Bakgrund: Det intraoperativa teamet är en sammansättning av flera professioner där alla bidrar med sin unika kompetens. Tidigare studier visar att patienten löper högre risk att drabbas av vårdskada om teamet brister i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det intraoperativa teamets upplevelser av kommunikation på operationssalen. Metod: Designen är en systematisk litteraturstudie. Artikelsökningarna utfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. Därefter bearbetades artiklarna med Bettany-Saltikov & McSherry's nio steg för analys av kvalitativa data. Resultat: Som resultat framkom tre teman; "vikten av en god atmosfär", "känsla av samsyn" och "att våga sätta gränser". Atmosfären på operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Det som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att skapa en samsyn mellan personalen på salen, så behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där det inte passade med en verbal kommunikation, upplevde teamet att icke verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa samsyn, medan personliga kommunikationsstilar kunde utgöra hinder för densamma. Att våga sätta gränser och säga ifrån upplevdes betydelsefullt för en säker vård av patienten. Konklusion: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet har betydelse för hur effektivt teamarbetet är, samt kan påverka utfallet av patientens operation. Insikt i hur personalen på operationssalen upplever kommunikationen kan användas till att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till en välfungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ samt organisationsnivå. / Bakgrund: Det intraoperativa teamet är ett multi-professionellt team, där alla olika yrken bidrar med sin unika uppsättning färdigheter. Studier visar att patienten riskerar att drabbas av skada om teamet misslyckas i sin kommunikation under den intraoperativa fasen. Objektiv: Syftet var att beskriva det intraoperativa teamets erfarenheter av kommunikation i operationssalen.  Metod: Designen var en systematisk litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes systematiskt och 12 kvalitativa artiklar inkluderades. De insamlade uppgifterna analyserades med Bettany-Saltikov & McSherrys nio steg för analys av kvalitativa data. Utfall: Som ett resultat framkom tre teman; "Vikten av en god stämning", "känsla av att vara på samma sida" och "att våga sätta gränser". Stämningen i operationssalen upplevdes påverka kommunikationen i teamet. Faktorer som i sin tur påverkade atmosfären var förtrogenhet bland teammedlemmarna, vänlighet och respekt, hierarkiska mönster och onödiga ljud. För att personalen skulle vara på samma sida i operationssalen behövdes en kommunikation som var aktiv och strukturerad. Där verbal kommunikation inte passade ansåg teamet att icke-verbal kommunikation, såsom kroppsspråk, var ett verktyg för att skapa konsensus, medan personliga kommunikationsstilar kunde skapa hinder för det. Att våga sätta gränser och säga ifrån kändes viktigt för en trygg vård av patienten. Slutsats: Hur väl kommunikationen fungerar mellan medlemmarna i det intraoperativa teamet är viktigt för hur effektivt lagarbetet är och kan påverka resultatet av patientens operation. Insikt i hur personalen i operationssalen upplever kommunikationen kan användas för att skapa en djupare förståelse. Något som kan förbättra möjligheterna till väl fungerande kommunikation i det intraoperativa teamet, både på individ- och organisationsnivå.

Bakgrund: I operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår infektionsförebyggande arbete för att minska risken att patienten att drabbas av postoperativa infektioner. En smittväg som bakterier kan färdas till operationssåret är via partiklar i luften, på engelska colony forming units (CFU). Det är således viktigt för operationssjuksköterskan att ha kunskap om vilka faktorer som påverkar antal CFU för att kunna vidta åtgärder för att begränsa antalet CFU. Studier visar att faktorer som antal personer som befinner sig inne på operationssalen samt antal dörröppning kan öka antal CFU/m3.    Syfte: Att undersöka sambandet mellan mängd CFU inom det sterila området på operationssalen, antalet personer samt dörröppningar på salen.   Metod: Icke experimentella mätningar med aktiv luftmätare och observationer genomfördes på 13 operationer. Insamlade data analyserades statistiskt genom korrelationell analys med kvantitativ ansats.   Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan antalet CFU inom det sterila fältet, antal dörröppningar, vilken dörr som öppnades eller hur många personer som befann sig inne på operationssalen.     Slutsats: Risken för att drabbas av en infektion från luftburna CFU på stora operationssalar med LAF-ventilation anses vara minimal. Operationssjuksköterskan kan i sitt arbete känna trygghet i salens förmåga att hantera ett stort antal personer och dörröppningar.

