Introduktion: I sammanhang som kräver komplexa lösningar skapas team för att tillgodose dessa komplexa behov. På en operationsavdelning består detta team av operation- och anestesisjuksköterskor och undersköterskor. Alla professioner behöver samspela för att kunna ge en god vård till patienten. Som ett hjälpmedel för teamen har ”avspark på sal” tagits i bruk, där teamet samlas på morgonen. Tidigare forskning visar på ett behov av en rutin som uppmuntrar till kommunikation i gruppen. Syfte: Syftet var att belysa hur arbetsmodellen ”avspark på sal” upplevs av operationanestesisjuksköterskor och undersköterskor inom operationsteam. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Studiens baseras på 15 ostrukturerade intervjuer med operation- anestesisjuksköterskor och undersköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: ”Avspark på sal” upplevs bidra till en ökad samhörighet i teamet. Det skapas förutsättningar för ökad respekt och förståelse för varandra. Att ha information och kontroll inom teamet oavsett om det rör sig om förståelsen över professionsgränserna och veta vad som kommer hända ökar tryggheten inom teamet. Trots detta finns det svårigheter som påverkar ”avspark på sal” eller gör att det inte genomförs. Klinisk slutsats: Studiens resultat kan användas som utvärdering för vidare förbättringsarbete. Inblick kan öka förståelsen mellan medarbetarna. I liknande kontext eller andra sammanhang där teamarbete är en central del kan studiens resultat ligga till grund för införandet av likande rutiner. / Introduction: In contexts that require complex solutions teams are created to meet these complex needs. In an operation theatre this team is composed of operation- and anesthesia nurses and assistant nurses. All professions need to interact in order to provide quality care to the patient. As an aid to the teams a working model called “avspark på sal” put into use, where the team gathered in the morning. Previous research indicates a need for a routine that encourages communication in the group. Purpose/Aim: The aim was to illustrate how the working model “avspark på sal” is experienced by operation- and anesthesia nurses and assistant nurses in the surgical team. Method: A qualitative interview study with an inductive approach. The study is based on 15 unstructured interviews with operation- and anesthesia nurses and auxiliary nurses. The material was analyzed with a qualitative content analysis. Results: “Avspark på sal” is experienced to contribute to an increased affinity of the team. It creates the conditions for greater respect and understanding for each other. To have information and control within the team, whether it concerns the understanding of professional boundaries, to know what will happen to increase security within the team. Despite this, there are difficulties affecting “avspark på sal”. Clinical conclusions: The study results can be used as evaluation for further improvement. Insight can increase understanding between employees. In a similar context or other contexts where teamwork is central the study's results could provide the basis for the introduction of similar routine.

Bakgrund: På operationssalar samarbetar flera olika kompetenser mot ett gemensamt mål, att ge patienten god och säker vård och omvårdnad. Forskning har visat att det krävs ett gott teamarbete bland personalen för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas.  Syfte: Syftet var att beskriva operationsteamets erfarenheter av vilka faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och induktiv ansats. Ett strategiskt urval användes som urvalsmetod. Två personer från varje yrkeskategori i teamet; anestesisjuksköterskor, anestesiologer, operationssjuksköterskor, operationsundersköterskor och operatörer handplockades till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i sex huvudkategorier: Att samarbeta och ha en personlig relation till kompetenta kollegor, Att ha en god stämning där alla är inkluderade och känner sig trygga, Att vara väl förberedd, ha ett gemensamt mål och uttalade roller, Att vara fokuserad, engagerad och visa respekt även under stress, Att lyssna på varandra och kommunicera högt och tydligt med closed loop och Att arbeta strukturerat och använda de hjälpmedel och verktyg som finns.  Slutsats: Teamarbetet är viktigt för patientsäkerheten och för en god omvårdnad. Faktorer som samarbete, personliga relationer, en god stämning, gemensamma mål, respekt och kommunikation upplever operationsteamet påverkar teamarbetet. Faktorerna kan kännas självklara, samtidigt påtalar deltagarna den förbättringspotential som finns, vilket belyser det komplexa med teamarbetet.

