<p>Sammanfattning</p><p>Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom</p><p>operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett</p><p>strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.</p><p>Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.</p><p>Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ</p><p>verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,</p><p>normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors</p><p>möjligheter att söka sig till chefstjänster.</p><p>Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om</p><p>utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett</p><p>framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det</p><p>fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom</p><p>Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen</p><p>kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter.</p><p>Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.</p>

<p>Den svenska Försvarsmakten har de senaste åren omorganiserats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Genom detta har bilden och kraven på officeren förändrats, därtill också officersutbildningen.</p><p>År 2007 introducerades Specialistofficersutbildningen och fr.o.m. januari 2009 använder sig Sverige av ett tvåbefälssystem baserat på internationell praxis. De två befälskategorierna benämns specialistofficer och officer med taktisk- operativ inriktning.</p><p>Med uppsatsen avsåg författaren analysera framtagandet av specialistofficersutbildningen samt analysera hur tvåbefälssystemet kan komma att påverka Försvarsmakten som organisation. Detta genomfördes genom intervjuer med avgränsning till ett kompani där två av sergeanterna som genomfört Specialistofficersutbildningen 2007-2008 tjänstgjort och berörda befäl i kompaniorganisationen. Studier genomfördes också av officiella dokument och utvärderingar rörande Specialistofficersutbildningen 2007-2008 vid Markstridsskolan.</p><p>Resultatet kan sammanfattas genom att tvåbefälssystemet mycket möjligt kommer att vara till fördel för Försvarsmakten på lång sikt. Innan organisationen har tagit till sig systemet kommer det troligtvis att förekomma svårigheter i mindre och större skala. De berörda sergeanterna som genomförde Specialistofficersutbildningen 2007-2008 har inte haft några problem att lösa de uppgifter de blivit ställda inför, således har utbildningen varit tillräcklig. </p> / <p>Swedish Armed Forces has been through major reorganisations over the last years. It has gone from a Force with the alignment to protect it’s Nation from an invation, to a Force that concentrates on international efforts. Through this, the image of the officer has changed, and also the training of Officers.</p><p>Training of Specialistofficers was introduced in the year 2007, and as from January 2009 Sweden is using a system that includes two categories of officers. The two categories are Specialistofficers, and Officers with a tactical- operational alignment.</p><p>With the essay, the writer intended to analyse the origin of the Specialistofficers training, and also analyse how the two-category system can affect the Swedish Armed Forces as an organisation. This was conducted through interviews with individuals at one company where two of the Sergeants that hade been through the first batch of the Specialistofficers training had served, and also with involved officers in the company organisation.</p><p>Studies was also carried out on official Documents and evaluations concerning the Specialistofficers training the year 2007-2008 at Swedish Army Combat School.</p><p>The result can summarize the fact that the two category System, very well can be an advantage for the Swedish Armed Forces in the long run. But before the Organisation can profit the System there will probably be difficulties. </p><p>The concerned Sergeants have had no problems in solving the tasks that have been given to them, thus have the Training been adequate.</p>

Den svenska Försvarsmakten har de senaste åren omorganiserats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Genom detta har bilden och kraven på officeren förändrats, därtill också officersutbildningen. År 2007 introducerades Specialistofficersutbildningen och fr.o.m. januari 2009 använder sig Sverige av ett tvåbefälssystem baserat på internationell praxis. De två befälskategorierna benämns specialistofficer och officer med taktisk- operativ inriktning. Med uppsatsen avsåg författaren analysera framtagandet av specialistofficersutbildningen samt analysera hur tvåbefälssystemet kan komma att påverka Försvarsmakten som organisation. Detta genomfördes genom intervjuer med avgränsning till ett kompani där två av sergeanterna som genomfört Specialistofficersutbildningen 2007-2008 tjänstgjort och berörda befäl i kompaniorganisationen. Studier genomfördes också av officiella dokument och utvärderingar rörande Specialistofficersutbildningen 2007-2008 vid Markstridsskolan. Resultatet kan sammanfattas genom att tvåbefälssystemet mycket möjligt kommer att vara till fördel för Försvarsmakten på lång sikt. Innan organisationen har tagit till sig systemet kommer det troligtvis att förekomma svårigheter i mindre och större skala. De berörda sergeanterna som genomförde Specialistofficersutbildningen 2007-2008 har inte haft några problem att lösa de uppgifter de blivit ställda inför, således har utbildningen varit tillräcklig. / Swedish Armed Forces has been through major reorganisations over the last years. It has gone from a Force with the alignment to protect it’s Nation from an invation, to a Force that concentrates on international efforts. Through this, the image of the officer has changed, and also the training of Officers. Training of Specialistofficers was introduced in the year 2007, and as from January 2009 Sweden is using a system that includes two categories of officers. The two categories are Specialistofficers, and Officers with a tactical- operational alignment. With the essay, the writer intended to analyse the origin of the Specialistofficers training, and also analyse how the two-category system can affect the Swedish Armed Forces as an organisation. This was conducted through interviews with individuals at one company where two of the Sergeants that hade been through the first batch of the Specialistofficers training had served, and also with involved officers in the company organisation. Studies was also carried out on official Documents and evaluations concerning the Specialistofficers training the year 2007-2008 at Swedish Army Combat School. The result can summarize the fact that the two category System, very well can be an advantage for the Swedish Armed Forces in the long run. But before the Organisation can profit the System there will probably be difficulties.  The concerned Sergeants have had no problems in solving the tasks that have been given to them, thus have the Training been adequate.

