien påvisade att oavsett om rektorerna och förskollärarna har gått TMO- utbildningen eller inte, har de samma tankesätt och värdegrund. Det visade på att samtliga informanter var eniga om att innebörden av TMO är viktigt inom förskolan. Resultatet visade att de övergripande skillnaderna rör hur de uttrycker sig. Rektorer och förskollärare som gått TMO uttryckte större medvetenhet kring arbetssätt och förhållningssätt.
72

Innebörden av emotionell omsorg i förskolan

Grubb, Denise, Eriksson Karlsson, Jeanette January 2022 (has links)
Sammanfattning I den här uppsatsen har vi undersökt pedagogers tankar och resonemang om emotionell omsorg i förskolan. I bakgrunden redogörs för förskolan ur ett historiskt perspektiv, och hur de reformer förskolan genomgått under 1990-talet fram till idag, påverkat pedagogernas arbete med emotionell omsorg om barnen i förskolan, satt i relation till tidigare forskning om omsorg och omsorgsetiska perspektiv. Studien tar ett helhetsgrepp om hur emotionell omsorg kommer till uttryck i förskolan enligt forskning och teori, men också ur de resultat vi fick fram genom de pedagoger vi intervjuat, om deras tankar och resonemang om emotionell omsorg och vad begreppet innebär enligt dem, samt de förutsättningar på organisatorisk och politisk nivå som ges för att utöva emotionell omsorg i förskolan. Studiens syfte Vårt syfte är att undersöka pedagogers tankar om emotionell omsorg om barnen i förskolan, samt hur pedagogerna resonerar om betydelsen av fysisk och emotionell omsorg för barns empatiska utveckling. Metod Studien är utförd med kvalitativ metod, med hermeneutiken som forskningsansats. Vi har använt oss av intervjuer med öppet formulerade frågor i såväl muntliga samt skriftliga intervjuer. Respondenterna är 7 verksamma pedagoger på två förskolor i två olika kommuner i Västsverige. Resultat Studiens resultat visar att de pedagoger som ingick i undersökningen visar på gemensamma förhållningssätt i sina tankar om emotionell omsorg i förskolan. Pedagogerna visar på en medvetenhet kring emotionell omsorg samt att den ligger till grund för barns vidareutveckling till trygga, självständiga individer, som kan känna och visa empati för andra. Resultatet visar också att pedagogerna upplever att de saknar tid och resurser för att tillgodose barnens behov av emotionell omsorg på det sätt pedagogerna skulle vilja.
73

Trygghet - hur då? Pedagogers syn på trygghet i förskolan

Dahlbeck, Alexandra, Sundén, Rebecka January 2009 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger ser på trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda på om och i så fall hur deras syn på trygghet påverkar deras arbetssätt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill också undersöka hur pedagogerna ser på förskolans uppdrag i samhället och hur det påverkar hur de ser på trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger på två olika förskolor kan vi se att båda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet använder sig både av en pedagogisk verksamhet men också av omsorg. Det är i samspelet mellan de båda som tryggheten skapas. Antingen utgår man från pedagogiken, där barnen känner glädje och motivation och skapar genom den en plats där barnen är trygga eller så är utgångspunkten omsorg där närheten bygger upp en trygghet som leder till att barnet vill och vågar vara med i den pedagogiska verksamheten.
74

Omsorg eller Kunskap - Var lägger pedagogerna fokus inom träningsskolan och gymnasiesärskolan?