Dagens komplexa vårdmiljö kan förenklas genom att utrusta sjukhusensoperationssalar med en integrerad systemlösning. Syftet är att möjliggöramanövrering av all utrustning från en gemensam enhet, och på så sätt effektiviseraarbetsflödet. Idag saknas data som stödjer påståendet att systemetsförprogrammerade scenarion innebär en förbättring. Det här arbetet går ut på att undersöka den nytta som integrationslösningenmedför i operationssalar. Detta görs genom att undersöka arbetsflödet utifrån treolika styrningsfall (med förprogrammerade scenarion, manuellt via applikationeroch exludering av systemet), samt utifrån tre olika mätparametrar (klick, steg ochtid). Syftet med jämförelsen är att se vilket av dessa fall som är optimalt utifrån ettanvändarperspektiv. Resultatet visar på en tydlig fördel för styrning av systemet med förprogrammeradescenarion utifrån samtliga mätparametrar. De antaganden som har formatundersökningen, samt de kvantitativa begränsningarna i studiens data, tas hänsyntill i analysen. Under analys stärks det framtagna resultatet. I kombination med en fördeladstyrning mellan användarna utgör styrning med förprogrammerade scenarion detbästa alternativet för ett optimerat arbetsflöde. / Healthcare system complexity can be simplified by equipping hospital operatingtheatres with an integrated system solution. The goal is to improve the hospitalworkflow by enabling maneuvering of all the equipment from a common unit.Today there is no data to support the claim that the system offered feature of usingpreset scenes provides any improvements. The aim of this study is to demonstrate the benefits of the integrated operatingsystem. This is done by performing a workflow analysis based on three differentcases (with preset scenes, maneuvered through the applications and without use ofthe integrated system) and three different parameters (clicks, steps, and time). Thepurpose is to clarify the, from a user perspective, most beneficial case. The measured result shows an advantage when using the system with presetscenes. All of the assumptions in the survey, including the limitations ofquantitative data, are considered in the study. The result is validated by the analysis. A combination of the case with preset scenesand a distributed control between the users are therefore the best alternative for anoptimized workflow.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de fem metoder som används är incidensrapportering, checklistor, teamträning, fortbildning med och utan simulatorer samt utökat användande av videoteknik. Det visade sig att dessa metoder inte är nya. Samma metoder finns beskrivna i litteraturen sedan 1970-talet men de har vidareutvecklats. / In health care as well as in many other professions today there are a debate going on about safety management and preventive safety work. The anaesthesia department is no exception.The main discussion is on the level of leadership, and it is about how to change whole systems so the environment around the patient and the professional work will be safer. The purpose of this literature review was to elucidate and describe the methods the anaesthetisa workers can use to give the patient as safe anaetsthesia care as possible. Our method was a literature review based on ten scientific articles. The result showed five different methods, incident reporting, checklists, theoretical as well as practical education with and without simulators and more use of video technique. The methods described were not new, they had been discussed in the literature sins 1970, but they have been developed.

Bakgrund: Till operationssjuksköterskors ansvarsområden hör hygien och infektionsprevention. Vårdrelaterade infektioner (VRI) drabbar drygt 55 000 patienter i Sverige varje år. Av dessa VRI är runt 12 000 postoperativa sårinfektioner (SSI), varav hälften beräknas vara möjliga att undvika. En vanlig orsak till SSI är att bakteriebärande partiklar i luften, colony forming units (CFU), hamnar i operationssåret. Antalet personer i salen, personalens klädsel och antalet dörröppningar är några faktorer som antas påverka CFU-halten i operationssalens luft. Det råder osäkerhet kring vilka infektions-förebyggande åtgärder som bör prioriteras för att hålla CFU-halten nere och säkerställa en säker vård. Syfte: Att undersöka sambandet mellan CFU-halten i operationssalens sterila område och miljöfaktorer i salen.  Metod: En prospektiv icke-experimentell korrelationsstudie med kvantitativ ansats genomfördes. CFU-halten mättes med en aktiv luftprovtagare under 113 mätperioder fördelade på 17 operationer i en operationssal utrustad med LAF-ventilation. Samtidigt observerades antalet personer, antalet personer utan dok och antalet dörröppningar. Med hjälp av SPSS beräknades korrelationerna mellan de studerade variablerna. Resultat: Inget signifikant samband kunde påvisas mellan CFU-halten i operationsområdet och antalet personer i salen, antalet personer utan dok eller antalet dörröppningar. Slutsats: Luften i operationsområdet höll genomgående en ultraren nivå och CFU-halten påverkades inte av de studerade miljöfaktorerna. Detta är positivt ur perspektivet säker vård då det tyder på att risken för att drabbas av en postoperativ sårinfektion på grund av bakterier i luften är liten i salar med LAF-ventilation. Därigenom undviks onödigt lidande för patienter och kostnaderna för samhället hålls nere. Risken att drabbas av SSI påverkas av fler faktorer. Mer forskning behövs innan nuvarande rutiner kan ändras. / Background: Hygiene and infection prevention are two of the responsibilities of the operating room nurse. In Sweden, roughly 12,000 patients suffer from surgical site infections (SSI) each year, many of which could be avoided. A common cause of SSI is bacteria-laden particles (CFU) in the air of the operating room. The number of people