Despite Operation Iraqi Freedoms operational success, many reports revealed that the operational  logistics were under considerable pressure. Nonetheless, it did not fail completely, however the operational logistics from OIF had a lot of lessons to learn. This is evident in a number of articles, which have a practical way of viewing the issues at hand. This paper analyses the operational logistics with a more theoretical approach, and incorporates Moshe Kress seven properties for operational logistics. The result shows that the operational logistics was good enough, even though it lacked a few of the operational properties. This is thought to be because of an inbalance between the properties, which can further explain why the operation was a success whilst the operational logistics was just adequate.

Den viktigaste målsättningen för Försvarsmakten under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 var en ökad operativ förmåga. Som en del i detta genomfördes utredningarna Logistik för högre försvarsberedskap och Ledning för ett starkare försvar vilket renderade i en tyngdpunktsförskjutning av logistiken från den operativa (baktung) till den taktiska (framtung) nivån. Forskaren Moshe Kress menar att framtung logistik byter operativ flexibilitet mot taktisk tillgänglighet och ger försämrad operativ förmåga eftersom möjligheterna att möta olika militärstrategiska utfall minskar. Försvarsmaktens ambition att öka den operativa förmågan genom att en framtung logistik går således tvärtemot Kress teorier. För att svara på hur tyngdpunktsförskjutningen av logistiken påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga prövas Kress teorier mot två av Försvarsmaktens logistikkoncept (2016 och 2020). Kunskapen som erhålls från uppsatsen förväntas ge viktiga intressenter en ökad förståelse för hur militär logistik mest effektivt kan organiseras framöver. Uppsatsens resultat påvisar att Kress teorier har begränsad giltighet förutom på den operativa nivån. Resultaten visar även att Försvarsmakten har nått en ökad operativ förmåga trots att det går emot ledande logistikteoriers slutsatser. Dagens logistikkoncept speglar tydligt de militärstrategiska målsättningarna – vilket är en förutsättning för ökad operativ förmåga.

Försvarsmakten är en av Sveriges största statliga myndigheter, och samtidigt en av de mest jämställdhetssegregerade och manligt dominerade organisationerna. Från Försvarsmakten högsta organisatoriska ledning, impliceras att ökad jämställdhet ökar den operativa effekten. Studiens empiri består av tio respondentintervjuer med representanter från den högsta organisatoriska ledningen i Försvarsmakten. Vid analysen användes Carrol Bacchis kvalitativa metod ”What´s the problem Represented to Be”. Resultatet visar att två olika uppgifter i Försvarsmakten löper parallellt i organisationen. Operativ effekt beskrivs som organisationens huvuduppgift, och jämställdhetsarbetet tycks utgöra en skugguppgift. Jämställdhet ses som ett verktyg för att uppfylla mål med organisationens operativa effekt vilket är anledningen att uppgifterna länkas samman. Detta förfarande använder högsta organisatoriska ledning i Försvarsmakten som en balansgång mellan att å ena sidan hantera ett förändrat säkerhetshot i Sveriges närområde och å andra sidan hantera krav på tillväxt. Jämställdhet syftar till att möjliggöra rekrytering av kompetent personal. Den tycks inte vara en uppgift som finns för att jämna ut maktförhållandet mellan kvinnor och män som dessutom utgör en demokratisk rättighet. Det är kroppsräkning och den kvantitativa jämställdheten som existerar för att underlätta den operativa effekten. Ytterligare ett problem som presenteras är att organisationskulturen och de manligt kodade normerna inom Försvarsmakten försvårar rekryteringen av kvinnor eftersom kravet är att varje individ, kvinna som man måste socialiseras in i den rådande organisationskulturen. Den reproduceras i sin tur av både män och kvinnor i organisationen, vilket förhindrar att jämställdheten implementeras fullt ut. Fortsatt forskning och praktiska implikationer har diskuterats liksom konsekvenser av identifierade problempresentationer.

