I början av 2023 presenterade det statligt ägda bolaget LKAB att de har hittat den största källan av sällsynta jordartsmetaller i Europa. Detta är av stor betydelse för den gröna omställningen och kan minska Europas beroende av Kina, som idag har ett nästan monopol på marknaden för dessa metaller. Samtidigt skulle LKAB:s planerade gruvanläggning hota att klyva Gabna samebys renbetesmarker itu och därmed äventyra deras kultur och sätt att leva, vilket givit upphov till en medial konflikt. Syftet med denna studie är att analysera hur LKAB och Gabna sameby använt sig av inramningar i samband med konflikten. För att uppnå syftet har en tematisk analys utförts på mediamaterial som framkommit sedan LKAB:s utannonsering av fyndet. Utifrån den tematiska analysen kunde det fastslås att LKAB använder sig probleminramningar, diagnostiska inramningar och lösningsinramningar. Gabna sameby använde sig, å sin sida, av probleminramningar, diagnostiska inramningar, moraliska inramningar och lösningsinramningar.

Den gröna industriella omställningen som pågår i Norrbotten har satt regionen i framkant när det gäller hållbar utveckling. Genom att dra nytta av förnybara energikällor, som vatten- och vindkraft, samt genom att främja hållbara innovationer och initiativ, har Norrbotten blivit en ledande aktör inom gröna industrier. I denna omställningsprocess spelar projektledaren en avgörande roll. Projektledaren ansvarar för att planera, organisera och genomföra hållbara industriprojekt. Det innebär att navigera komplexa miljömässiga och tekniska utmaningar, samordna olika intressenter och se till att projektet uppfyller höga miljö- och hållbarhetsmässiga krav. Det ligger även ett ansvar på projektledaren att balansera ekonomisklönsamhet med hållbarhetsmål för att uppnå målen.  Rapportens syfte var att få en djupare insikt om olika utredningar och undersökningar som krävs för att exploatera industriområden, med minimal miljöpåverkan. Vad projektledaren har för roll och ansvar i industriprojekt samt hur hållbara metoder, material och tekniker kan identifieras och tillämpas. Undersökningen syftade även på att utreda vilka verktyg som kan användas vid mätning och utvärdering av hållbara åtgärder. Denna undersökning genomfördes med hjälp av litteraturstudier, datainsamling och intervjuer med kvalificerade och erfarna respondenter. Resultatet av intervjuerna visade att kompetens och kunskap är en viktig faktor för att möjliggöra den gröna omställningen på ett hållbart sätt.  Rapportens slutsatser visar att den gröna industriella omställningen i Norrbotten är en spännande utveckling som bidrar till regionens hållbarhet och tillväxt. Projektledarens roll är central för att framgångsrikt driva och genomföra dessa gröna industriprojekt och se till att de lever upp till de höga miljö- och hållbarhetskraven.