in the room, the attire of the surgical staff and the number of door openings are thought to affect the CFU count. It remains unclear what preventive measures are most effective in reducing the CFU count to provide the safest care possible. Aim: To investigate the relationship between the CFU count in the sterile area of the operating room and various environmental factors. Method: A prospective, non-experimental correlational study was conducted. The CFU count was measured through active air sampling during 113 ten-minute periods, distributed over 17 operations, in an operating room equipped with a laminar air flow ventilation system. Simultaneously, observations were made of the number of people in the room, the number of people wearing a specific type of surgical cap called “dok” and the number of door openings. Correlations between variables were calculated using SPSS software. Results: No correlations between the CFU count within the sterile area and the studied variables were found. Conclusion: The air in the sterile area remained ultra-clean throughout the study, and the CFU count was not affected by the studied variables. This indicates that the risk of suffering from SSI caused by airborne bacteria is low, which benefits both patients and society. However, there is still a significant risk of suffering from SSI because of other risk factors. More research is needed before any new recommendations regarding hygiene routines in the operating room can be given.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk arbetsmiljö där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Förutsättningar för att få en välfungerande samverkan är att tillsammans sträva efter att nå ett gemensamt mål. Bristande samverkan kan leda till konsekvenser för individerna i operationsteamet samt till att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie som sammanlagt inkluderade 20 vetenskapliga artiklar som analyserats med stöd av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och Stern et al (2020). Resultat: Den föreliggande analysen resulterade i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Det som framkom som viktiga aspekte för en god samverkan var att alla har en förståelse för varandras profession, att alla professioner respekterar varandra samt att kommunikationen är tydlig på operationssalen. Något som också framkom var vikten av att trots hierarkisk struktur kunna göra sin röst hörd, känna förtroende för varandra i teamet samt vikten av att känna en tillhörighet med sina kollegor. Slutsats: Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan. / Background: The operating room is a high-tech work environment where several different professions work together. Prerequisites for a well-functioning collaboration are to strive together a common goal. Lack of collaboration can lead to consequences for the individuals in the surgical team and to the fact that patient safety is endangered. Objective: The purpose was to shed light on the operating team´s experience of collaboration in the operating room. Methods: A systematic literature study with a qualitative approach was chosen that included a total of 20 articles and analyzed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and Stern et al (2020). Results: The analysis is presented in two main themes and seven subcategories. What emerges as important aspects for a good collaboration was that everyone has an understanding of eachother´s profession, that all professions respect eachother and that communication is clear in the operating room. Something that also emerged was the importance of being able to make their voice heard, hierarchical structure, feel trust in eachother and the importance of feeling a sense of belonging with their colleagues. Conclusions: Working together in a operating team means constant interactions between different professions, which requires a well-functioning collaboration in the operating room. In addition, being able to treat eachother in dignified manner, having an understanding of both one´s own and other´s competence and being able to establish good communication are also cornerstones of good collaboration.

The history of surgery is nearly as old as the human race. Control of wound infection has always been an essential part of any surgical procedure, and is still an important challenge in hospital operating rooms today. For patients undergoing surgery there is always a risk that they will develop some kind of postoperative complication. It is widely accepted that airborne bacteria reaching a surgical site are mainly staphylococci released from the skin flora of the surgical staff in the operating room and that even a small fraction of those particles can initiate a severe infection at the surgical site.  Wound infections not only impose a tremendous burden on healthcare resources but also pose a major threat to the patient. Hospital-acquired infection ranks amongst the leading causes of death within the surgical patient population. A broad knowledge and understanding of sources and transport mechanisms of infectious particles may provide valuable possibilities to control and minimize postoperative infections. This thesis contributes to finding solutions, through analysis of such mechanisms for a range of ventilation designs together with investigation of other factors that can influence spread of infection in hospitals, particularly in operating rooms. The aim of this work is to apply the techniques of computational fluid dynamics in order to provide better understanding of air distribution strategies that may contribute to infection control in operating room and ward environments of hospitals, so that levels of bacteria-carrying particles in the air can be reduced while thermal comfort and air quality are improved.  