In an age where sustainability and reduced carbon dioxide emissions are highly prioritized, the transport sector faces one of its biggest challenges. Namely, reducing the environmental impact of heavy transport. In the search for solutions to make heavy transport more sustainable, electric roads and stationary charged trucks have emerged as promising alternatives. By replacing diesel trucks with electric alternatives, the solutions offer environmental benefits and contribute to Sweden's longer-term ability to achieve its climate goals. Increasing the speed of change is critical to accelerating the implementation of electrification and maximizing its positive effects on the environment and society. Therefore, it is of great interest to investigate the factors that influence the conversion process, as well as identify strategies and measures to promote a faster transition to electrified heavy transports.With this background, this study aims to investigate conditions and challenges for increasing the conversion rate of heavy transports. The study aims to gain a better understanding of the haulage companies' needs and preferences regarding the transition. Through semi-structured interviews with respondents from ten companies with varying needs, the results could be obtained, and several insights into the research question could be obtained. The analysis of the interviews, using Rogers' theory regarding the diffusion of innovation, gave rise to several barriers and driving forces for the change. The conditions that need to be created to increase the speed of the transition have then been based on the barriers and the respondents' answers. The results indicate that the speed of conversion to the electrification solutions in Sweden is controlled by the speed of adoption of the newly introduced technologies. Adoption, in turn, is affected by a series of driving forces and barriers. It is the barriers that prevent haulers from adopting the solutions. For electric roads, it has been established that the solution may be less interesting depending on the type of traffic that a company conducts. There is also uncertainty about whether electric roads will be built. Increased communication efforts by the authorities are required to spread knowledge about electric roads and address the uncertainty of potential users. When it comes to stationary charging, an electrified truck needs to achieve cost neutrality compared to a diesel truck. This can be achieved through financial support for the expansion of the charging infrastructure, subsidies, and financing services such as leasing. An additional prerequisite for increasing the adoption rate is forecasts and guarantees regarding electricity supply and electricity prices in the future. The technology for stationary charging needs to be developed further to meet the varying needs of companies in the market. The needs regarding the technology may differ from one company to another depending on the type of traffic and the goods being delivered. In order to speed up the conversion of the heaviest transports over 60 tons, the vehicles need to have reliable battery capacity. It is also necessary to offer a well-developed charging infrastructure to facilitate the electrification of all three types of transports, namely local, regional, and long-distance transport. Furthermore, knowledge-raising efforts by the authorities are required to counteract uncertainties regarding policies and future solutions. This study suggests initiatives such as the “effektkommissionen” of Region Skåne as a suitable communication channel between the actors involved. The initiative has the potential to address various uncertainties and make the solution more visible to potential users. By creating the proposed conditions, an increased rate of adoption can be achieved, which in turn, leads to Sweden fulfilling its climate goals. / I en tid där hållbarheten och minskade koldioxidutsläpp är högt prioriterade står transportsektorn inför en av sina största utmaningar, nämligen att minska miljöpåverkan från tunga transporter. I jakten på lösningar för att göra tunga transporter mer hållbara, har elvägar och stationärt laddade lastbilar framträtt som ett lovande alternativ. Genom att ersätta diesellastbilar med eldrivna alternativ erbjuder elektrifieringslösningarna betydande miljöfördelar, samt bidrar till att Sverige på längre sikt kan uppnå sina klimatmål. Att öka omställningshastigheten är avgörande för att påskynda implementeringen av elektrifieringen, samt maximera dess positiva effekter på