nej

Syftet med studien är att belysa upplevelsen av vilka faktorer som är av betydelse i en omställningsprocess ur jobbcoachers perspektiv. För att få ett svar på det användes kvalitativ metod vilka bestod av semistrukturerade djupintervjuer. Fyra jobbcoacher på fyra olika omställningsföretag har intervjuats. Deras arbete innebär att skapa målbilder, få syn på viktiga egenskaper och att identifiera hinder för att med hjälp av olika metoder och strategier komma runt dessa. Resultatet visade att marknadsföring, CV och intervjuträning inte bara var ett komplement utan bidrog dessutom till att deltagarnas självförtroende stärktes. Med hjälp av en ansökan med hög kvalitet, att söka ett fåtal arbeten som är relevanta och möjliga att få med tanke på individens situation, får man ett bättre resultat än när man sökt många arbeten utan relevans. Deltagarna återgick snabbt till ny sysselsättning genom att flexibla metoder och strategier individanpassades, vilket gav ett bra utfall.

Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv är människan en social varelse som lever i ett samhälle som är under ständigt skapande. I det samhälle där individen genom interaktion både formas och skapas är samhälle och individ tätt förenade vilket är den utgångspunkt vi genomgående valt att förhålla oss till i denna antologi. Antologin belyser omställningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ”Ett nytt skede i livet – en studie om identitet och moderskap” och behandlar hur mammor ser på sitt identitetsskapande. Annika Sternlund tar upp adopterades syn på sitt identitetsskapande och sina livsvillkor i bidraget ”Rötterna är där hjärtat rotar sig”. Amanda Sundberg belyser i sitt bidrag ”Som barn var man ju förväntansfull – en studie om individer som immigrerat vid unga år” fem immigranters brott i livet i och med flytten till ett nytt land. Helenas Valentinsons bidrag "Man känner ju i benen och det att man inte är 17 år längre" handlar om de förändringar som sker när en individ blir pensionär. Gemensamt för antologin är även att vi relaterar identitetsskapandet i förhållande till tillhörighet och utanförskap. Slutsatsen för denna studie är att individens livsvillkor påverkas av faser i livet vilket inverkar på identitetsskapandet. På så sätt ses identiteten som något föränderligt.

Detta examensarbete har utförts vid Linköpings universitet och behandlar automatiserad omställning av flexibel fixtur med hjälp av en industrirobot. Arbetet har gjorts inom projektet Koofix (Koordinatstyrd fixering) samordnat av Vinnova och flera ledande svenska industriföretag. Inom examensarbetet har ett tekniskt lösningsförslag på en utrustning för automatiserad omställning av flexibel fixtur med hjälp av en industrirobot arbetats fram. Lösnings förslaget har till viss del också realiserats och testats i labbmiljö. Målet med arbetet var att ta fram en fullt fungerande utrustning och metod för automatiserad omställning av flexibel fixtur med hjälp av en industrirobot. Målet har inte nåtts helt, men lösningen har blivit väl tekniskt dokumenterad och kritiska moment har testats.