Operationsmiljön präglas av oförutsägbarhet och osäkerhet. Dessa faktorer kan leda till överraskning, antingen aktörsdriven eller som ett resultat av den komplexa dynamiken i operationsmiljön. Svensk operationskonst lyfter fram flexibilitet för att hantera effekterna av överraskning. Hur den förstås i operationsplanering blir avgörande för hur effekterna av överraskning hanteras. Denna teorikonsumerande enfallstudie söker svar på frågorna hur flexibilitet förstås av officerare i funktioner vid insatsstaben. Uppsatsen söker svar på hur flexibilitet och förutsättningar för den förstås på operativ nivå i relation till Meir Finkels teori om flexibilitet. Undersökningen visar att officerare i operationsplanering på operativ nivå förstår flexibilitet i linje med Finkels flexibilitetsteori. Undersökningen påvisar att öppenhet, kognitiv flexibilitet och systemförståelse är särskilt framträdande teman som skapar förutsättningar för flexibilitet.

I februari 2007 beslutade Finansinspektionen att implementera Basel II:s rekommendationer och regleringar som resulterade i införandet av ett kapitalkrav för operativ risk. Internmätningsmetoden är den mest sofistikerade metoden för att beräkna ett kapitalkrav och utgår ifrån faktiska operativa förluster och ämnar att, utifrån dessa, modellera de risker som uppstår i samband med den operativa verksamheten. För att Finansinspektionen ska godkänna en internmätningsmetod kräver de att den inkluderar både intern och extern förlustdata. Vid användande av extern förlustdata är det viktigt att inse att en extern förlust inte är direkt representativ för en annan bank än den där den inträffade. Banker försöker därför ta fram metoder för att kunna skala externa förluster i ett försök att göra dem representativa för sin egen verksamhet. Syftet med denna studie är att utveckla och testa en metod för skalning av extern förlustdata. Teorierna kring skalning bygger idag till stor del på att låta bankspecifika variabler så som omsättning, antal anställda och geografisk placering vara förklarande för storleken av förluster hos olika banker. Med linjär regression är förhoppningen att sedan förstå hur de olika förklarande variablerna påverkar en förlust och därigenom kunna skala förlusterna. Befintliga metoder bygger idag på att göra en regression över en hel databas. Vår metod bygger på att de förklarande variablerna kan få större inverkan och signifikans vid uppdelande av databasen i olika händelsekategorier innan regressionen utförs. För att utvärdera detta använder vi två metoder. Dels den befintliga metoden där regression används över en hel databas och dels vår metod där regression görs inom varje händelsekategori för förluster. Våra resultat visar att olika förklarande variabler har olika stor inverkan inom olika händelsekategorier och därför inte bör inkluderas i en generell modell för skalning. Efter skalning enligt den gamla metoden och vår nya metod är skillnaderna för medelvärdesförluster inom olika händelsekategorier stora. Vår slutsats är att den nya metoden på ett rimligare sätt kan modellera operativa förluster då den endast inkluderar signifikanta variabler för vardera händelsekategorin. Dock har den nya metoden problem med uttunning av datapunkter inom händelsekategorierna. Detta skulle kunna hanteras genom att kombinera metoden med scenarioanalys eller att falla tillbaka på den gamla metoden för de händelsekategorier som inte ger robusta resultat. / In February 2007 Finansinspektionen decided to implement the Basel II regulatory requirements resulting in a capital requirement for operational losses. The Advanced Measurement Approach (AMA) is the most sophisticated method for capital requirement calculations and it is based upon actual operational losses from which it models the risks associated with a bank’s possible operational errors. To get approval from Finansinspektionen to use an AMA method it is required to incorporate both internal and external loss data in the model. When using external data it is important to be aware of that an operational loss is only representative for the bank where it occurred. Based on this, banks are in need of methods to scale external losses to make them more representative for their own environments. The purpose of this paper is to develop and evaluate a method for scaling of external loss data. Today the theories of scaling are based upon the idea to let bank specific variables, such as revenue, number of employees and geographical region be explanatory for the size of operational losses within banks. With linear regression it is possible to estimate how much these explanatory variables effects a loss and then use the results to scale external losses. Today’s theories are designed and used to perform the regression over the whole dataset. Our method is based on the idea that the explanatory variables will have a greater impact and significance if the dataset is divided into different risk types before the regression is performed. To evaluate our approach we perform a test simulation on both the old method, where the regression is performed over the whole dataset and the new method where one regression is performed for each risk type. Our results show that different explanatory variables have different impact for different risk types and therefore should not always be included in an overall method for scaling. After scaling of the losses with both the old and our new method, we notice that the results for average loss size differ a lot within the different risk types. Our conclusion is that the new method is able to scale external losses in a more reasonable and accurate way since it only includes significant variables for each risk type. But, the new method has a problem with lacking of data points within the risk types. This could be handled by combining the method with scenario analysis or using the old method for the risk types that does not generate robust results.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse för hur den hållbara verksamhetsstyrningen kan utformas på en operativ nivå utifrån företagets kontext. Klädbranschen har valts som empirisk kontext eftersom branschen står inför enorma hållbarhetsutmaningar. För att uppnå syftet använder sig studien av en kvalitativ metod med abduktiv ansats. I studien har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med butikschefer eller butiksägare från nio olika klädaffärer. Tidigare forskning visar att företagen behöver möta nya krav från intressentgrupper på att inkludera hållbarhet i kärnverksamheten för att framstå som legitima. För att lyckas med detta behöver företagen arbeta internt med hållbarhetsfrågor och därmed anpassa sin verksamhetsstyrning, viktigt är då att den hållbara styrningen genomsyra hela företaget. Genom att beakta det operativa perspektivet bidrar uppsatsen till att minska ett kunskapsgap från tidigare studier. I de fall som undersökts kan det konstateras att implementering av hållbarhet i verksamhetsstyrningen på operativ nivå är begränsad och att det finns outnyttjade möjligheter som varierar utifrån företagets kontext. Studien visar att hållbarhet inkluderas i varierat omfång inom företagskulturen och den administrativa styrningen. För att vidare främja hållbarhetsarbetet på den operativa nivån behöver företagen en kultur där hållbarhet finns inbäddat i grundvärderingarna. Detta kan öka förståelsen för omställning till hållbarhetsarbete och även uppmana de anställda att på eget initiativ ägna sig åt hållbarhetsaktiviteter. Företagen kan nå dit via utbildning eller genom att implementera hållbarhet i andra styrverktyg som planeringen, cybernetiska styrningen eller den administrativa styrningen. Inget företag i studien inkluderade hållbarhet i sina belöningssystem, vilket kan bero på svårigheter i att kvantifiera det hållbarhetsarbete som utförs. / The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of how sustainable corporate governance can be designed at an operational level based on the company's context. The clothing industry has been chosen as an empirical context as the industry faces enormous sustainability challenges. To achieve the purpose, the study uses a qualitative method with an abductive approach. In the study, nine semi-structured interviews were conducted with store managers or shop owners from nine different clothing stores. Previous research shows that companies need to meet new demands from stakeholder groups to include sustainability in their core business to appear legitimate. To succeed in this, companies need to work internally with sustainability issues and thus adapt their business management, sustainable governance must permeate the entire company. By considering the operational perspective, the thesis contributes to reducing the knowledge gap from previous studies. In the cases examined, it can be found that the implementation of sustainability in operational management at the operational level is limited and that there are unexploited opportunities that vary based on the company's context. The study shows that sustainability is included to a varying extent within the corporate culture and the administrative control of the clothing stores that have been investigated. To further promote sustainability work at the operational level, companies need a culture where sustainability is embedded in the basic values. This can increase understanding of the transition to sustainability work and also encourage employees to engage in sustainability activities on their initiative. Businesses can reach this through education or by implementing sustainability in other governance tools such as planning, cybernetic governance or administrative governance. No company in the study included sustainability in its reward systems, which may be due to difficulties in quantifying the sustainability work being performed.