miljön och samhället. Därför är det av stort intresse att undersöka faktorerna som påverkar omställningsprocessen, samt identifiera strategier och åtgärder för att främja en snabbare övergång till elektrifierade tunga transporter. Mot bakgrund av detta syftar denna studie till att undersöka möjliga förutsättningar och utmaningar för att öka omställningshastigheten för tunga transporter. Denna studie ämnar till att få bättre förståelse för åkeriföretagens behov och preferenser kring omställningen. Genom semistrukturerade intervjuer med respondenter från tio företag av varierande behov kunde resultaten erhållas och flera insikter på forskningsfrågan kunde fås. Analysen av intervjuerna med hjälp av Rogers teori kring diffusion av innovation gav upphov till flera barriärer och drivkrafter för omställningen. Förutsättningarna som behöver skapas för att öka omställningshastigheten har sedan baserats på barriärerna och respondenternas svar. Resultaten tyder på att omställningshastigheten till elektrifieringslösningarna i Sverige styrs utav adoptionshastigheten av dem nyintroducerade teknologierna. Adoptionen i sin tur påverkas av en rad drivkrafter och barriär. Det är framför allt barriärerna som utgör hindren för åkeriernas adoption av lösningarna. För elvägar har det konstaterats att lösningen kan vara en mindre intressant lösning beroende på typen av trafik som ett företag utför. Det råder dessutom en osäkerhet kring huruvida elvägar kommer att byggas. Det krävs ökade kommunikations insatser av myndigheterna för att sprida kunskaperna om elvägar och adressera osäkerheten hos potentiella användare. När det gäller stationär laddning behöver en elektrifierade lastbil uppnå kostnadsneutralitet jämför med en diesellastbil. Detta kan uppnås genom ekonomiskt stöd till utbyggnaden av laddinfrastrukturen, subventioner samt finansieringstjänster som leasing. En ytterligare förutsättning för att öka adoptionen är prognoser och garantier gällande elförsörjningen samt elpriserna i framtiden. Teknologin för stationär laddning behöver utvecklas vidare för att möta företagens varierande behov i marknaden. Behoven när det gäller teknologin kan skilja sig från ett företag till ett annat beroende på typen av trafik samt godsen som levereras. För att påskynda omställningen av de tyngsta transporterna över 60 ton behöver fordonen ha en tillförlitlig batterikapacitet. Det är dessutom nödvändigt att erbjuda en väl utbyggd laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifieringen av samtliga tre typer av transporter, nämligen lokal, regional, och fjärrtransporter. Vidare krävs kunskapshöjande insatser av myndigheterna för att motverka osäkerheter gällande styrmedel och framtida lösningar. Denna studie föreslår initiativ såsom effektkommissionen av Skåne Region som en lämplig kommunikationskanal mellan de involverade aktörerna. Initiativet har potentialen att adressera olika osäkerheter och göra lösningen mer synlig. Genom att skapa de föreslagna förutsättningarna kan en ökad omställningshastighet uppnås vilket i sin tur leder till att Sverige uppfyller sina klimatmål och ambitionen om att vara ett föregångsland.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur svenska arbetares liv har påverkats avcoronapandemin. Eftersom en undersökning som omfattar alla livets aspekter skulle bli allt föromfattande avgränsades studien till att undersöka utvalda områden. De olika aspekter som valdesvar stress, work life balance (livspusslet), arbetsförhållande och känsla av sammanhang (KASAM)för att på detta sätt försöka få en uppfattning av om, och i så fall hur, Covid-19 påverkade arbetarnasliv. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät som distribuerades via sociala medier.Enkäten baserades på teori om begreppen stress, work life balance och KASAM och kompletteradesmed bakgrundsfrågor till de som svarade. I den teoretiska referensramen redogörs det för de begrepp som låg till grund för enkäten samtresultat av undersökningar från andra instanser och myndigheter som har genomförts vid andratillfällen än min egen. Den teoretiska referensramen operationaliserades i en enkät somdistribuerades genom sociala medier (Facebook) genom en form av bekvämlighets- ochsnöbollsurval på så vis att inlägget som länkade till undersökningen innehöll en uppmaning attsprida enkäten. Undersökningen riktade sig till alla arbetare i Sverige och totalt inkom 108 svarvarav 102 var från personer med arbete. Resultatet visar att vissa effekter av pandemin tycksförekomma men att underlaget analysen bygger på är tunnare än önskvärt.