Jorden befinner sig under stress till följd av mänskliga aktiviteter. För att uppnå en hållbar utveckling inom alla sektorer, och minska påfrestningen på planeten, har världen gjort framsteg inom internationella politiken för att skydda miljön. Ett stort mål är att minska utsläppet av växthusgaser till atmosfären för att begränsa den globala uppvärmningen. Den svenska industrisektorn använder stora mängder av fossila bränslen, bland annat naturgas, för att producera olika produkter. Då naturgas släpper ut växthusgasen koldioxid vid förbränning, är det lämpligt för dessa industrier att omställa från naturgas till biogas. Dock finns det idag hinder som gör att omställningen inte är genomförbar. Å andra sidan finns det drivkrafter som visar att industrierna vill vara med om en omställning för att värna för miljön. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats där djupintervjuer utförs med lämpliga industrier som vill genomgå en omställning från naturgas till biogas. Utifrån djupintervjuer med tillverkande industrier i sydvästra Sverige samt Länsstyrelsen i Halland, identifierades drivkrafter och hinder för en omställning från naturgas till biogas. Primära och sekundära drivkrafter och hinder kategoriseras utifrån hur ofta de nämnts under intervjuerna. Viktigaste drivkrafterna som identifierats är att industrin vill bevara miljön och klimatet samt att det är tekniskt enkelt att byta från naturgas till biogas. Viktigaste hindren är tillgången samt det höga priset på biogas, vilket påverkas av transportsektorn användning av biogas. Biogasens användning inom transportsektorn förklaras som en kortsiktig lösning för en övergång från fossila bränslen till el och vätgas. För att Sverige ska kunna nå upp till Sveriges klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser, målen i Agenda 2030 samt Parisavtalet, är det essentiellt att industrin får tillgång till mer biogas genom en ökad biogasproduktion, samt att merparten av biogasen går till industrier istället för transportsektorn.

This essay is an analysis of a qualitative study made on 11 music teachers' view on distance learning during Covid-19. The purpose of this essay is, through a phenomenographic analysis, to see how music teachers who are working at the upper secondary school view distance learning and how they have worked with it since the spring of 2020.  The findings of this essay show that the delay and sound quality experienced during distance learning are the biggest issues according to the teachers. The findings also show that the students' motivation and grades have been affected negatively due to distance learning. The teachers' health has also been affected in such ways that their moral of work has been decreasing and the mental health for some has declined.

I början utav 2020 rullar Covid-19 in över världen och den 11 mars deklareradessjukdomen som en pandemi. För att minska smittspridningen så togfolkhälsomyndigheten och regeringen fram ett antal restriktioner, och den 18 mars så rekommenderades alla gymnasieskolor samt universitet/högskola att bedriva fjärr-eller distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka vilka upplevelser lärare, som aldrig arbetat med distansundervisning tidigare, har haft av den digitalaomställningen från campusundervisning till distansundervisning under Covid-19-pandemin. I studien undersöks lärarnas upplevelser av omställningen till digitalundervisning, vilka fördelar och nackdelar som visats under perioden samt vilkamöjligheter och lärdomar som kan följa med efter pandemin. Studien gjordes genomen kvalitativ datainsamlingsmetod i form utav semistrukturerade intervjuer med 4olika lärare anställda vid 3 olika universitet i Sverige. Frågorna i intervjuguiden har singrund i den analysmodell som skapats utifrån litteraturgenomgången som ligger tillgrund för arbetet. Studien visar att det fanns brister i de riktlinjer som gavs i början avomställningen och även i strukturen för hur information förmedlades. Lärarnaupplevde att interaktionen mellan lärare och studenter är viktig för en braundervisning. Alla lärare upplever bristen på interaktion mellan lärare och studentersom en stor nackdel i distansundervisning jämfört med campusundervisning. Enfördel som visar sig i studien är att det finns en högre närvaro hos studenterna påföreläsningarna vid distansundervisning. Studien visar även att de lärdomar som gåratt ta med efter pandemin kan vara att utnyttja de digitala verktygen för att undervisahemifrån vid eventuella förhinder som exempelvis sjukdom hos läraren. Ytterligare enlärdom som upptäcktes var hur viktig den sociala kontakten är, inte bara mellanlärare och studenter utan även mellan lärare då alla lärare upplever en minskadarbetsmotivation under den digitala undervisningen.