China is the largest energy consumer worldwide, with a fast-growing rate. But the energy and environmental problems brought by its unbalanced energy structure and low energy efficiency restrict the sustainable development of China. The Distributed Energy System (DES) is one of the internationally recognized solutions to the problems. To enhance the implementation of the DES under China’s scenario, the thesis develops computational models for the Combined Cooling, Heat, and Power (CCHP) and Separated Cooling, Heat, and Power (SCHP) systems for a Micro Energy Grid in northeast China using MATLAB. The objective is to minimize the overall expenditure, energy use, and carbon emission equivalents. The results show that the CCHP system reduces 18.62% of the overall expenditure and 35.02% of the carbon emission equivalents than the SCHP system. The CCHP system has a promising prospect in China with better Greenhouse Gas emissions reduction and economic performance. / Kina är världens största energikonsument, med en snabb tillväxttakt. Men de energi- och miljöproblem som orsakas av den obalanserade energistrukturen och den låga energieffektiviteten begränsar Kinas hållbara utveckling. Distribuerade energisystem (DES) är en av de internationellt erkända lösningarna på dessa problem. För att förbättra implementeringen av DES enligt Kinas scenario utvecklar avhandlingen beräkningsmodeller för kombinerad kylning, värme och kraft (CCHP) och separerad kylning, värme och kraft (SCHP) för ett mikroenerginät i nordöstra Kina med hjälp av MATLAB. Målet är att minimera de totala kostnaderna, energianvändningen och koldioxidutsläppen. Resultaten visar att CCHP-systemet minskar de totala utgifterna med 18,62 % och koldioxidutsläppen med 35,02 % jämfört med SCHP-systemet. CCHP-systemet har lovande utsikter i Kina med bättre minskning av växthusgasutsläpp och ekonomisk prestanda.

