Bakgrund: Dagens sjukhus producerar dagligen stora mängder avfall till följd av den vård som sker och operationsavdelningarna står för en betydande del av det avfallet. Fler operationer sker idag än det gjorts tidigare och vi använder fler och mer engångsmaterial. Det ligger i allas intresse att minimera de kvantiteter av sopor som produceras, speciellt den del som går att återvinna. Operationssjuksköterskan har möjlighet att bidra till att en stor del av det som annars skulle gått till förbränning istället källsorteras.  Motiv: Motivet för denna studie är att belysa operationssjuksköterskans roll i källsortering med målet att fler kan motiveras att källsortera på sin arbetsplats. Jordens begränsade resurser behöver tas tillvara och operationssjuksköterskan har möjlighet att bidra genom att källsortera de stora mängder förpackningsmaterial som de förbrukningsartiklar som används under operationerna genererar.  Syfte: Att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av och inställning till källsortering på operationssal. Metod: Semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på fyra olika operationsavdelningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Operationssjuksköterskornas erfarenheter av källsortering på operationssal framkom vara av varierande sort och grad, men samtliga hade en mestadels positiv inställning till ämnet även om tydliga hinder framkom. Analysen resulterade i tre kategorier; Önskan om att göra mer, Faktorer som försvårar och En personlig ambitionsnivå.  Konklusion: Operationssjuksköterskor är generellt positivt inställda till miljöarbete på sin arbetsplats, men på grund av ett flertal hinder upplever de att det kan vara svårt. Ytterligare forskning skulle kunna bidra till att förstå hur man i framtiden kan utveckla och effektivisera källsortering på operationssal samt att få samtliga yrkeskategorier involverade.

En operationsmiljö är en komplex miljö och ett välfungerande samarbete i operationsteamet är viktigt för att kunna ge patienten en säker vård. Personalen som ingår i operationsteamet har olika kompetenser och dessa kompletterande kompetenser är viktiga för samarbetet. Då samarbetet inte fungerar ökar risken för brister i vårdandet samt att patientens förtroende för hälso- och sjukvården kan påverkas negativt. Patient-säkerheten påverkas i hög grad av vårdpersonalens förmåga till att samarbeta och kommunicera med varandra. Anestesisjuksköterskans kärnkompetens, att samverka i team innebär att kunna samarbeta, kommunicera, respektera och ta beslut i dialog med teamet på operationssalen. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anestesi-sjuksköterskans upplevelse av faktorer som är av betydelse för samarbetet i en operationssal. Studien bestod av nio artiklar med kvalitativ design för att besvara studiens syfte vilka analyserades enligt de nio stegen beskrivet av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultatet bildade två huvudteman: Vägen till framgångsrikt samarbete och Tillåtande arbetsmiljö med plats för individen. Under dessa bildades sex subteman. För att uppnå ett framgångsrikt samarbete i operationssalen upplever anestesisjuksköterskan att alla individer behöver ta ett eget ansvar. Andra faktorer som bidrar till att samarbete kan uppnås är att teamet har en gemensam målbild, situationsförståelse, handlings-beredskap och förståelse för att kompetenser kompletterar varandra. Tydlig, rak och direkt kommunikation upplevs även gynna samarbetet. Simulationsbaserad teamträning upplever anestesisjuksköterskan utvecklar samarbetet i operationssalen. Vidare är det av vikt att en tillåtande kultur finns där kollegor bemöter varandra med vänlighet och respekt.

Bakgrund och problemformulering: Hur samarbetet fungerar inom operationsteamet har visat sig vara viktigt för patientsäkerheten. Operationssalen är en högteknologisk miljö som ställer krav på samarbete inom operationsteamet. Anestesisjuksköterskan utgör en viktig del av operationsteamet och bär ett stort ansvar över patientens omvårdnad och vitala funktioner under en operation. Det är därmed betydelsefullt att belysa hur anestesisjuksköterskan upplever samarbetet med teamet på operationssalen då samarbetet har betydelse för den vård som erbjuds patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av sju anestesisjuksköterskor från tre olika sjukhus i Västsverige, där anestesisjuksköterskor med olika ålder, kön och yrkeserfarenhet med erfarenhet av att arbeta på operationssal inkluderades. Resultat: Anestesisjuksköterskan upplever att samarbetet inom operationsteamet påverkas av den fysiska som sociala och psykosociala miljön. Kommunikation med closed loopes är betydelsefullt för samarbetet med operationsteamet. Upplevelser som beskrivs är att operationsteamet består av ”team i teamet” och att anestesisjuksköterskan beskriver en öppenhet gentemot gränsöverskridande samarbete, samtidigt som upplevelsen är att samarbetet brister i samband med väckningsfasen där patientsäkerheten riskerar hotas. Slutsats: Anestesisjuksköterskans upplevelse är att samarbetet med operationsteamet har betydelse för vården som bedrivs för och med patienten. Fysisk, social och psykosocial miljö visar sig ha betydelse för samarbetet inom operationsteamet. Att ligga steget före och arbeta gränsöverskridande, med fokus på bekräftande kommunikation kan skapa goda förutsättningar för samarbete inom operationsteamet. Resultatet kan medvetandegöra samarbetets betydelse för en säker vård, vilket kan bidra till ökad förståelse och kunskap.