Obligatorisk miljöprövning för miljöfarliga verksamheter lagstiftades i Sverige 1995 och finns till för att i förväg säkerställa att vår miljö inte skadas av verksamheter för ekonomisk vinning. Syftet med prövningen är att främja en hållbar utveckling som i sin tur innebär att inte äventyra kommande generationers möjlighet att leva på jorden. Idag befinner vi oss i situationen där människans påverkan på klimatet blir allt mer tydlig och vi måste ställa om från fossila resurser till förnybara – vi måste elektrifiera samhället. Till den omställningen behöver vi bygga om våra industrier men även starta nya och vi har bråttom. Dessa nya verksamheter kräver miljötillstånd där själva processen tar flera år att komma igenom. Miljöprövningen har gått från att rädda miljön till att bli en flaskhals som bromsar omställningen mot den gröna industriella revolutionen. Arbetet innehåller både en litteraturstudie och en enkätundersökning. Litteraturstudien beskriver först miljöprövningen i sig och belyser sedan olika aktörers syn på problemområden i processen. Enkätundersökningen gjordes bland miljökonsulter, verksamhetsutövare och anställda hos länsstyrelsen med frågor som kan kopplas till litteraturstudien.   I rapportens diskussionsdel vägs litteraturstudien och enkätundersökningen samman i besvarandet av arbetets frågeställningar. Alla aktörer är överens om att det tar för lång tid att få ett miljötillstånd och att dialogen mellan verksamhetsutövare och myndigheter är en av förklaringarna till tidsåtgången. Myndigheternas knappa resurser utgör också en aspekt likväl som de stora intressekonflikterna som kan uppkomma i det specifika projektet. Rapportens slutsats är att statliga satsningar, dels genom ökade resurser till myndigheterna i fråga och dels genom strategier för kommunikation mellan myndighet och sökande av miljötillstånd, är vägen att gå för en snabbare process med bibehållen miljösäkrande effekt. Vi vill inte skapa en ny kris till följd av att lindra en tidigare.

Vårt ämnesval är den problematik som det moderna samhället idag för med sig vilket kantas av snabba förändringar inom utbud och efterfrågan på arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriär samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsägning påverkar ofta självbilden negativt. Privata aktörer såsom Trygghetsfonden TSL ökar på arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist på stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning. Vårt huvudsakliga resultat visar att socialt stöd är viktig för individen. Det framkom att det sociala stödet ifrån omställningsprogrammet hjälpte individen att både finna nytt arbete men även att hantera arbetslöshetssituationen.

Globaliseringen anses ha ökat omsättningen på arbeten i Sverige. För en del människor har omsättningen av arbete inneburit att de tvingats byta arbete på grund av uppsägning. Denna studie har haft som syfte att studera och analysera hur individer upplever att deras behov av stöd tillgodoses i en omställningssituation. Jag valde en kvalitativ metod och intervjuade 7 individer om deras upplevelser av stöd på arbetsplatsen i samband med deras uppsägning. Resultatet visade att de flesta inte upplevde att arbetsgivaren hade stöttat dem tillräckligt i samband med omställningen. Många av de intervjuade menade att det hade orsakat dem och deras kollegor oro och irritationer. De var mest negativa till hur arbetsgivarna informerat om uppsägningarna. De intervjuade var överlag mycket positiva till det stöd och de tjänster omställningsföretagen erbjudit dem. De flesta tyckte att de insatser de blivit erbjudna var tillräckliga för att nå en ny sysselsättning. Om jag utgår ifrån Karaseks & Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell skulle detta innebära att de anställdas krav på att hitta en ny sysselsättning ökar vid en uppsägning. Arbetsgivarna minskar de uppsagdas kontroll över sin arbetssituation. Detta ökar de anställdas risk för stress och ohälsa. Socialt stöd kan balansera höga krav och låg kontroll och minska risken för ohälsa. Arbetsgivarna erbjuder inte i någon stor utsträckning socialt stöd. Det blir omställningsföretagen som erbjuder det mest betydelsefulla stödet. Ett sätt som arbetsgivarna skulle kunna använda sig av för att stödja de uppsagda och minska deras oro och stress är att förbättra kommunikationen och informationen till de uppsagda. Mitt resultat visar att de uppsagda ser det som deras eget ansvar att finna en ny sysselsättning.