Bakgrund Säker vård ingår i de sex kärnkompetenserna, detta innebär att undvika vårdrelaterade skador vid kirurgiska ingrepp och i förlängningen minska patientens lidande. Säkerhetsarbete är grundläggande i arbetsuppgifterna hos en operationssjuksköterska. Den vanligaste orsaken till vårdskador är brist i kommunikationen mellan olika professioner. Syfte Att beskriva hur operationsteamet upplever att faktorer påverkar kommunikationen i teamet på operationssalen. Metod Kvalitativ litteraturstudie med systematisk ansats. 20 kvalitativa artiklar inkluderades. Litteraturanalysen har genomförts i fyra huvudsteg och presenteras som beskrivande syntes. Huvudresultat I denna studie presenteras de faktorer som operationsteamet upplever främja kommunikationen samt hämmar kommunikationen på operationssalen. En vänlig atmosfär var en faktor som upplevdes främja kommunikationen. Det resulterade i att teammedlemmarna vågade ställa frågor och uttrycka sina åsikter. De faktorer som upplevdes som hämmande för kommunikation var bland annat att det spelades musik eller att det var hög ljudnivå på operationssalen. Slutsats De faktorer som operationsteamet upplevde som främjande för kommunikationen upplevdes bidra till en öppen kommunikation och respekt för varandra. De faktorer som operationsteamet upplevde som hämmande bidrog till att deltagarna upplevde att det blev svårt att kommunicera med varandra och att kommunikationen uteblev eller blev störd. / Background Safe care is included in the six core competencies, this means avoiding care-related injuries during surgical procedures and, by extension, reducing the patient's suffering. Safety work is fundamental in the duties of an operating theatre nurse. The most common cause of medical injuries is a lack of communication between different professions. Aim To describe how the operating team experiences that factors affect communication in the team in the operating room. Method Qualitative literature study with a systematic approach. 20 qualitative articles were included. The literature analysis has been carried out in four main steps and is presented as a descriptive synthesis. Main results In this study, the factors that the operating team experiences to promote communication as well as inhibit communication in the operating theater are presented. A friendly atmosphere was a factor that was experiences to promote communication. This resulted in the team members daring to ask questions and express their opinions. The factors that were experiences as inhibiting communication were, among other things, that music was played or that there was a high noise level in the operating theatre. Conclusion The factors that the surgery team experienced as promoting communication were perceived to contribute to open communication and respect for each other. The factors that the operating team experienced as inhibiting contributed to the participants' perception that it became difficult to communicate with each other and that communication was absent or disrupted.

Background: To maintain the patient's dignity is important for the theatre nurse, which becomes extra clear when the patient is anesthetized. However, there are few studies with focus on dignity of the anesthetized patient in the operating room. Aim: The purpose of this study was to observe how the dignity of the anesthetized patient is utilized in the operating room. Method: An ethnographic observational study with a qualitative approach was used. The study was conducted at a university hospital in Sweden. Through a strategic selection, 20 operations were observed for 40 hours. Result: The result shows differences in staff involvement depending on operation. For operations requiring more extensive preparation, a clearer intention to do the best for the patient was observed. Even the importance of teamwork was observed. The result also showed how the communication between the staff affected the view of the patient and the importance of keeping professionalism in order not to compromise the patient's dignity. Conclusion: The dignity of the patient was preserved by the staff. However, there were situations, conversations and actions that showed a violation of the patient's dignity. On occasion, an offense was followed by a preservation by another staff, showing the importance of teamwork in relation to the maintenance of the dignity. The larger and more extensive intervention, the more signs of commitment and care about the patient were observed. This can be explained by the fact that violations of external dignity can be replaced by actions that strengthen internal dignity. / Bakgrund: Upprätthållandet av patientens värdighet är en central del i operationssjuksköterskans roll, vilket är extra viktigt då patienten är sövd. Det finns dock få studier inom operationssjukvård som fokuserar på hur den sövda patientens värdighet upprätthålls på operationssalen. Syfte: Syftet med studien var att observera hur den sövda patientens värdighet bevaras på operationssalen och vad i samtal och beteenden som talar för och emot att värdigheten upprätthålls. Metod: En etnografisk observationsstudie med kvalitativ ansats användes. Studien utfördes på en operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige. Genom ett strategiskt urval observerades 20 operationer under 40 timmar. Resultat: Resultatet påvisar olikheter i personalens engagemang beroende på operationens omfattning. Vid operationer som krävde mer omfattande förberedelser observerades en större intention hos personalen att göra det bästa för patienten. Vikten av teamarbete observerades och hur personalen tillsammans kan upprätthålla patientens värdighet. Resultatet visade också hur kommunikationen mellan personalen på salen påverkade synen på patienten och vikten av att bevara sin professionalitet för att inte kränka patientens värdighet. Slutsats: Personal observerades bevara patientens värdighet. Det förekom dock situationer, samtal och ageranden som visade på en kränkning av patientens värdighet. Vid en del tillfällen skedde en kränkning, efterföljt av en bevarande åtgärd av en annan personal, vilket visar betydelsen av teamarbete i relation till upprätthållandet av den sövda patientens värdighet. Ju större ingrepp desto fler tecken på engagemang och omsorg om patienten observerades. Detta kan förklaras med att en kränkning av den yttre värdigheten kan ersättas med ageranden och åtgärder som stärker den inre värdigheten.