Köttindustrin har en omfattande negativ klimatpåverkan då värdekedjan släpper ut växthusgaser. Andra problem industrin bidrar till är markdegradering, förorening och övergödning. Till följd av detta har industrin börjat granskas och alternativa tillvägagångssätt och produkter framkommit. Forskning visar på att etablerade företag har en viktig roll i hållbar omställning av industrier. Flera etablerade köttföretag har mot bakgrund av köttets klimatpåverkan inkluderat vegetabiliskt protein i sitt sortiment. Därför ämnar arbetet svara på följande frågeställning: På vilka sätt bidrar den svenska köttindustrin till en hållbar omställning där animaliskt protein kompletteras eller byts ut mot vegetabiliskt?  För att besvara frågeställningen har arbetet applicerat en kvalitativ metod, där sex svenska köttföretag intervjuats. För att få en överblick över den insamlade empirin sammanställdes denna efter frågorna:  <li aria-level="1">Vad gör företagen för en omställning till vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">När implementerar företagen vegetabiliskt protein? <li aria-level="1">Varför agerar företagen som de gör?   Utifrån empirin insamlad från intervjuerna jämfördes resultaten med tidigare forskning kring hållbar omställning och barriärer inom köttindustrin. Sedan har branschen som helhet placerats i Magnusson och Werners (2023) ramverk för etablerade företag i hållbar omställning. Branschen bedömdes agera defensivt och samarbetande och placerades därför under begreppet Institutionellt konstituerande som beskriver hur företag följer branschens förhållningsregler för att inte tappa sin egen trovärdighet. Samtidigt kan företag agera på flera olika sätt och företagen uppvisade ageranden som kan förklaras av alla de fyra begrepp som ramverket beskriver. Det kan också konstateras att köttföretag inte kan driva en hållbar omställning på egen hand utan att det krävs inblandning av flera aktörer. / The meat industry has a significant negative climate impact as the value chain releases greenhouse gases. Other problems the industry contributes to are land degradation, pollution, and over-fertilization. As a result, the industry is being reviewed, and alternative approaches and products have emerged. Research shows that incumbents play a crucial role in sustainability transitions. Several incumbents in the meat industry have included plant-based protein in their product range, considering the climate impact of meat. Therefore, this work aims to answer the following question: In what ways does the Swedish meat industry contribute to a sustainability transition where animal protein is complemented or replaced with plant-based protein?To answer this question interviews with six Swedish meat companies were conducted. The collected data was organised around the following questions: -        What are the companies doing for a transition to plant-based protein? -        When are the companies implementing plant-based protein? -        Why are the companies acting as they are?  Based on the data collected, the results were compared with previous research on sustainability transitions and barriers within the meat industry. The industry was then placed within Magnusson and Werner's (2023) framework for incumbents in sustainability transitions. The industry was assessed to act defensively and cooperatively and was therefore placed under the concept of Institutional Constituent which describes how companies follow industry norms to maintain their own credibility. At the same time, the companies showed actions that aligned with all four concepts described in the framework. However, involvement from multiple stakeholders is necessary to achieve sustainability transitions.

Traditionellt sett har prissättningen centrerats kring parametrar som efterfrågan, konkurrenter och kostnader. På senare tid har externa parametrar blivit mer aktuellt att ta med i processen för utvecklandet av prissättningsstrategier. En central del är skapandet av långsiktiga relationer genom samverkan. Att bestämma priset enbart av interna parametrar där externa parametrar utelämnas, som exempelvis andra aktörers perspektiv på priset, är problematiskt. Detta kan begränsa företags möjligheter att utveckla prissättningsstrategier. Syftet med denna studie är att studera hur samverkan kan utveckla företags prissättningsstrategier. Vidare ligger det ett fokus på att förklara hur detta kan tillämpas på jordbruksmarknaden. För att genomföra detta använder studien kvalitativ data som primärt består av semistrukturerade intervjuer från ett fallstudieföretag. Fallstudieföretaget arbetar med att utveckla en premiumprodukt av gödningsmedel. Resultatet från intervjuerna visar exempelvis hur dagens värdekedja i jordbruksindustrin är strukturerad och fallstudieföretagets roll i värdekedjan. Studien konstaterar bland annat att en skumningsprissättning kan vara aktuellt för fallstudieföretaget. Ytterligare en slutsats från studien visar att aktörer i jordbruksindustrin kan utveckla prissättningsstrategier genom kvalitetsbaserad kostnadskalkylering samt kontraktsskrivanden med kunder och leverantörer. Studien visar också att samverkan kan förbättra jordbruksföretags prissättningsstrategi genom att bland annat uppnå ett stabilare pris på gödningsmedel, skapa långsiktiga och lönsamma relationer i värdekedjan samt möjliggöra skapandet av ömsesidig vinning. / Traditionally, pricing has been centered around parameters such as demand, competitors and costs. Recently, external parameters have become more relevant in the development of pricing strategies. A main part is the creation of long-term relationships through collaboration. To determine the price solely on internal parameters without the consideration of external parameters such as other actors' perspective on the price is problematic. This can limit companies' ability to develop successful pricing strategies. The purpose of this study is therefore to investigate how collaboration with other actors in a value chain can be integrated in the development of a pricing strategy. There lies a focus on explaining how it can be applied to companies in the agricultural market. The study uses qualitative data that primarily consists of semi-structured interviews from a case study company. The chosen case study company works on developing a premium fertilizer. The results from the interviews show how the value chain in the agricultural industry is structured and what role the case study company plays in it. The study concludes that skimming pricing may be relevant for the case study company. Another conclusion states that actors in the agricultural industry can develop pricing strategies through quality-based costing and signing contracts with its customers and suppliers. Furthermore, collaboration can improve the pricing strategy of agricultural companies by maintaining a stable price on fertilizers, creating long-term and profitable relationships in the value chain and creating of win-win situations.