Operational effectiveness is an actor’s ability to use its military assets to achieve victory on the battlefield. Due to the evolution of society from the state as the central actor to international networks the modern battlefield has been reshaped. Former studies on operational effectiveness are all based on conventional warfare which raises questions on the validity of these theories on the modern battlefield.This study aims to test former theories on operational effectiveness to a new empirical context and answer the question of what makes an actor superior on the modern battlefield.The findings shows that even if former theories on operational effectiveness applies on the modern battlefield there are new indicators and actions that has to be considered in building the theory.The Swedish Armed Forces needs to address operational effectiveness as a phenomenon and train its personnel to be more innovative and adaptive to the modern operational environment.

Water is one of our most important natural resources and access to clean water is a matter forboth current and future generations. During the past decades, overexploitation, pollution, andclimate change has led to serious consequences in the water section around the world. Not onlywater but also sanitation are cornerstones of sustainable development. Ensuring accessibilityand sustainable management of those two for mankind is also one of the UN:s global sustainability goals (goal number six). The EU Water Framework Directive 2000/60/EC (WFD) is oneof the legal tools mainly used to ensure the conservation of water resources. In Sweden, wehave sixteen (16) national environmental goals, several of which concern small sewers. Swedenhas since the year 2000 adopted the WFD. The directive aims to take joint responsibility withinthe Union for the long-term and sustainable use of water resources. In Sweden is the overallgoal for water management to achieve good water status by the year 2027. Good status meansboth good ecological and good chemical status. Good status is to be achieved for both inlandand coastal waters. How WFD has been implemented in the various parts that together worksto achieve the goal of good water quality in the EU and Sweden is shown, (among other things),by the environmental quality standards. The environmental quality standards have been developed for example water. The environmental quality standards for water (example lakes) andgroundwater where the purpose to ensure Sweden´s water quality. The environmental qualitystandards govern environmental work in, for example, supervision of so-called water activitiesand environmental hazardous activities. It is up to the municipalities to ensure that the standardsare followed. It is also the municipalities that primarily have the operational supervision regarding compliance with the provisions of the Environmental Code.

Karpaltunnelsyndrom är den vanligaste formen av nervkompression. Vid förträngning av kanalen kan nervus medianus komprimeras vilket ger symptom i handen som domningar, känselbortfall, smärtor och atrofier pga. demyelinisering och axonal förlust i nerven. En vanlig behandlingsform är kirurgisk dekompression. Elektrofysiologisk mätning (neurografi) används för att bekräfta diagnosen karpaltunnelsyndrom och för att gradera svårighetsgraden av nervskadan. Syftet med studien är att med neurografi över karpaltunneln, följa läkningsförloppet av nervus medianus efter karpaltunneloperation och att utvärdera den kliniska användbarheten av en neurografisk metod, 7-14 metoden. Vid uppföljning två månader efter karpaltunneloperation har patienternas neurografiresultat, latenser, hastigheter och amplituder, förbättrats signifikant på gruppnivå. På individnivå visar resultaten att de patienter som hade en kraftig påverkan av n medianus pre-operativt förbättrades i högre grad i förhållande till dem som hade en lindrigare påverkan. Flera fördelar ses med 7-14 metoden vilket gör den till en kliniskt användbar neurofysiologisk metod som bör användas vid utredning av karpaltunnelsyndrom.