Bakgrund Operationspersonal är den yrkesgrupp inom vården som är mest utsatt för risk för blodsmitta genom frekvent hantering av stickande och skärande instrument samt exponering av blod. Bland operations­sjuksköterskor finns en stark önskan att arbeta så säkert som möjligt för att minska risken för smittöverföring. Det finns föreskrifter, metoder och hjälpmedel för att förhindra stick- och skärskador men få skriftliga riktlinjer och rutiner. Syfte Syftet med den här studien är att undersöka operationssjuksköterskans hantering av stickande och skärande instrument i operationssalen. Metod Studiens design är en empirisk tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats. En strukturerad observationsstudie utfördes på Södersjukhuset i Stockholm. 18 operationssjuksköterskor observerades under 50 operationer. Resultat Studiens resultat visar på brister inom samtliga områden som observerats. Beskrivna hjälpmedel och metoder för att förhindra stick- och skärskador användes i liten utsträckning.  Trots detta utfördes viss hantering av vassa instrument på ett säkert sätt. Stundom utfördes arbetet på ett riskfyllt sätt. Slutsats Beskrivna hjälpmedel och metoder för säker hantering av stickande och skärande instrument finns men användes i liten utsträckning vilket resulterar i ett självstyrt säkerhetsarbete i operationssalen. Hjälpmedel bör göras mer tillgängliga, tydliga rutiner och skriftliga riktlinjer för hantering av stickande och skärande instrument behövs. Klinisk betydelse Studien kan fungera som en del av ett utvecklingsarbete på Södersjukhuset gällande hantering av stickande och skärande instrument. Utvecklingsarbetet kan exempelvis leda till en uppdatering av innehållet i kundanpassade operationsset och plocklistor samt att skriftliga riktlinjer tas fram. / Background Operating room personnel are at particularly high risk of injury and blood borne diseases due to handling of sharp items and frequent blood exposure. Operating room nurses aim to perform at a high level of security to reduce the risk of transmission of blood borne diseases. To prevent sharps injuries there are regulations, methods and safety devices but few written guidelines. Aim The aim of this study is to identify how the operating room nurse handles sharps within the operating room. Method A quantitative cross-sectional study was conducted at Södersjukhuset in Stockholm, Sweden. 18 operating room nurses participated in this structured observation study during 50 operations. Results The result indicates shortcomings in obtaining a safe working environment in all observed areas. Safety devices and other methods to prevent sharps injuries were seldom used. Despite this the work with sharps was mainly conducted in a safe way. At times the work was performed in a hazardous manner. Conclusions The safety devices and methods described in the study exist but are seldom used which leads to a subjective work method regarding safety in the operating room. The safety devices need to be made more accessible and explicit guidelines are needed. Clinical significance This study may be part of a quality improvement project at Södersjukhuset regarding handling and routines concerning sharps. The quality improvement effort can result in alterations of the contents in the procedure pack and the development of written guidelines.