Ett aktuellt ämne i dagens samhälle är hållbarhet. Arbetet med hållbarhet har fått stor betydelse för företag. För att visa omvärlden hur företaget arbetar med hållbarhet upprättas hållbarhetsrapporter. Årsredovisningslagen tar upp att företag ska hållbarhetsrapportera, men det finns inga tydliga regler hur rapporten exakt ska göras. Detta är baserat på krav från EU direktivet 2014/95. Syftet med direktivet var att skapa harmonisering av hållbarhetsrapportering. Direktivet 2014/95 har inte bidragit till den harmonisering som det var tänkt från början. Det har nyligen kommit ett nytt förslag från European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) för hur hållbarhetsrapporteringen ska genomföras för att förbättra innehållet i rapporterna och bidra till att försöka skapa en standard för hållbarhetsrapportering. Denna standard är en del av det nya direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) om hållbarhetsredovisning. Syftet med denna studie är att få kunskap om hållbarhetsrapporteringen är harmoniserad i dagens praktik samt hur stor omställning det kommer att vara för företag att hållbarhetsrapportera enligt CSRD. Detta görs för att öka förståelsen om hur krävande omställningen till CSRD kommer att vara för företag samt om hållbarhetsrapporteringen är harmoniserad. Metoden som användes var en kvalitativ textanalys. 30 företag valdes ut från tre olika branscher som var kläder, transporter och livsmedelsframställning. Datainsamlingen gjordes genom att analysera företagens hållbarhetsrapporter utifrån ett granskningsformulär som innehöll punkter från EFRAG. Granskningsformuläret har begränsats genom att endast ta med de kvantitativa punkterna från EFRAG. Beroende på hur många punkter från granskningsformuläret som uppfylldes gick det att dra en slutsats om omställningen till CSRD kommer bli omfattande för företagen. Studien visar att hållbarhetsrapporterna inte är harmoniserade. Undersökningen visar även att företagens hållbarhetsrapporter är långt ifrån att uppfylla alla punkter från EFRAG. Hållbarhetsrapporterna skiljer sig mycket åt och de är svåra att jämföra då de innehåller en stor variation av kvantitativa mått. Slutsatsen är att det kommer bli en stor omställning för företag vid införandet av CSRD. / A current topic in today's society is sustainability. The work with sustainability has gained great importance for companies. To show the outside world how the company works with sustainability, sustainability reports are created. Årsredovisningslagen states that companies must report on sustainability, but there are no distinct rules of how exactly the report should be made. This is based on requirements from the EU directive 2014/95. The purpose of the directive was to create harmonization of sustainability reporting. Directive 2014/95 has not contributed to the harmonization it was originally intended to achieve. There has recently been a new proposal from European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) of how sustainability reporting should be implemented in order to improve the content of the reports and contribute to trying to create a standard for sustainability reporting. This standard is a part of a new directive called Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) of sustainability reporting. The purpose of this study is to gain knowledge about whether sustainability reporting is harmonized in today's practice and how big of a change it will be for companies to report sustainability according to CSRD. This is done to increase understanding of how demanding the transition to CSRD will be for companies and whether sustainability reporting is harmonized. The method used is a qualitative text analysis. 30 companies were selected from three different industries which were clothes, transportation and food production. The data collection was done by analyzing the companies ́sustainability reports based on a review form that contained items from EFRAG. The review form has been limited by only including the quantitative items from EFRAG. Depending on how many items from the review form that were completed, it was possible to draw a conclusion as to whether the transition to CSRD will be extensive for the companies. The study shows that the sustainability reports are not harmonized. The study shows that the companies ́sustainability reports are far from completing all the items from EFRAG. The sustainability reports differ greatly and are difficult to compare as they contain a wide variety of quantitative measures. The conclusion is that there will be a major adjustment for companies when CSRD is introduced.