Med bakgrund av de klimatförändringar som har observerats och klimatfrågans nära koppling till energisystemet är en omställning till ett hållbart energisystem av stor betydelse. Klimatförändringar sker på global nivå och det är därför viktigt att aktörer arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser och når politiska mål, så som Förenta Nationernas mål att den globala temperaturökningen ska hållas så långt under 2 grader Celsius som möjligt. Utifrån denna bakgrund har syftet med uppsatsen varit att undersöka vilken roll svenska kommuner har i omställningen till ett hållbart energisystem. Svenska kommuners möjlighet att påverka omställningen av energisystemet har delats in i den egna verksamheten, egna bolag, det lokala näringslivet, kommunens medborgare och genom samverkan. Rapporten har avgränsats till att undersöka det lokala näringslivet samt invånarna i kommunen. Även samverkan som är kopplad till dessa två områden har varit en del av uppsatsen. Inom arbetet har en litteratursökning och en intervjustudie genomförts. Litteratursökningen har använts för att skapa en vetenskaplig grund samt en kontext till ämnet. I intervjustudien har intervjuer genomförts med representanter från åtta svenska kommuner. Urvalet har varit strategiskt och baserats på Sveriges Kommuner och Landstings indelning av kommuner i tre huvudgrupper; A, B och C. De kommuner som har intervjuats är Stockholms stad och Malmö stad från grupp A, Linköpings kommun, Umeå kommun och Eskilstuna kommun från grupp B och Piteå kommun, Mora kommun och Markaryds kommun från grupp C. Intervjustudien har resulterat i en beskrivning av arbetet med omställningen av energisystemet i vardera kommun. Det har framkommit att kommuner har en viktig roll i Sveriges arbete med en omställning till ett hållbart energisystem och att aktörer på lokal och regional nivå, så som kommuner, har medverkat till minskade koldioxidutsläpp i Sverige. Kommuner har i sin roll möjlighet att påverka sin egen verksamhet och sina bolag såväl som andra aktörer som kommunens medborgare och näringsliv. De kan även påverka genom samverkan med andra aktörer. I arbetet riktat mot medborgare och näringsliv har kommuner möjlighet att använda sig av verktyg som strategiska dokument, ägardirektiv, planarbete, kommunal energi- och klimatrådgivning, medel och stöd samt samverkan. De kan även använda sig av styrmedel och nudging för att skapa incitament för medborgare och näringsliv att agera i en riktning som är önskvärd för kommunens mål och visioner. Analysen visar att de verktyg som kommuner främst lyfter i arbetet riktat mot medborgare och näringsliv är den kommunala energi- och klimatrådgivningen och näringslivsnätverk. Som framtida möjligheter och utmaningar ses bland annat kommuners uppmärksammande av medborgarnas och näringslivets roll samt inkluderandet av dem i energiomställningen. Det kommunala självstyret och balansen mellan lokal anpassning och samverkan är en annan viktig faktor för kommuners arbete. Det finns även möjligheter för kommuner inom nya områden som konsumtion och resurser samt nudging. Kommunerna ser själva utmaningar i brist på resurser och lokal anpassning utifrån nationell nivå. Det är även viktigt för kommuners arbete att dess förutsättningar behålls konsekventa över tid. / A transition towards a sustainable energy system is of great importance given the climate changes which have been observed and the close link between climate changes and the energy system. Climate change is affecting the planet on a global level and it is therefore of vital importance that actors work together to reduce greenhouse gas emissions and achieve political goals, such as the United Nations' goal which state that the global temperature increase should be kept well below 2 degrees Celsius.  Given this background, the aim of the thesis has been to analyse the role of Swedish municipalities in the transition towards a sustainable energy system. The ability for Swedish municipalities to influence the transition has been divided into five areas; their own operations, their own companies, the local business sector, citizens and through cooperation. This thesis has focused on municipalities’ work addressing citizens and the business sector. Cooperation associated with citizens and businesses has also been included in the thesis. A literature search and an interview study were used as methods for data collection. The literature search has been conducted to generate a scientific foundation and give a context to the thesis. In the interview study, interviews were held with representatives from eight Swedish municipalities. The selection of municipalities has been strategic and based on The Swedish Association of Local Authorities’ division of municipalities into three main groups; A, B and C. The municipalities that have been interviewed are the City of Stockholm and the City of Malmö from group A, Linköping Municipality, Umeå Municipality and Eskilstuna Municipality from group B and Piteå Municipality, Mora Municipality and Markaryd Municipality from group C. The interview study has resulted in a description of the work related to the transition of the energy system in each municipality. It has been concluded that municipalities have an important role in Sweden's transition to a sustainable energy system. Furthermore, it has been indicated that actors at a local and regional level, such as municipalities, have contributed to reduced carbon dioxide emissions in Sweden. In their role, municipalities have the opportunity to influence the energy system through their own operations and their companies as well as other actors such as the local citizens and business sector. They are also able to influence the energy system through cooperation with other actors. In the work addressed to citizens and the business sector, the municipalities are able to use tools such as strategic documents, owner directives, physical and economic planning, municipal energy and climate advisors, means and support, and collaboration. They can also use policy instruments and nudging to create incentives in line with municipal targets and visions. The analysis shows that the municipalities mainly emphasized municipal energy and climate advisors and business networks as the tools they use in their work addressed to citizens and the business sector. One of the future opportunities and challenges is the municipalities' consideration to the role of citizens and businesses and their inclusion in the energy transition. Municipal self-government and the balance between local adaptation and collaboration are other crucial factors. Opportunities have also been observed by exploring topical areas such as consumption, resources and nudging. The main challenges seen by the municipalities are lack of resources and local adaptation from a national level. It is also important that their prerequisites are maintained consistently over time.