Bakgrund: Trycksår kan uppkomma i samband med operation och påverka patientens livskvalité. Uppkomsten av trycksår kan vara orsakade av en kombination av flera faktorer och operationssjuksköterskornas ansvar är att minimera uppkomsten av trycksår i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats genom konventionell innehållsanalys. Deltagarna bestod av 12 operationssjuksköterskor, alla kvinnor, på tre sjukhus i Mellansverige.Resultat: Resultatet visade att operationssjuksköterskorna inhämtade information inför operationen för att utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. När trycksårsförebyggande åtgärder utfördes användes olika tryckavlastande material. Erfarenhet gav operationssjuksköterskorna kunskap för att hantera de utmaningar som det trycksårsförebyggande arbetet innebar. Samarbetet i operationslaget kring patienten belystes som en viktig del i det trycksårsförebyggande arbetet.Konklusion: Operationssjuksköterskorna hade tillsammans med operationslaget en del utmaningar i det trycksårsförebyggande arbetet. Utmaningarna bemötte operationssjuksköterskorna med sin kunskap för att göra operationen så bra som möjligt för patienten. Uppmärksamhet på patientens pre- och intraoperativa positionering borde lyftas fram eftersom komplikationer från positionering fortfarande existerar, särskilt hos patienter med flera riskfaktorer. Därför är rutindokument och uppföljning av patientens pre- och intraoperativa positionering betydelsefull. / Background: Pressure ulcers may occur in connection with surgery and affect the patient's quality of life. The occurrence of pressure ulcers may be caused by a combination of several factors and the responsibility of the operating nurses is to minimize the occurrence of pressure ulcers in the pre- and intraoperative nursing care.Aim: The aim was to elucidate the operation nurses’ experiences of the pressure ulcerprevention work in pre- and intraoperative nursing.Method: A qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through conventional content analysis. The participants consisted of 12 operating nurses, all women, at three hospitals located in the middle of Sweden.Result: The result showed that the operating nurses obtain information before the operationto be able to perform adequate measures. To carry out pressure ulcer prevention they used various pressure-relieving materials. Through experience, the operating nurses developed knowledge of the pressure ulcer prevention work so they could handle the challenges that occurs in a better way. The collaboration in the operating room around the patient was highlighted as an important part of the pressure ulcer prevention work.Conclusion: The operating nurses, together with the operating team, had some challenges in the pressure ulcer prevention work. To make the surgery as good as possible for the patient the operating nurses used their nursing knowledge. Attention to patients pre- and intraoperative positioning should be kept emphasized as patients still are suffering from complications due to pressure ulcer. Especially patients with multiple risk factors. Therefore, the use of routine documents and follow-up of the patient's pre- and intraoperative positioning are important.

Bakgrund: Generellt genomförs operationer på en operationssal med anpassade förutsättningar samtsterila och aseptiska förhållanden. Syftet är att bibehålla den rekommenderade mikrobiologiskarenhetsgraden i luften och förebygga postoperativa infektioner. Bakteriebärande partiklar i luften kanuttryckas i colony forming units per kubikmeter (CFU/m³). Mindre operationer genomförs även påmottagningsrum men det saknas kunskap om CFU/m³ i dessa vårdmiljöer. Syfte: Syftet var att jämföra CFU/m³ i en operationssal och ett mottagningsrum vid polikliniskaoperationer samt kartlägga faktorer som kan påverka CFU/m³. Metod: Studien är en icke-experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ metod och observationer avkvalitativa data. Totalt genomfördes 20 aktiva luftmätningar under pågående operationer, varav tio ien operationssal samt tio i ett mottagningsrum. Data analyserades med deskriptiv och analytiskstatistik. För att beskriva skillnader mellan de två grupperna valdes det icke parametriska MannWhitney U test samt Spearman's rangkorrelation för analys av samband mellan CFU/m³ och övrigavariabler. Multivariabel regression användes för att undersöka vilka av variablerna som hade enoberoende effekt på CFU-värdet.Resultat: Av 20 aktiva luftmätningar påvisades ett högre CFU/m³ (p <0,001) och en högrerumstemperatur (p <0,001) i mottagningsrum jämförelsevis med operationssal. Vårdmiljön hade enoberoende effekt på CFU-värdet (p <0,05). Variablerna antal personer och antal dörröppningar bidroginte signifikant till regressionsmodellen. Slutsats: Följande studie kan konstatera att CFU/m³ var högre i mottagningsrummet än ioperationssalen. Huruvida CFU-värdet har en klinisk betydelse för postoperativa infektioner eftermindre polikliniska operationer i mottagningsrum behöver undersökas i framtida forskning. / Bakgrund: Verksamheten utförs i allmänhet i en operationssal med anpassade förhållanden, samt sterila och aseptiska förhållanden. Att upprätthålla mikrobiologisk renhet i luften är ett sätt att förhindra infektioner på operationsstället (SSI). Luftburna bakteriepartiklar uttrycks i kolonibildande ledningar per kubikmeter (CFU/m³). Mindre kirurgiska ingrepp utförs också i klinikbaserade procedurrum men det saknas kunskap om nivåerna av CFU/m³. Syfte: Syftet var att jämföra CFU/m³ i en operationssal med ett klinikbaserat ingrepp som utförde kirurgiska ingrepp och undersöka faktorer som kan påverka CFU/m³. Metoder: En ickeexperimental tvärsnittsstudie med en kvantitativ metod och observation av kvalificerade data utfördes. Totalt genomfördes 20 aktiva luftprovtagningar under mindre kirurgiska ingrepp, tio i varje driftsmiljö. Data analyserades med beskrivande och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test tillämpades för att jämföra de två grupperna. Spearmans rank-korrelationmeasured korrelationen och flera regressionsanalys användes för att förstå effekterna av två eller flera oberoende variabler på CFU/m³. Resultat: En högre CFU/m³ (p<0,001) och en rumstemperatur (p<0,001) upptäcktes i klinikenbaserade procedurrummet jämfört med operationssalen. Driftsmiljön hade en oberoende på CFU/m³ (s<0,05). Variabler som antal personer och dörröppningar bidrog inte obetydligt. Slutsatser: Denna studie kan fastställa att CFU/m³ var högre i den klinik-baserade förfarandet roomversus operationssalen. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om CFU/m³ har en klinisk betydelse för SSI i klinikbaserade procedurrum.

Bakgrund: På en operationsavdelning används en betydande mängd medicintekniskutrustning. Anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och undersköterskoransvarar för att förbereda, iordningställa och hantera maskiner, utrustning och detmaterial som behövs under en operation eller undersökning. För att kunna utföraarbetet behövs kunskap och samarbete. Den medicintekniska utrustningen byts ut,uppdateras eller ersätts för att förbättra och/eller effektivisera i det område den äravsedd att användas. Motiv: Mängden medicinteknisk utrustning ökar och den uppdateras eller byts utmot mer avancerad utrustning. Det kräver att operationspersonalen ständigtuppdaterar sina kunskaper. Ofta förväntas personalen att ta till sig ny utrustningunder pågående operationsprogram mellan operationer. Syfte: Att beskriva operationspersonalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning. Metod: För att undersöka personalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning valdes en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Nio intervjuer analyserades med innehållsanalys. Resultat: Presenteras i två kategorier med underliggande subkategorier: Positivaerfarenheter av medicinteknisk utrustning. Med subkategorierna; Denmedicintekniska utrustningen fyller ett syfte, Den medicintekniska utrustningenfrämjar patientsäkerheten och Kunskap och erfarenhet påverkar arbetet medmedicinteknisk utrustning positivt. Negativa erfarenheter av medicintekniskutrustning. Med subkategorierna; Den medicintekniska utrustningen innebärtidskrävande arbete, Den medicintekniska utrustningens påverkan på arbetsmiljön,Bristande utbildning om medicinteknisk utrustning och Den medicintekniskautrustningens påverkan på patientsäkerheten. Det mest framträdande resultatet varatt samtliga deltagare uttryckte att det läggs för lite tid och resurser till utbildning. Konklusion: Om utbildning prioriteras skulle det kunna minska stress, irritation,förkorta operationstider, ge mer tid till patienterna och förbättra patientsäkerheten. / Background: In the surgical ward a substantial amount of medical equipmentis used. The anesthetic nurses, operating theatre nurses and the assistant nursesare all responsible for setting up and preparing the appropriate machines, equipment and material as well as knowing how to use them. In orderto accomplish this both teamwork and knowledge is needed. In order to enhanceand or increase efficiency medical equipment is updated or replaced. Motive: The amount of medical equipment increases in a steady state, isupdated or replaced with more advanced equipment thus the staff in theoperating ward constantly needs to keep updating their knowledge. Staff areexpected to learn how to handle new equipment in between operations andduring ongoing operating schedule. Aim: The focus of this study was to describe the staff¨s experiences of workingwith medical equipment. Methods: A qualitative method with semi structured interviews was used. Nineinterviews were analyzed with a content analysis. Result: Two main categories with subcategories. Positive experiences ofworking with medical equipment. Subcategories: The medical equipmenthas a purpose, Medical equipment enhances patient safety and Knowledge andexperience affects work with medical equipment in a positive way. Category:Negative experiences of working with medical equipment.Subcategories: Working with medical equipment is time consuming, Themedical equipment’s impact on the working environment, Lack of education ofthe medical equipment and Medical equipment affect´s patient safety. The mostprominent result was that all the informants experienced lack of opportunities toachieve correct education of the medical equipment. Conclusion: Prioritization of education and training could reduce stress,irritation, shorten operating time, create more time to take care of patients andenhance patient safety.