Syftet med studien är att undersöka hur individer upplever den frivilliga omställningsprocessen. För att besvara syftet genomförs kvalitativa intervjuer med åtta respondenter. Respondenterna upplever sin omställningsprocess som tillfälligheter och möjligheter, begränsningar och hinder samt framtidstro. Skälen som anges tematiseras utifrån livspusslet, flykt och självförverkligande. Respondenterna beskriver och reflekterar vidare om det stöd de haft och behövt under omställningsprocessen. Resultatet analyseras mot teorierna, planned happenstance, life-span och sociodynamisk vägledning, för att öka vår förståelse kring hur respondenterna påverkas och hanterar den frivilliga omställningen. I och med den föränderliga arbetsmarknaden ökar omställningsprocesser i samhället vilket innebär att behovet av vägledning ökar. Resultatet i vår studie visar dock att det finns stor okunskap kring vad studie- och yrkesvägledning innebär. Vi avslutar studien med att ställa oss frågan; vart vänder man sig om man varken är arbetslös eller student? / The purpose of the study is to examine how individuals experience the voluntary career changeprocess. To answer the purpose, qualitative interviews are conducted with eight respondents. The respondents experience their voluntary career change process as happenstances and opportunities, limitations and obstacles, and faith in the future. The reasons given are thematicized based on the life challenges, flight and self-realisation. The respondents describe and reflect further on the support they had and needed during the career change process. The results are analysed against the theories of planned happenstance, life-span and sociodynamic counselling to increase our understanding of how the respondents are affected and manage the voluntary career change. With the changing labour market, career change processes in society increase, which means that the need for guidance increases. However, the results of our study show that there is great ignorance about the means of guidance counsellors. We conclude the study by asking the question, where do you turn if you are neither unemployed nor a student?

Syftet med studien är att identifiera hinder och möjligheter för kommuner att arbeta med klimatomställning genom att analysera hur medborgare förstår, uppfattar och ställer sig till olika klimatrelaterade risker och åtgärder. Kvalitativa individuella intervjuer, samt fokusgruppsintervjuer med invånare i Lagerlunda, Norrköping har genomförts för att studera vad invånarna prioriterar och värdesätter, samt hur de ser på klimatrisker och klimatomställning i Norrköping och i sitt eget bostadsområde. För att identifiera hinder och möjligheter för en lyckad omställning har materialet analyserats med hjälp av Burch et al (2014) faktorer för en lyckad omställning. Studien visar att det största hindret för omställning ur detta perspektiv är en underskattning av klimatriskernas betydelse hos invånarna. Detta visar sig genom invånarnas låga prioritering av klimatrisker, samt svårigheter att få medborgare att ändra sitt beteende för att minska klimatrelaterade risker. Andra hinder som uppkom var bristande information från kommunen om den planerade utvecklingen i Norrköping, möjliga åtgärder för klimatanpassning och utsläppsminskning, samt en bristande kommunikation mellan kommun och invånare. De möjligheter för en lyckad omställning som framkom av studien var invånarnas positiva inställning till att öka cykelmöjligheterna, att prioritera utvecklingen av grönområden och att minska biltrafiken, samt att det finns en vilja att kunna bidra med åsikter i kommunens planeringsprocess. För att lyckas med en hållbar omställning bör Norrköpings kommun fokusera på att informera invånare kring miljö- och klimatfrågor, bakomliggande tankar kring stadens utveckling och öka medborgardeltagandet i planeringsprocesser. / The purpose of this study is to identify difficulties and opportunities for municipalities to work with climate transition by analyzing how citizens understand, perceive and position their selves towards climate-related risks and measures. Qualitative individual interviews and focus group interviews with residents in Lagerlunda, Norrköping has been conducted to study what residents prioritize and values, and how they view climate risks and climate adaptation in Norrköping and in their own neighborhood. In order to identify difficulties and opportunities for transition Burch et al (2014) factors for a successful transition are applied. The study shows that the biggest difficulty toward climate transition is an underestimation of the importance of climate risks among residents. This is manifested by the residents’ low prioritization of climate risks, and in difficulties to get people to change their behavior to reduce climate-related risks. Other identified difficulties are the lack of information from the municipality about the planned development of the city and possible measures for climate adaptation and mitigation, as well as a lack of communication between the municipality and citizens. The opportunities for a successful transition that emerged from the study was the residents' positive attitudes to increase cycling, to prioritize the development of green areas and to reduce car traffic, and that there is a desire to be able to contribute in the municipal planning process. To succeed in a sustainable transition Norrköping, the municipality should focus on informing people about environment and climate issues, underlying thoughts about the development of the city and increase citizen participation in planning processes.

