Syfte Syftet är att skapa förståelse för affärssystemets roll för att skapa en centraliserad beslutsprocess och utforma strategisk ekonomistyrning. Bakgrund Organisationer är konkurrensutsatta och behöver därmed anpassa mål, strategi och organisationsstruktur till en omvärld i förändring. Om organisationen tror på sin strategi måste de utveckla en ekonomistyrning som påverkar de anställda att tänka och agera i den riktning som strategin utstakar. En förutsättning för att kunna utforma strategisk ekonomistyrning är att strukturera informationssflödet vilket kan göras möjligt av ett affärssystem. Ett affärssystems viktigaste egenskaper på organisationen i övrigt är dess förmåga att knyta samman och integrera organisationens enheter i samma informationssystem. Vidare skapar val av organisationsstruktur olika förutsättningar att utnyttja ekonomistyrningen och kräver olika slags informationsflödeshantering, som i sin tur måste stödjas av affärssystemet. Metod Undersökningen har utförts genom en fallstudie på ett välkänt svenskt företag inom detaljhandeln. Studien gjordes med en deduktiv ansats och kvalitativ metod. Befintlig teori har jämförts med insamlat empiriskt material från intervjuer med nyckelpersoner inom det undersökta företaget. Slutsats Affärssystemet spelar en avgörande roll i processen för att skapa en centraliserad beslutprocess. Informationsutbytet som affärssystemet frambringar mellan organisationens olika enheter möjliggör flera centrala processer. Utan informationsutbyte skulle de centrala beslutsprocesserna styra i blindo. Affärssystemets roll i utformningen och utvecklingen av strategisk ekonomistyrning är att skapa transparens och strukturera informationsflödet.

Bland det viktigaste vid en omorganisation är att kommunikationen fungerar väl. I en offentlig förvaltning finns det två led av ledning där kommunikationen måste fungera. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse för internkommunikationens påverkan på effektiviteten i förändringsprocessen och att visa på viktiga faktorer när det handlar om kommunikation vid omorganisation där det finns två led av ledning. Med effektivitet menas att förändringen genomförs snabbt och smidigt så att medarbetarna och de som verksamheten är till för inte far illa. Studien är en kvalitativ fallstudie med inifrånperspektiv i en kommun där forskaren själv varit aktör. Studien utgår från ett tolkande hermeneutiskt synsätt och forskningsstrategin är abduktiv. Studien rör sig kring organisations- och kommunikationsteori ur ett företagsekonomiskt perspektiv tillsammans med Parsons systemteori gällande motivation. Studien kommer fram till att det viktiga vid kommunikation vid förändringsprocesser är att få medarbetarna motiverade och positiva samt att det arbetas med medarbetarnas inställning och inte bara det konkreta organisationsträdet. Det är viktigt att förvaltningsledningen också behandlas som medarbetare när det gäller dessa områden. Att låta alla i organisationen vara delaktiga, även de som inte berörs direkt, kan balansera upp mer direkt berördas känslor. När kommunikationsstrategin bestäms är det viktigt att ta hänsyn till vilken organisationsstruktur organisationen befinner sig i och att vara medveten om att alla inte kan hanteras likadant.

Syftet med studien var att undersöka den emotionella upplevelsen av ett nytt tillvägagångssätt  att minska personal i en offentlig verksamhet. En förfrågan om att frivilligt lämna sin tjänst  mot en viss ersättning kommunicerades ut till alla medarbetare inom en specifik förvaltning i  en svensk kommun. Tre fokusgruppintervjuer med nio av de medarbetare som fick ta del av  erbjudandet och de fyra PA-konsulter som genomförde processen ligger till grund för studien.  Data analyserades med induktiv tematisk analys och huvudresultatet visar en mycket positiv  upplevelse av omställningsarbetet både hos PA-konsulter och tidigare medarbetare. Detta tack  vare den goda kommunikationen från ledningen, frivillighetsaspekten och medarbetarnas  arbetströtthet. En slutsats är att information, delaktighet och upplevd kontroll leder till  positiva emotionella reaktioner, i meningen att verksamheten kan undvika mycket av den oro  som skapas vid organisationsförändringar och därmed behålla en god arbetsprestation hos  medarbetarna under tiden för förändringen.

Purpose: The purpose of this thesis is to describe the change at Myndigheten and analyze its implementation to identify the employees' attitudes towards the change. The survey of attitudes is important to provide indicators of how they may affect the continued implementation of the process-oriented approach. Research methodology: This thesis is based on both quantitative and qualitative method. Surveys have been implemented on co-workers/employees and an interview has been implemented on a project participant. Theoretical framework: This thesis uses theories of organizations, organizational changes and attitudes. Conclusions: Both positive and negative attitudes are found for the employees and these attitudes are mainly weak. If Myndigheten makes interventions, it can help to minimize the negative consequences that the attitudes may lead to. By doing this the commitment for the change will increase, which is critical for the change to succeed.

Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa förståelse för hur ett företag kan arbeta med ett strategisk Human Resource Management (SHRM), samt hur SHRM kan fungera som ett ledningsverktyg för att frambringa överensstämmelse inom skilda kulturella grunder. Metod Vår uppsats är baserad på en kvalitativ metod där vi valt att angripa vårt problemområde via en abduktiv ansats för att kunna växla mellan empiri och teori. För att studera vårt problemområde har vi genomfört en fallstudie av ett medelstort företag inom försäkringsbranschen. Empiri Vi har valt att utgå från ett ledarperspektiv och kompletterat studien med medarbetarnas röst. Våra empiriska data har vi erhållit genom kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter. Teori Vi har valt att beröra området för organisationskultur såväl som Strategisk Human Resource Management (SHRM). I vår studie har vi belyst hur organisationers ledare kan tillämpa SHRM för att skapa en harmoniserad organisationskultur. Vi har lagt vikt vid teorier som Bang (1999), Korczynski (2002), Millmore et al. (2007), Rollinson (2005) och Smircich (1983). I uppsatsens slut har vi lyft fram en modell för kulturstyrning enligt Lewis (1996). Analys När organisationers ledare uppmärksammar personalens historik och dess effekter som bottnar i olika organisationskulturella erfarenheter, kan ett strategiskt verktyg som SHRM tillämpas för att skapa en hållbar samstämmighet. Förutsättningarna för en lyckad kulturell harmonisering finner vi i ett gott medarbetarskap byggt på ett ömsesidigt förtroende, en väl fungerande kommunikation samt medvetenhet. För att genomdriva en sådan förändring krävs det att organisationens medlemmar medverkar aktivt med sitt fulla stöd. Slutsats Utifrån våra uppfattningar kan en ledare utgöra den konstnär som via sitt verktyg sammansätter de symboliska mosaikplattorna för att skapa ett harmoniserat konstverk, en iögonfallande bild för dess betraktare. Där verktyget utgörs av ett Strategiskt Human Resource Management arbete och mosaikplattorna av organisationens medlemmars skilda kulturella grunder.

I denna uppsats ämnar författarna genom en fallstudie beskriva, förklara och analysera ett företagsanpassat internt system för ständiga förbättringar som utvecklats med hjälp av etablerade teorier. Det interna arbetssättet LEAD står för lärande och engagemang av medarbetare och analys och standardisering av förbättringsåtgärder. Studien syftar vidare redogöra för de grundläggade värderingar som ingår i det interna arbetsystemet och har genomförts via analys av den interna arbetsmetoden med hjälp av den generella teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen. Studien visar att det interna arbetssättet förhåller sig positivt till den generella teorin men är inte en unik metod vid förbättringsarbete. Vidare visar resultatet att LEAD inte förhåller sig positivt till alla hörnstenar inom teorin om den offensiva kvalitetsutvecklingen.

The aim of this study was to investigate emotions and emotion regulation of a downsizing in an industrial company. The sample consisted of persons who had experienced a downsizing but have kept the employment, within a same position or being transferred to another one. Data consisted of two focus group interviews, analysed by an inductive thematic analysis. The results have indicated that emotional reactions changed over time as well the emotional regulation did during the different phases. The groups differed in emotional reaction related to the time of decision regarding the retention of employment. One conclusion is that fast and accurate information during the different phases of a downsizing process may lead to more positive emotional reactions, which in consequence may result in a positive experience of the reduction process as a whole. The confidence in management increased across the time, due to its decisiveness during the process of downsizing. / Syftet med studien var att undersöka individers emotionella upplevelser och emotionsreglering i samband med nedskärningsprocess på ett industriföretag. Urvalet bestod av individer som varit med om en nedskärningsprocess och fått behålla sin anställning, antingen på samma tjänst eller blivit omflyttade till annan tjänst. Data samlades in genom fokusgruppsintervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet indikerar att de emotionella upplevelserna av nedskärningsprocessen förändrades över tid liksom emotionsregleringen vid de olika faserna i processen. Resultaten från de olika grupperna vad gäller emotionell reaktion skiljer sig åt framförallt vid tidpunkten för beslut om behållande av anställning. En slutsats är att snabb och tydlig information i samband med nedskärningsprocessens olika faser leder till mer positiva emotionella upplevelser, vilket bidrog till att nedskärningsprocessen som helhet upplevdes som positiv. Företagsledningens agerande, som visade på handlingskraft, ledde till ett ökat förtroende för företagsledningen.