Introduktion: Långa väntetider har varit ett problem inom svensk hälso- och sjukvård under lång tid. Pandemin, orsakad av COVID-19, har inte underlättat situationen. Det har bidragit till ett ökat krav på effektivitet och produktion, vilket även har medfört ett ökat arbetstempo inom den perioperativa vården. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan ha påverkat patientsäkerheten.  Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats har använts för att analysera, tolka och beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av hur krav på ökad produktion kan påverka patientsäkerheten inom perioperativ vård. Resultat: Kategorin “Arbete under tidspress” beskrev operationssjuksköterskors upplevelser av krav på effektivitet i den dagliga arbetsmiljön samt hur det påverkat deras fysiska och psykiska välmående. Vidare beskrev kategorin “Förhindra att patienten utsätts för skada” upplevelser av att ej vara förberedd, känslan av ett utökat ansvar och bristande möjligheter till kompetensutveckling. Vilket kunde få konsekvenser för patientsäkerheten. Konklusion: Kravet på ökad produktion leder till minskad möjlighet till preoperativa förberedelser vilket i sin tur leder till bristande patientsäkerhet. Kravet på produktion gav även mindre möjlighet till kompetensutveckling och återhämtning för operationssjuksköterskor. Vilket inte bidrog till en hållbar arbetsmiljö. / Introduction: Long waiting times have been an issue in the Swedish healthcare for a long time. The pandemic, caused by COVID-19, haven’t facilitated the situation. This led to a higher demand for efficiency, production and a faster pace of work in perioperative care. Aim: The aim the study was to describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety. Method: A qualitative method with an inductive approach has been used to analyze, interpret and describe surgical nurses' experiences of how demands for increased production can affect patient safety in perioperative care. Results: The category "Work during time pressure" describes surgical nurses' experiences of demands for efficiency in the daily work environment and how it affects their physical and mental well-being. Furthermore, the category "Prevent the patient from being exposed to harm" describes experiences of not being prepared and being subjected to increased responsibility but lack of competence development. Conclusion: The demand for increased production led to reduced opportunities for preoperative preparations, which led to a lack of patient safety. The requirement for production also provided less opportunity for skills development and recovery for the surgical nurses. Which did not contribute to a sustainable work environment.

Postoperativa sårinfektioner är den tredje mest frekventa anmälda vårdrelaterade infektionen i Sverigeenligt Socialstyrelsen (2006). Operationsrummet är det mest kritiska området för infektionskontroll.Enighet tycks råda kring den bakteriella orsaken för postoperativa sårinfektioner, nämligenStaphylocous aureus samt att den förekommer i den normala hudfloran hos oss människor, är individberoende samt luftburen. Att en betydande del bakteriebärande partiklar kontaminerar såret underoperation har även visats samt att de härstammar från den omgivande luften. En relation mellan haltenluftburna bakterier och infektionsfrekvens har gjorts för ledplastikoperationer av höft- och knäleder.Dock är relationen mellan sårkontaminering och infektionsfrekvensen inte helt fastställd för övrigkirurgi och frågasätts även för ledplastikoperationer. För att minska infektionsfrekvensen idag användsdock en kombination av antibiotikaprofylax, ventilationssystem och kläder. Trots svårigheten i attbedöma halten S.aureus utifrån mängden bakteriebärande partiklar är det trots allt den ända metodenatt mäta ventilationssystemets effektivitet på. Det blir än mer viktigt med att uppnå låga halter av dessai luften i och med ökandet av multiresistenta bakterier.Stor oenighet råder bland dagens experter kring vilken systemvalslösning som är bäst lämpad givetolika förutsättningar och krav på renlighet. Debatten har varit stor främst då det under senaste tidenimplementerats olika ventilationsprinciper