Bakgrund: På operationssalen samarbetar olika professioner i team och med det gemensamma målet att göra det bästa för patienten. Teamarbete inkluderar en ledare och därför omfattas all verksamhet på operationssalen av ett ledarskap, i regel ett informellt sådant. Tidigare forskning uppgav att typen av ledarskap inom operationsteamet påverkade det kirurgiska slutresultatet men att effekten av de olika ledarskapstyperna inte var tillräckligt uppmärksammade för att operationsteamet skulle förstå betydelsen av den. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vad operationssjuksköterskor hade för upplevelser av ledarskap på operationssal. Metod: Uppsatsens syfte besvarades med ett systematiskt tillvägagångssätt som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningen bestod av vårdvetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med en induktiv innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskor upplevde att ledarens förmåga att skapa förutsättningar för samarbete var viktigt, att erfarenhet hade betydelse, att de delvis kunde tillåta hierarki och auktoritärt ledarskap inom teamet, att patienten prioriterades först, att det var viktigt att ledaren kunde kommunicera, att det inte alltid var självklart vem som var ledare på operationssalen och att nyblivna operationssjuksköterskor kunde känna rädsla inför ledarskapet. Slutsats: Efter utförd studie anses ledarskap på operationssalen vara viktigt eftersom den enskilda patientens behov inte ansågs kunna tillgodoses genom att teamet enbart följde rutiner och checklistor. Det känns viktigt för samhället och operationssjuksköterskors framtid att den egna professionen lär sig utveckla ledarskapsförmågor eftersom ledarskap ansågs höra ihop med kompetens och ansvar.

Bakgrund: Att arbeta i en miljö där hälsofarlig rök och risk för smitta förekommer innebär en risk för operationssjuksköterskans hälsa. På universitetssjukhuset finns riktlinjer om när mun- och andningsskydd ska användas. Syfte: Att undersöka om operationssjuksköterskorna på universitetssjukhuset har fullgoda kunskaper om sjukhusets riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Att undersöka förutsättningarna för operationssjuksköterskorna att kunna följa riktlinjerna, deras upplevelse av riktlinjernas tillgänglighet samt vilka faktorer som avgör operationssjuksköterskornas val av mun- och andningsskydd. Metod: Studien är en deskriptiv enkätstudie med tvärsnittsdesign och kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till operationssjuksköterskor på universitetssjukhuset vilka är verksamma på operationssal. För att bli godkänd i sin kunskap krävdes att respondenten hade 100 % rätta svar på kunskapsfrågorna. Data från enkäterna hanterades deskriptivt och analyserades med Mann Whitney u-test och Chi-två-test. Resultat: Hos 62 % fanns inte fullständiga kunskaper om universitetssjukhuset riktlinjer angående mun- och andningsskydd. Vidare upplevde 60 % att riktlinjerna inte är lättillgängliga. Resultatet visade att 24 % ansåg sig alltid kunna följa riktlinjerna. Slutsats: Resultatet visar att kunskapen gällande riktlinjerna är ofullständig vilket innebär att en stor del av operationssjuksköterskorna i studien riskerar sin hälsa i sitt arbete. För att operationssjuksköterskorna ska kunna uppdatera sina kunskaper bör universitetssjukhuset utforma tydligare riktlinjer angående mun- och andningsskydd i ett samlat dokument. / Background: OR nurses work in a place where there is hazardous smoke and contagion. This represents a risk to their health. The teaching hospital has guidelines for when to use facial protective devices. Aim: To see if the OR nurses at the teaching hospital have complete knowledge about the hospital guidelines regarding facial protective devices, and to study the OR nurses’ ability to follow the guidelines. The study will also determine the nurses’ perception of the availability of the guidelines and which factors determine the OR nurses’ choice of facial protective devices. Method: This is a descriptive questionnaire study with a cross-sectional design and a quantitative approach. The questionnaires were distributed to OR nurses who work in the operating room. In order to pass the test about the guidelines the respondent had to get 100 % correct answers. Data from the questionnaire were described and analyzed using Mann Whitney U test and Chi-square test. Result: Of the OR nurses, 62 % were lacking complete knowledge about the guidelines regarding facial protective devices. Furthermore, 60 % perceived the guidelines as not easily accessible. The result showed that 24 % always considered themselves to be able to follow the guidelines. Conclusion: The result shows a lack of knowledge regarding the guidelines. This means that a big part of the OR nurses in this study risk their health at work. To enable the OR nurses to update their knowledge, the teaching hospital should develop clearer guidelines on facial protective devices in one single document.