Byreing-Brobeck, Maria, Petersson, Cecilia January 2011 (has links)
Vårt syfte med följande arbete är att undersöka pedagogernas upplevelse av och deras syn på begreppen omsorg och kunskap i träningsskolan samt gymnasiesärskolan. Vi har valt en kvalitativ analysmetod och en fenomenologisk ansats då vi söker upplevelser och tolkningar av mötet mellan elev och pedagog. Vi vill beskriva det som pedagogerna upplever som verklighet, vilket de i sin tur bygger sin verksamhet på. Mönstret som träder fram i vår studie är att medvetenheten är stor bland pedagoger. Så länge det finns en medvetenhet i utövandet av omsorg så kan omsorg vara en metod som leder till kunskapsutveckling.
75

Vem du ska bli? : Om omsorgens roll till undervisningen i förskolan

Sigurdsson-Wikström, Moa January 2021 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att synliggöra förskollärares upplevelser av omsorgens roll i relation till undervisningen i förskolan. I detta arbete har en kvalitativ metod använts, där två förskollärare i en kommun i norra Sverige har intervjuats. Utifrån det insamlade och bearbetade resultatet framgick att förskollärarna delade gemensamma upplevelser av att omsorgen kan utläsas och tolkas som en förutsättning för att kunna arbeta med undervisning i förskolan.  Resultatet visade att förskollärares medvetenhet om det egna förhållningssättet också är av vikt för att kunna väva samman omsorg och undervisning för att dessa ska kunna bilda en helhet, samt att grundverksamheten är den planering varpå förutsättningarna för detta helhetsarbete kartläggs. Utifrån de intervjuade förskollärarna framkom det även att det finns ett visst motstånd bland förskollärare hur undervisning och omsorg ska arbetas med tillsammans, för att kunna bilda en helhet enligt förskolans uppdrag.
76

Omsorgens utveckling i Läroplanen för förskolan : En dokumentstudie om läroplanens revideringar / The development of care in the preschool curriculum : A document study of curriculum revisions

Olsson-Thiele, Ellena, Pipijoga, Selena January 2024 (has links)
Problemområdet som bidragit till studien är förskolans utveckling, där lärande tar större platsän omsorg. Studiens syfte är att se om omsorgsbegreppet har fått en förändrad betydelse iläroplanen för förskolan. Detta har genomförts genom att göra en dokumentstudie. Studienpresenterar omsorgens formuleringar från läroplanen för förskolan år 1998, 2010 och 2018.De förändringar som framkommer analyseras genom ett läroplansteoretiskt perspektiv.Genom läroplansteorin används läroplanskoder i analysen. Detta för att kunna besvara omformuleringar om omsorg förändrats och hur detta kan förstås utifrån läroplansteori.Resultatet är att Läroplanen för förskolan 1998 (Skolverket, 1998) har en mer moraliskläroplanskod. Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) är ett mellanläge där den dåtidasynen kring omsorg möter den moderna synen på omsorg i förskola. Detta innebär att Lpfö2010 har inslag av både moralisk läroplanskod och rationell läroplanskod. Läroplanen förförskolan (Skolverket, 2018) har inslag av att vara en mer rationell läroplanskod. Denrationella läroplanskod innefattar att utbilda individer med avsikt att skapa demokratiskasamhällsmedborgare. Utöver det individuella fokuset kring koden, utbildas även individenutifrån arbetsmarknadens behov. Den moraliska läroplanskod innefattar att utbilda moraliskkunskap. Att utbilda moralisk kunskap har sin grund i att fostra och skapa lojalitet till demoraliska normer i samhället.
77

ALS - Sjukdomen som förändrar familjen

Henningsson, Elin, Sturup, Evangeline January 2024 (has links)
Bakgrund: ALS är en sjukdom som påverkar både patienter och närstående. Sjukdomenpåverkar kroppens motoriska funktion vilket innebär att stöd från både sjuksköterska ochnärstående behövs. Närstående ger den största delen av omsorgen och behöver därförvägledning från sjuksköterskor som ingår i vårdteamet. Närstående behöver hjälpa sinfamiljemedlem att upprätthålla egenvården genom att ge omsorg. Syfte: Att belysa närståendes upplevelse av att ge omsorg till en familjemedlem med ALS. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntesbaserat på nio artiklar med kvalitativ metod. En induktiv ansats. Analysen i studien utgickfrån Fribergs analysmodell, en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspireradav metasyntes. En beskrivande syntes har gjorts. Resultat: Av dataanalysen framkom sex huvudkategorier och fem underkategorier avnärståendes upplevelse av att ge omsorg till en familjemedlem med ALS. Huvudkategoriernavar Bristande kunskap om ALS, Nya roller med underkategorierna Att sätta sig själv åt sidan,Intimiteten förändras och Att ta svåra beslut åt någon annan, Bristande förtroende, Stöd medunderkategorierna Stöd från omgivningen och Stöd från vården, Känslor och Att gå vidare. Slutsats: Flertalet upplevelser av att ge omsorg hittades. Sjuksköterskor behöver finnas därför närstående och ge dem stöd för att närstående ska kunna ha ett förtroende för vården ochför att de ska kunna ge omsorg till sin familjemedlem.
78