The food processing company Semper AB in Götene has, after implementing software for monitoring production down time,identified a need for improvements considering time consumption in the cleaning process of Torn 4.After conducting studies, evaluations and analyses within the production, a need for standardization and time determination for the process has been identified. The project has resulted in propositions for new work standards considering time consumption for the included operations within the cleaning process, as well as definitions regarding the steps conducted parallel to one another to reduce the required time and streamline the process.The problem which was initially identified, as visualized through Semper’s down time tracking soft-ware Axxos, has through the course of the project been clarified as a symptom of a neglected work around standardization on the studied object. The need for increased standardization, control and planning is called for from both production management and operators alike, hence the competence involving the process exists within the organization, but need to emphasize and make use of it is nec-essary in a more efficient way. / Livsmedelsföretaget Semper AB i Götene har efter implementering av mjukvara för stoppuppföljning identifierat behov av förbättringar med avseende på tidsåtgång i sin rengöringsprocess på Torn 4. Ef-ter att studier, utvärdering och analyser av verksamheten gjorts har behov av standardisering och tidsbestämning av arbetet identifierats. Arbetet har resulterat i förslag på nya standarder med avse-ende på tidsåtgång för de ingående momenten i rengöringsprocessen samt definiering av de steg som skall utföras parallellt med varandra för att reducera tidsåtgången och strömlinjeforma process-stegen. Det initialt identifierade problemet, visualiserat genom Sempers uppföljningsmjukvara AXXOS, har genom arbetet påvisats vara ett symptom på ett bortprioriterat standardiseringsarbete på den be-rörda utrustningen. Efterfrågan gällande ökad standardisering, kontroll och planering finns från både produktionsledning och operatörer då kompentensen i dagsläget finns inom verksamheten men be-höver lyftas fram och utnyttjas på ett mer effektivt sätt.

Bakgrund: Hjärttransplantation har utförts sedan 1967 och det är idag främst patienter med svår hjärtsvikt som kan bli aktuella för hjärttransplantation. Efter en hjärttransplantation följer en livslång medicinering och patienterna behöver gå på regelbundna kontroller för att minska risken för avstötning av det nya hjärtat. Sjuksköterskans ansvar är exempelvis att ge patienterna och dess närstående information kring hjärttransplantationen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med ett transplanterat hjärta. Metod: En beskrivande innebördsanalys har använts för att analysera sju bloggar. Resultat: Resultatet visade att tiden efter hjärttransplantationen upplevdes besvärlig och patienterna satte upp nya relevanta mål med stöd av sjuksköterska, närstående och vänner för att kunna anpassa sig till de nya levnadsvillkoren och den livslånga medicineringen. I samband med hjärttransplantationen upplevde patienterna hur de fått ett nytt sätt att se på livet och tack vare tacksamheten över att få fortsätta leva valde vissa av patienterna att sprida kunskap om organdonation vidare. Konklusion: Hjärttransplantationen innebar en stor omställning för patienterna och de fick anpassa sig till de nya levnadsvillkoren. Känslor som oro, uppgivenhet och tacksamhet präglade deras vardag. Stöd av närstående, vänner och sjuksköterska uppskattades av patienterna för att återgå till en vardag utan ett ickefungerande hjärta. / Background: Heart transplants have been performed since 1967. Today it’s primarily patients with severe heart failure who are considered for the procedure. After the transplant a lifelong immunosuppressive medication for the patients follows, and they need regular check-ups to lower the risk of rejection of the heart. The nurse’s responsibility was for example to give the patients’ and their families’ information about the procedure. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of living with a transplanted heart. Method: A descriptive content analysis was used to analyze seven blogs. Results: The first period following the transplant was experienced as difficult. The patients created new relevant goals with help of nurse, family and friends in order to adjust to the new life and lifelong medication. The patients’ experienced how they got a new perspective of life. Because of the gratitude of survival, the patients chose to spread knowledge about organ donation further. Conclusion: The heart transplant meant a big adjustment for the patients, to a new life. Feelings like anxiety, resignation and gratitude were now a part of their life. Support from family, friends and nurse was appreciated by the patients in order to get back to a life without a non-functioning heart.