Bakgrund: Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen. Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har använts för att analyserahedgefonders prestation i form av avkastning, riskmått och korrelationer. Kvalitativmetod används för att analysera de operativa riskerna som finns i hedgefonder. Dettagörs genom intervjuer med personer vilka kommer i kontakt med hedgefonder i sittarbete i finansbranschen. Slutsats: Vi kan konstatera att 2008 generellt sett varit ett dåligt år för hedgefondsbranschen,dock kan vi se att svenska hedgefonder har klarat sig betydligt bättre änhedgefonder internationellt sett. Mycket tyder på att flera hedgefonder har haft enövervikt av långa positioner vilket medfört att de följt med marknaden nedåt. Denrådande krisen har påverkat hedgefonder och dess bransch på flera sätt, menframförallt har riskbilden ändrats. Motpartsrisker har kommit att spela en central rolldå många institutioner som tidigare ansetts som säkra inte längre gör det. Underdenna period har det även skett förändringar av spelreglerna på marknaden, vilketskapat ytterligare problem för hedgefonderna och dess förvaltare. Detta har medförtatt osäkerheten på finansmarknaden har varit stor. Det är svårt att säga om detkommer bli någon gemensam reglering för hedgefondsmarknaden världen över.Däremot tror vi att självreglering av hedgefonder kommer att utvecklas efter krisen,detta för att behålla förtroendet för marknaden och kvalitetssäkra verksamhetsområdet.

Sammanfattning Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats. Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors möjligheter att söka sig till chefstjänster. Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter. Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.

No description available.

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad. Fokus ligger därmed på samhället snarare än på aktieägarna, samtidigt som de flesta bankers riskhantering syftar till att maximera aktieägarvärdet. Därför finner vi det intressant att studera hur dagens regelverk och hantering av operativ risk påverkar aktieägarvärdet samt vilken syn bankerna har på regelverket. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur operativ risk hanteras i stor– respektive nischbanker verksamma på den svenska marknaden och hur denna hantering påverkar aktieägarvärdet. Vidare kommer vi att undersöka hur bankerna ser på dagens regelverk och om det passar alla banker. Genomförande: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med tre storbanker, tre nischbanker, samt sakkunniga från Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen. Den insamlade empirin analyserades utifrån teori på området. Resultat: Efter att ha genomfört studien kan vi konstatera att bankernas operativa riskhantering skulle kunna öka aktieägarvärdet, men att det i dagsläget är oklart om så är fallet. Vad vi dock kan konstatera är att de kapitalavsättningar som görs på kort sikt minskar aktieägarvärdet, men att det på lång sikt inte är lika självklart att så sker. Samtliga banker är i grunden positiva till regelverket, men viss kritik riktas mot detta. Denna kritik kommer främst från nischbankerna och gäller den kapitalberäkningsmetod bankerna är hänvisade till. Kritiken är till viss del befogad och regelverket kan därmed inte anses passa alla.

I och med Militärstrategisk doktrin 2012 och senast Operativ doktrin 2014 har Försvarsmakten gått ifrån att vara en debutant i doktrinära sammanhang till att faktiskt genomföra doktrinutveckling. Detta mitt under en tidsperiod som varit säkerhetspolitiskt omvälvande och där doktrinutvecklingen globalt har accelererat under åren som följt efter 9/11. För att få djupare förståelse och insikt för doktrinutveckling går uppsatsen in bakom doktrinens egen text för att analysera dess innebörd och syfte utifrån ett vetenskapligt angreppssätt. Uppsatsen syftar till att systematiskt analysera Operativ doktrin 2014 för att få en djupare förståelse för vilken roll och utformning Försvarsmaktens rådande doktrin har.

The trend towards increased reliance on technology and a globalized world has left banks more exposed to operational risks than ever before. Operational risk is the prospect of loss resulting from inadequate or failed procedures, systems or policies. It also includes personnel errors, systems failures, fraud or the criminal activity and any event that disrupts business processes. Digital development has changed operational risks and subsequently changed how banks handle these risks. The literature review shows that the definition of operational risk can occur unclear which complicates the management, but that digitalization streamlines the processes. Therefore, in this paper we examine the relationship between operational risks and digitalization in the Swedish banking sector. The study has been conducted with a method combination as an approach to address several aspects within the organisations. Four Swedish banks has been interviewed regarding their management of operational risks. We examine whether it is possible to apply a self-made model to their operations, how they choose to define operational risks and what benefits the digitalization can implicate. A survey was also conducted to investigate the level of knowledge among employees regarding operational risks. The conclusion is that the four Swedish banks have distinct strategies and control functions to manage their operational risks and according to them, digitalization has changed the nature of operational risks. We also came to the conclusion that there is a gap of knowledge among the employees about what operational risk is.

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent användas för nationell militär planering. Anpassning till svenska förhållanden kommer att genomföras. Överbefälhavaren betonar redan i inledningen på ny Militärstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning. Syftet är att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom området och med ett analysverktyg för uppdragstaktik. För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat på olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik. Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lägre grad i praktiken. Svensk anpassning av COPD kräver ett ställningstagande om uppdragstaktik ska ses som en ledningsmetod eller filosofi.