Ojämnt jämställt : – En kritisk diskursanalys om representation och identitetsgestaltning av kvinnor och män i sfi-läroböcker / Unevenly Equal : – A critical discourse analysis on representation and identity representation of women and men in sfi-textbooks

Lööw, Tobias January 2019 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur tre läroböcker inom sfi-verksamheten representerade och gestaltade kvinnliga och manliga identiteter i förhållande till läroplanen. Läroböckerna utgjorde ett gemensamt block i en större läroboksserie med språkligt fokus. Metoden som valts för studien var kritisk diskursanalys genom Faircloughs tredimensionella analysmodell. Resultatet visade att de undersökta läroböckerna på ytan strävade efter jämställdhet mellan kvinnor och män, men under ytan bland annat reproducerade en stark könsordning där män ansågs vara mer kompetenta än kvinnor. Eftersom läroböckerna var jämställda på ytan, men ojämställda under ytan blev undersökningens slutsats att det undersökta materialet var jämställt fast på ett ojämnt sätt – ojämnt jämställt.
79

Vem bestämmer i äldreomsorgen? : en studie om hur sex enhetschefer resonerar om informella ledare

Andersson, Mattias, Bergman, Helena January 2008 (has links)
<p>Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten. Cheferna använder också informella ledare för att övertyga övriga i personalgruppen om sin linje vid neddragningar eller förändringsarbete. Möjligheterna kan vändas till svårigheter då de informella ledarna genom sitt engagemang på ett negativt sätt drar med sig övriga i personalgruppen. De kan också medverka till skapandet av en negativ kultur där personalen inte vågar uttrycka sig fritt. Sammantaget handlar chefernas strategier om tydlighet, kommunikation, delaktighet och utbildning.</p>
80

Vem bestämmer i äldreomsorgen? : en studie om hur sex enhetschefer resonerar om informella ledare

Andersson, Mattias, Bergman, Helena January 2008 (has links)
Enhetschefens arbete balanserar mellan önskemål och krav från personal, brukare, anhöriga, tjänstemän och politiker. Informella ledare kan då vara ett hot eller en möjlighet.Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen resonerar kring informella ledare. Det handlar om de möjligheter och svårigheter samt de strategier cheferna resonerar om och använder i sitt arbete.Den teoretiska referensramen utgörs av symbolisk interaktionism och verksamhetsnära- och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en kvalitativ ansats har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex enhetschefer i två kommuner i Östergötland.Resultatet visar att cheferna resonerar kring både möjligheter och svårigheter avseende informella ledare i verksamheten. Möjligheterna kan bestå av att informella ledare ofta är insatta och engagerade i verksamheten. Cheferna använder också informella ledare för att övertyga övriga i personalgruppen om sin linje vid neddragningar eller förändringsarbete. Möjligheterna kan vändas till svårigheter då de informella ledarna genom sitt engagemang på ett negativt sätt drar med sig övriga i personalgruppen. De kan också medverka till skapandet av en negativ kultur där personalen inte vågar uttrycka sig fritt. Sammantaget handlar chefernas strategier om tydlighet, kommunikation, delaktighet och utbildning.

Page generated in 0.079 seconds