Abstrakt Bakgrund: Vid all kirurgi finns en risk att patienten drabbas av en postoperativ infektion, vilket orsakar ohälsa, ofta ett försämrat operationsresultat och ett ökat lidande för patienten. Operationssköterskan måste i sitt arbete ha kunskap om vilka metoder och åtgärder som minskar risken för postoperativ infektion. Inom detta område utgör arbetsdräkten en faktor som kan ha betydelse för att minska smittspridning. Syfte: Syftet med studien är att undersöka betydelsen av operationspersonalens arbetsdräkt i arbetet med att förebygga postoperativa sårinfektioner. Metod: En kvantitativ systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat:14 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2007 och 2019 valdes ut och analyserades. .Inga studier identifierades där man funnit att arbetsdräkten direkt kunde minska risken för postoperativ infektion. Efter analys av artiklarna delades de in i två huvudkategorier: arbetsdräkten som skydd mot luftburen smitta och kontaminering av arbetsdräkten som kan leda till kontaktsmitta och sex underkategorier. Slutsats: Evidensen är fortsatt bristfällig avseende huruvida operationspersonalens arbetsdräkt kan påverka risken för postoperativ sårinfektion som leder till ett ökat vårdlidande för patienten. Studier med större patienturval och längre uppföljningstid kommer att behövas för att kunna påvisa skillnader mellan olika arbetsdräkter och risken för postoperativa sårinfektioner.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstår i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och är den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det är många olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, är det av yttersta vikt att skapa en tillåtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. Sättet att kommunicera på skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende på genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att teamets kommunikation är god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bättre. Genom att teamet får träna kommunikationen och samarbetet med hjälp av olika strukturerade kommunikationsprotokoll såsom CRM och SBAR ökar patientsäkerheten.Syftet med observationsstudien är att undersöka hur kommunikationen och samarbetet fungerar mellan de olika yrkeskategorierna på operationssalen.Kvalitativ metod har använts med semistrukturerade observationer. Nio operationer på två olika sjukhus har observerats. Till dataanalysen har kvalitativ innehållsanalys använts. Resultatet som framkom ur observationerna visar att medlemmarna i teamet i det stora hela var nöjda med kommunikationen, men att det finns brister främst från kirurgernas sida. Sjuksköterskor och kirurger har olika syn på kommunikationen där sjuksköterskorna i högre grad är missnöjda med kirurgernas kommunikation medan kirurgerna är fullt nöjda med kommunikationen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Bakgrund: : Vårdrelaterade infektioner är kostsamma för vården och orsakar lidande förpatienten. Operationspersonal har en viktig uppgift att förebygga smittspridning och följahygienrutiner. Dessa är bland andra att använda rätt arbetskläder, arbeta aseptiskt och enligtbasala hygienrutiner samt att bibehålla steriliteten. Syfte: Syftet med studien var att observeraföljsamheten till aseptik och basala hygienrutiner på operationssal vid allmänkirurgiskt ingreppvid två sjukhus i Mellansverige. Metod: Studien var en observationsstudie med kvantitativansats. Observationerna genomfördes utifrån ett observationsprotokoll. Ingreppen somobserverades var av allmänkirurgisk karaktär och totalt tio observationer utfördes.Yrkeskategorier som ingår i operationsteamet observerades i olika arbetsmoment, såsomarbetskläder, insättning av PVK, preoperativ huddesinfektion och steril drapering. Följsamhetentill de olika momenten beräknades i procent. Resultat: Totalt tio observationer genomfördes. Dearbetsmoment som hade bäst följsamhet var arbetskläder, insättning av PVK, preoperativhuddesinfektion och steril drapering. I alla arbetsmoment som observerades var handdesinfektionden underkategori som hade sämst följsamhet. Slutsats: I samtliga av de sex arbetsmoment somobserverades i studien fanns brister gällande följsamhet till aseptik och basala hygienrutiner trotsatt vissa moment, såsom preoperativ huddesinfektion och steril drapering av operationsområdet,hade hög följsamhet. / Background: Hospital acquired infections are costly for health care and causes distress for thepatient. Operational staff have an important role in preventing the spread of infection and followhygiene procedures. These include using the proper work clothes, work aseptically and accordingto basic hygiene and to maintain sterility. Aim: The aim of the study was to observe adherence toaseptic technique and basic hygiene procedures in the operating theater for general surgery attwo hospitals in central Sweden. Method: The study was an observational study withquantitative approach. The observations were carried out on the basis of an observation protocol.The surgical intervention that were observed was of a general surgical nature and a total of tenobservations were performed. Professional categories included in the operating team wereobserved in different tasks, such as work clothes, insertion of PVK, preoperative skindisinfection and sterile draping. Adherence to the various elements was calculated in percent.Result: A total of ten observations were made. The observed tasks that had the best adherencewere working clothes, insertion of PVK, preoperative skin disinfection and sterile draping. Handdisinfection was the subcategory that had the lowest adherence of all observed tasks.Conclusion: In each of the six tasks that were observed in the study there were deficienciesregarding adherence to aseptic technique and basic hygiene despite some tasks, such aspreoperative skin disinfection and sterile draping of the surgical field, which had high adherence.