A range of airflow ventilation principles including fully mixed, laminar and hybrid strategies were studied. Airflow, particle and tracer gas simulations were performed to examine contaminant removal and air change effectiveness. A number of further influential parameters on the performance of airflow ventilation systems in operating rooms were examined and relevant measures for improvement were identified. It was found that airflow patterns within operating room environments ranged from laminar to transitional to turbulent flows. Regardless of ventilation system used, a combination of all airflow regimes under transient conditions could exist within the operating room area. This showed that applying a general model to map airflow field and contaminant distribution may result in substantial error and should be avoided. It was also shown that the amount of bacteria generated in an operating room could be minimized by reducing the number of personnel present. Infection-prone surgeries should be performed with as few personnel as possible. The initial source strength (amount of colony forming units that a person emits per unit time) of staff members can also be substantially reduced, by using clothing systems with high protective capacity. Results indicated that horizontal laminar airflow could be a good alternative to the frequently used vertical system. The horizontal airflow system is less sensitive to thermal plumes, easy to install and maintain, relatively cost-efficient and does not require modification of existing lighting systems. Above all, horizontal laminar airflow ventilation does not hinder surgeons who need to bend over the surgical site to get a good view of the operative field. The addition of a mobile ultra-clean exponential laminar airflow screen was also investigated as a complement to the main ventilation system in the operating room. It was concluded that this system could reduce the count of airborne particles carrying microorganisms if proper work practices were maintained by the surgical staff. A close collaboration and mutual understanding between ventilation experts and surgical staff would be a key factor in reducing infection rates. In addition, effective and frequent evaluation of bacteria levels for both new and existing ventilation systems would also be important. / Tidigt i mänsklighetens utveckling har kirurgin funnits med i bilden. Hantering av infektioner har genom tiderna varit en oundviklig del av alla kirurgiska ingrepp, och finns kvar ännu idag som en viktig utmaning i operationssalar på sjukhus. För patienter som genomgår kirurgi finns alltid en risk att de efter ingreppet utvecklar någon behandlingsrelaterad komplikation. Allmänt accepterat är att de luftburna bakterier som når operationsområdet huvudsakligen består av stafylokocker frigjorda från hudfloran av operationspersonalen i operationssalen, och att endast en liten del av dessa partiklar behövs för att initiera en allvarlig infektion i det behandlade området. Sårinfektioner innebär inte bara en enorm börda för hälso- och sjukvårdsresurser, utan utgör också en betydande risk för patienten. På sjukhus förvärvad infektion finns bland de främsta dödsorsakerna i kirurgiska patientgrupper.. En bred kunskap och förståelse av spridningsmekanismer och källor till infektionsspridande partiklar kan ge värdefulla möjligheter att kontrollera och minimera postoperativa infektioner. Denna avhandling bidrar till lösningar genom analys av en rad olika ventilationssystem tillsammans med undersökning av andra faktörer som kan påverka infektionsspridningen på sjukhus, främst i operationssalar. Syftet med arbetet är att med hjälp av CFD-teknik (Computational Fluid Dynamics) få bättre förståelse för olika luftspridningsmekanismers betydelse vid ventilation av operationssalar och vårdinrättningar på sjukhus, så att halten av bacteriebärande partiklar i luften kan minskas samtidigt som termisk komfort och luftkvalité förbättras.  Flera luftflödesprinciper för ventilation inklusive omblandade strömning, riktad (laminär) strömning och hybridstrategier har studerats. Simuleringar av luft-, partikel- och spårgasflöden gjordes för alla fallstudier för att undersöka partikelevakuering och luftomsättning i rummet. Flera viktiga parametrar som påverkar detta undersöktes och relevanta förbättringar  föreslås i samarbete med industrin. Av resultaten framgår att mängden genererade bakterier i en operationssal  kan begränsas genom att minska antalet personer i operationsteamet. Infektionsbenägna operationer skall utföras med så lite personal som möjligt. Den initiala källstyrkan (mängden kolonibildande enheter som en person avger per tidsenhet) från operationsteamet kan avsevärt minskas om högskyddande kläder används. Av resultaten framgår också att ett horisontellt (laminärt) luftflöde kan vara ett bra alternativ till det ofta använda vertikala luftflödet. Ett horisontellt luftflöde är mindre känsligt för termisk påverkan från omgivningen, enkelt att installera och underhålla, relativt kostnadseffektivt och kräver vanligen ingen förändring av befintlig belysningsarmatur. Framför allt begränsar inte denna ventilationsprincip kirurgernas rörelsemönster. De kan luta kroppen över operationsområdet utan att hindra luftflödet. En flyttbar flexibel skärm för horisontell spridning av ultraren ventilationsluft i tillägg till ordinarie ventilation undersöktes också. Man fann att denna typ av tilläggsventilation kan minska antalet luftburna partiklar som bär mikroorganismer om operationspersonalen följer en strikt arbetsordning. Bra samarbete och förståelse mellan ventilationsexperter och operationsteamet på sjukhuset är nyckeln till att få ner infektionsfrekvensen. Det är också viktigt med effektiva och frekventa utvarderingar av bakteriehalten i luften, för såväl nya  som befintliga ventilationssystem. / <p>QC 20160129</p>