inom sjukvården i landet. Debatten grundar sig i om ettlaminärt system med hastighet under 0,4 m/s beter sig omblandande eller faktiskt laminärt samt omkläder har samma effekt beroende på luftföringsprincip. Det efterfrågas även en större ömsesidigförståelse mellan ingenjörer och kirurger för att medvetengöra personalens inverkan på spridning avbakteriebärande partiklar under pågående operation.Mot bakgrund av detta har målet med denna studie varit att sätta ihop en kritiskkunskapssammanställning kring frågor rörande renhet, arbetsmiljö och inomhusklimat ioperationssalar baserat på fallstudier och litteraturstudie inom ämnena. Samt att utifrån dettaidentifiera risker med utföranden, utmaningar, kunskaps- och samverkansbehov i frågorna. Störredelar av studien görs med utgångspunkt från fallstudier utförda genom kvalitativa intervjuer därerfarenheter och information om ämnet samlas in i syfte att kartlägga och exponera sammansattaproblem, utmaningar samt skillnader i utförande och systemlösningar. Författaren ämnar inte utföraegna mätningar eller simuleringar utan studien vilar på tidigare forskning i områden kringspridningsmekanismerna och källor till infektionsspridande partiklar, termisk komfort och luftkvaliteti operationssalsmiljö samt empirin från fallstudier och kvalitativa intervjuer.Redskapen som använts har varit en litteraturstudie i kombination med kvalitativa fallstudier därintervjuer har skett med tolv respondenter från olika yrkesgrupper som alla till olika grad varitdelaktiga vid beslut/design/utförande av operationssalarna och systemlösningarna. Intervjuerna harvarit halvstrukturerade och analyserats utifrån ett pragmatiskt synsätt. Studien i sin helhet har utförtsmed ett abduktivt förhållningssett där befintliga teorier inom ämnet har jämförts med ny empiri ochsammanställts i en syntes.Resultatet har utmynnat i följande: För att minska risken för postoperativa sårinfektioner krävs båderutiner i form av när och hur antibiotikan appliceras, personlig hygien och kläder i samspel medventilationstekniken men även funktionen av att upprätthålla olika barriärer mellan infektionskälla ochpatient. För att upprätthålla detta krävs ett samspel mellan ventilationstekniken, byggtekniken och denmäskliga faktorn. Det handlar om att begränsa förekomsten av bakteriebärande partiklar i salen ocheffektivt transportera bort och spä ut de som oundvikligt förekommer samt begränsa dess livsduglighetöver tid. För patientsäkerheten innebär det även i förlängningen att erbjuda både personal och patient2 (100)en god arbetsmiljö och termiskt klimat för att undvika kirurgiska misstag och nedkylning (hypotermi)av patient.Av de två ventilationsprinciperna behandlade i denna studie, omblandande och laminär strömningvisas det att båda kan uppnå godkända nivåer på halter luftburna bakterier under pågående operation.Systemen skiljer i luftföringsprincip men bygger båda till olika grad på riktad strömning ochutspädning. Utspädningsprincipen tycks inte till fullo kunna bedöma det laminära systemets förmågaatt reducera halten bakteriebärande partiklar likväl antar dess strömning ändå en omblandandekaraktär då det är känsligare för hinder. Det antyds att systemet upprätthåller en viss strömningseffektmed undertempererad luft men anses även på grund av detta i samband med stora flöden utsättapatienten för större risk för hypotermi i jämförelse med omblandande systemet. Gemensamt för debåda är beroendet av rätta rutiner hos personal, en upprättad tryckdifferens mellan utrymmen ochskyddande klädsel för att minska spridning från angränsande utrymmen och oss människor.Beslutsprocessen gällande val av system kräver mer oberoende forskning, tydligare och adekvatajämförelser samt en försiktighet vid analys av tidigare studier kring ventilationssystemens inverkan påpostoperativa sårinfektioner. En enskilds parameters inverkan på infektionsfrekvensen kan idag intebedömmas. Med denna vetskap är det även av stor vikt med samarbete och förståelse mellan ingenjöreroch vårdverksamheter för att upplysa varandra om operationsverksamhetens behov ochsystemlösningarnas begränsningar samt de förutsättningar som ställs för att en låg infektionsfrekvensska uppnås.