This paper aims to examine how and to what extent, a transition of Sweden according to the principles of Omställning Sverige (Transition towns Sweden), have the potential to contribute to a society with increased happiness. The paper is based on a qualitative textual analysis of the key texts in the Swedish Transition towns movement, Omställning Sverige. In the first part of the study the most important transition principles of Omställning Sverige were identified. Four key principles emerged: An altered view of economics, a spiritual change, a stronger local community and increased awareness. These transition principles were then analyzed through the lens of the scientific fields position on happiness, followed by a summarizing conclusion. The altered view of economics which Omställning Sverige advocates, where sustainability and quality of life are priorities over economic growth, is even necessary to secure our basic physiological needs. Such an economy has also improved conditions for economic stability, high employment and higher efficiency in the sense of happiness promoted in relationship to how many natural resources are used. The form of spiritual change that is highlighted represents a shift from a materialistic consumer culture towards a greater focus on altruism, fellowship and a stronger relationship with nature. Also this principle has the potential to promote human well-being because we feel good through empathetic behavior, strong social relationships, identifying with a larger natural world and because a consumer culture contributes to severe mental and social stress in the struggle for social status. Here, however, a deficiency in the Transition towns movement's message emerges. Omställning Sverige lacks a clear commitment to equality within society, which reduces the probability for the advocated mental shift to occur. The third transition principle, a stronger local community, also has the potential to make us happier because it promotes social cohesion and provides a secure foundation in life. However, there is no clear correlation between increased awareness of societal threats and happiness. Along with the increased awareness Omställning Sverige also advocates for a positive vision of the future, active citizenship and a belief in change. Such an approach has the potential to promote our happiness slightly. A positive vision for the future is also the best approach to promote active engagement to counter societal threats. In all the four aspects from which Omställning Sverige were analyzed, the advocated change has the potential to provide a happier society than if current policies were maintained. The main conclusion is therefore that an implementation of the Swedish Transition town movement's principles to a very high extent have the potential to contribute to a happier society. A recomendation to increase the emphasis on equality within the society is at the same time sent out to the transition towns  movement.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där. En ekologisk omställning kan bidra till att förbättra hållbarhetens alla dimensioner. I den fysiska miljön kan många åtgärder göras för att förbättra situationen i dessa bostadsområden. De är ofta väl avgränsade och i förnyelseåtgärder är det relativt enkelt att engagera invånarna. Förändringar i den fysiska miljön skapar förutsättningar att förbättra områdens rykte och bidra till en ökad social stabilitet. Augustenborg i Malmö är ett typexempel för den tidiga efterkrigstidens bebyggelseområden. Området har genomgått en stor förändringsprocess under en åtta års period. Vilket gett resultat på såväl den ekologiska, som de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling.

På grund av covid-19-pandemin så övergick svensk gymnasieutbildning till att bedrivas på distansunder en period mellan den 18:e mars 2020 och juni 2020 år. Att hela den svenska gymnasieskolan bedrev undervisning på distans är en unik händelse i svensk utbildningshistoria. Den här studiens syfte är, med anledning av denna unika händelse, att studera hur ett urval svenska gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap upplevde att övergången till distans påverkade deras möjligheter att utföra läraruppdraget. Vi har också studerat hur de har upplevt möjligheterna att undervisa om demokrati, samt utföra det demokratifostrande uppdraget. Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter, samtliga gymnasielärare i samhällskunskap på gymnasiet, har använts som metod för datainsamling.Uppsatsen försöker ge en bild av hur våra åtta respondenter upplevde dessa förändringar. Som en kvalitativ studie med ett väldigt begränsat underlag så kan inga generella slutsatser dras för hela den svenska lärarkåren, men det som blivit tydligt är att samtliga respondenter upplever en förändring som till största del var negativ för deras undervisning även om det också finns positiva inslag. Samtliga respondenter upplever att elever har behövt ta ett ökat eget ansvar och att fler elever behövt kämpa hårdare för att klara sin utbildning. I vilken grad som respondenterna upplevt att de behövt förändra sin undervisning beror i stor del på hur väl de upplevt att deras undervisning fungerat i ett distansformat. / <p>21-01-20</p>