Vårdens specifika förutsättningar medför tre viktiga faktorer som ledarskapet måste hantera; att leda i komplexitet, att leda andra ledare från olika professioner samt att leda i och för förändring och förbättring. Förändring kan leda till oro och motstånd på arbetsplatser därav blir ofta chefens roll att hantera både oro och motstånd som kan komma vid förändringar. Att leda som chef vid förändringsarbete handlar därav mycket om att informera och skapa delaktighet. Många problem som har identifierats inom den offentliga sektorn under de senaste åren har kunnat kopplas ihop med brist på eller bristande ledarskap. Arbetssituationer i obalans, där krav som ställs inte stämmer överens med de resurser som tillhandahålls beskrivs vara en verklighet för många chefer, speciellt inom vårdande verksamheter. Ledarskapets villkor påverkas av ständiga förändringar, som leder till höga krav, som leder till att ledaren behöver hantera både kris, kaos och omställning. Därav har syftet med denna studie varit att undersöka chefers upplevelse av villkor för ledarskap vid vid förändringar och omställningar inom verksamheten. Forskningsfrågorna i denna studie har ämnat undersöka vilket ansvar ledaren upplever vid förändring och omställning, vilka krav ledaren upplever vid förändring och omställning samt vilka möjligheter och hinder ledaren upplever vid förändring och omställning i verksamheten. Uppsatsen har genomförts med en kvalitativ metod då syftet med studien var att komma åt deltagarnas egna upplevelser och erfarenheter av villkor för deras ledarskap vid förändring. Insamling av empiri har utförts genom både semistrukturerade intervjuer av enhetschefer inom vård- och omsorg samt deltagande observation.  Krav, stöd- och kontrollmodellen samt teorier om det transformativa ledarskapet har fungerat som inledande inspiration i studien, vidare har dessa tillsammans med teorier om förändringar och ledarskapets villkor använts vid analys och tolkning av empirin. Resultatet visade att de villkor som ledare har för att hantera, leda och genomföra förändringar idag är otillräckliga, då viktiga delar saknas. Dessa är information, delaktighet och tid, vilka är direkt kopplade till ledarens villkor för att kunna genomföra förändringar. I Studien framgick att deltagarna själva skapar ett nätverk med både kunskap, information och erfarenhet som då kan hjälpa dem i omskapandet av deras villkor för att kunna genomföra förändringar. / The specific conditions of health care entail three important factors that leadership must handle; to lead in complexity, lead other leaders from different professions and lead to and for change and improvement. Change can lead to anxiety and resistance in workplaces therefore the manager`s role often results in dealing with both concerns and resistance that may arise in the event of change. Leading as a manager in reform work is therefore largely about informing and creating participation. Many problems that have been identified in the public sector in recent years have been linked to an absence of, or deficient leadership. Work imbalances where demands made are not consistent with the resources provided are described as a reality for many managers, especially in caring activities. Leadership conditions are influenced by constant changes, that lead to high demands, which require the leader to manage both crisis, chaos and conversion. Hence, the purpose of this study has been to investigate managers' experience of conditions for leadership in the event of reform and readjustments in operations. The research questions in this study have been intended to investigate which responsibility the leader experiences in the event of reform and readjustments, which requirements the leader experiences in the event of reform and readjustments, and what opportunities and obstacles the leader experiences in the event of reform and readjustments in the workplace.   The essay has been carried out with a qualitative method as the purpose of the study was to access the participants' own experiences of conditions for leadership in the event of reform. The collection of empirical data has been carried out through both semi-structured interviews of unit managers within health care and participatory observation. Requirements, the support and control model as well as theories of the transformative leadership have served as initial inspiration in the study, and these, together with the theories of change and the conditions of leadership, have been used in the analysis and interpretation of the empirical data. The results indicated that the conditions that leaders must manage, lead and implement changes today are insufficient because important aspects are missing. These are information, participation and time, which are directly linked to the leader's conditions for being able to make changes. The study indicated that the participants themselves create a network with both knowledge, information and experience that can then help them in the recreation of conditions for implementing changes.