Bakgrund: Operationsavdelningen klassas som en högriskmiljö, fel eller kommunikationsmisstag kan få allvarliga konsekvenser för patienten. Teamarbete, effektiv och frekvent kommunikation mellan personalen leder till minskade risker för patienten. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelse av kommunikationen med operationsteamet under operation Metod: Kvalitativ intervjustudie. Åtta semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskor med olika bakgrund och erfarenhet. Innehållet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet resulterade i tre kategorier; perioperativt samarbete, betydelsen av WHO´s checklista och klimatet på operationssalen. Anestesisjuksköterskorna upplevde förbättrad kommunikation när det hade ett fungerade teamarbete och alla strävade åt samma håll och arbetade för patienten. En tydlig och ömsesidig dialog var helt avgörande för att optimera förutsättningarna för anestesisjuksköterskan att göra det bästa för patienten. Sedan införandet av WHO´s checklista upplevde anestesisjuksköterskorna förbättrad kommunikation och ökad delaktighet. De visade sig också att klimatet på operationssalen spelade en avgörande roll för kommunikationen. Tillåtande klimat skapade möjligheter för god kommunikation medan andra faktorer försämrade och försvårade kommunikationen med operationsteamet.  Slutsats: Det framkom i studien att kommunikationen förbättrades av teamarbete och att alla strävade åt samma håll och arbetade för patienten. En tydlig dialog mellan alla i operationsteamet var avgörande för att optimera anestesisjuksköterskornas förutsättningar att göra det bästa för patienten. Införandet av WHO´s checklista hade förbättrat kommunikation och klimatet på operationssalen spelade en avgörande roll för kommunikationen. Det framkom också att bristande kommunikation skapade frustration och försämrade anestesisjuksköterskornas förutsättningar att göra det så bra som möjligt för patienten. Att belysa vikten av god kommunikation mellan yrkeskategorierna på operation kan förbättra omvårdnaden och patientsäkerheten.

Dörröppningar till en operationssal under en pågående operation ökar infektionsrisken. På Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, öppnas dörrarna till operationssalen fler gånger än nödvändigt. Muntlig information till personalen har inte minskat antalet dörröppningar på lång sikt. En trådlös tekniklösning som räknar och visualiserar antalet dörröppningar tros ha en mer långvarig effekt, därför skulle en prototyp tas fram. En litteraturstudie gjordes för att hitta komponenter och för att med dessa skapa prototypen.   Prototypen kan räkna och visualisera antalet dörröppningar från en dörr. Då en operationssal oftast har tre dörrar är visualiseringen förberedd för att kunna visa antalet för dessa. Prototypen behöver vidareutvecklas för att kunna användas på under en operation. / Door openings to an operating theatre, during an ongoing operation, increases the risk of infection. At the Central operation department, Karolinska University Hospital Solna, the doors open more frequently than necessary. Oral information to the staff has not reduced the number of door openings for a longer time. A wireless solution that counts and visualizes is believed to have a more longlasting effect, therefore a prototype would be created. A literature study was performed in order to find components and with those build the prototype. The prototype is able to count and visualize the number of door openings from one door. However, since many operating theatres have three doors, the visualization is prepared for this. To be able to use this system during an operation the prototype needs to be further developed.