<p> </p><p>The aim with this essay is to examine the individual's expectations in the meeting with a job coach. It has become all more common with job coaches, in order to meet the unemployment in the society. The survey builds on a quantitative method, where 29 individuals who are linked to a changeover-program towards new jobs, have replied to a questionnaire. The survey shows that the participants have expectations on the coach as a supporting function. There is also a trust to that the contact with a coach will lead to new employment. In conclusion, there is among some of the participants a view about that there is someone else than themselves that has a responsibility in order to reach employment.</p><p> </p>

<p>Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Gunnel Forsberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>KORTFATTAD SAMMANFATTNING</p><p>Undersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare. De teorier jag utgått från baserar sig främst på Massey och McDowells forskning samt till viss del även Gonäs. I min undersökning har det bl.a. visat sig att betydelsen av officersyrket som manligt ideal varit relativt låg, men att det ändå funnits tecken på att inte alla jobb kan tänkas passa en officer. Det har dessutom visat sig vara viktigt att kombinera sin militära bakgrund med en civil utbildning.</p><p>Nyckelord: arbetsmarknad, Dalregementet, Falun, Försvarsmakten, omställning, regementsnedläggning, strukturomvandling, yrkesofficer.</p>

Svalstedt, Tobias (2008): Från militär till civil. Omställningen för tolv yrkesofficerare efter nedläggningen av Dalregementet [From officer to civilian. The adaptation for twelve officers after the discontinuation of Dalregementet] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Gunnel Forsberg Språk: Svenska KORTFATTAD SAMMANFATTNING Undersökningen handlar om yrkesofficerare som lämnat Försvarsmakten i samband med nedläggningen av Dalregementet i Falun. Syftet är att ta reda på hur officerarna lyckats anpassa sig till en civil arbetsmarknad och vilken betydelse synen på officersyrket som manligt ideal haft för omställningen, vilken betydelse militär grad och ålder haft samt vilken betydelse den nya inriktningen som Försvarsmakten tog på 80-talet, NBO, haft. Metoden som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt tolv officerare. De teorier jag utgått från baserar sig främst på Massey och McDowells forskning samt till viss del även Gonäs. I min undersökning har det bl.a. visat sig att betydelsen av officersyrket som manligt ideal varit relativt låg, men att det ändå funnits tecken på att inte alla jobb kan tänkas passa en officer. Det har dessutom visat sig vara viktigt att kombinera sin militära bakgrund med en civil utbildning. Nyckelord: arbetsmarknad, Dalregementet, Falun, Försvarsmakten, omställning, regementsnedläggning, strukturomvandling, yrkesofficer.

The aim with this essay is to examine the individual's expectations in the meeting with a job coach. It has become all more common with job coaches, in order to meet the unemployment in the society. The survey builds on a quantitative method, where 29 individuals who are linked to a changeover-program towards new jobs, have replied to a questionnaire. The survey shows that the participants have expectations on the coach as a supporting function. There is also a trust to that the contact with a coach will lead to new employment. In conclusion, there is among some of the participants a view about that there is someone else than themselves that has a responsibility in order to reach employment.