I denna studie har det undersökts hur formella ledare arbetat i omställningssituationer samt vilka faktorer de menat är relevanta för ett framgångsrikt förändringsarbete. Syftet med arbetet var att studera hur ledare för omställningsprocesser arbetat för att kunna genomföra en framgångsrik process. Undersökningsmetoden har bestått av intervjuer med olika ledare i organisationerna. Detta för att få en inblick i hur ledare arbetat i dessa processer samt vilka faktorer de tog hänsyn till. Urvalet bestod av ledare för omställningsprocesser vid två olika företag, förtroendevalda från ett fackförbund samt representanter från Trygghetsrådet. Företagen som utgör en del av urvalet hade genomgått två olika omställningsprocesser och därmed ansågs en djupare förståelse för de formella ledarnas arbete kunna erhållas. Resultatet visade att organisationsförändringar kan ge olika utfall, allt beroende på hur de hanteras. De undersökta formella ledarnas berättelser innehöll vissa gemensamma nämnare, vilket de menade utgjorde kriterier för en lyckad förändringsprocess. Med hjälp av det erhållna resultatet samt tidigare teorier kunde slutsatser dras om hur ledare för omställningsprocesser bör arbeta för att kunna genomföra en lyckad process.

Informationsteknologins snabba framfart har fått en allt större betydelse inom hälso- och sjukvården, vilket har  bidragit till telemedicinens utveckling. Telemedicin kan beskrivas som en teknik där sjukvården utnyttjar elektronisk kommunikation för patientrådgivning, bedömning, övervakning och specialistkonsultationer på distans. Detta kan resultera i en ökad kunskapsspridning, höjd kvalitet samt minskade kostnader. Telemedicinska samarbeten förutsätter dock kontinuerliga organisationsförändringar mellan de ingående parterna i form utav införande av ny teknik, rutiner och arbetsätt. Studier har visat att organisationsförändringar medför en osäkerhet hos individer som påverkas av förändringen, vilket i vissa fall kan resultera i motstånd. Denna uppsats ämnar undersöka och identifiera var motstånd finns hos läkare i samband med ingående i telemedicinska samarbeten och kartlägga vilka bakomliggande osäkerhetstyper som skapar motståndet. Syftet med denna studie är att förenkla implementeringen av telemedicinska projekt i framtiden, genom att bidra med ökad kunskap om vilka hinder som finns så att strategier kan utvecklas för att överkomma dessa. Studien grundar sig på en kvalitativ undersökning bestående av 12 respondenter. Dessa är i huvudsak utförda via personliga intervjuer och omfattar olika parter med skilda funktioner inom telemedicinska samarbeten. Resultaten av intervjuerna analyseras med hjälp av en analysmodell som har utvecklats baserad på tidigare forskning inom främst organisationsteori och sociologi. Osäkerhet delas här in i två grupper, nämligen individosäkerhet och organisationsosäkerhet. Våra resultat visar att motstånd kan härledas från den osäkerhet som förekommer på både individ- och organisationsnivå. På individnivån finns motstånd främst på områden som handlar om tid, bekvämlighet och kunskap.  Det föreligger en osäkerhet bland användare för att ingående i ett telemedicinskt samarbete kommer medföra tidsbrist och ökad arbetsbörda samt att den nya tekniken är krävande att sätta sig in i. På organisationsnivån grundar sig motståndet framförallt i att användare inte förstår nyttan och syftet med specifika telemedicinska projekt. Enligt vår analys beror detta sannolikt på att användare saknar tillgång till erfarenhetsbaserad tyst kunskap i relation till ledning och initierare av projekten. Vi föreslår därför ett ökat fokus på att överkomma motstånd rörande dessa osäkerheter. Trots att det föreligger motstånd och osäkerheter vid ingående i telemedicinska projekt, bedömer vi dem dock vara av ringa art då samtliga intervjupersoner är mycket positiva för användningen och utvecklingen av telemedicin under den närmaste framtiden i Sverige.

Under de senaste decennierna har det blivit allt populärare att organisera olika typer av verk­samheter i team. Vår avsikt med detta examensarbete var att skapa en förståelse för vad ett team är, när team är det bästa arbetssättet, hur man förankrar ett team samt vilka faktorer organisationer bör ta i beaktande i strävan att skapa ett väl fungerande team. I vår empiriska undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med ledningen och teamledarna inom en organisation som nyligen infört en teambaserad organisation. I resultaten speglas ledningens och teamledarnas upplevelser av denna process. Våra resultat visar att det finns många faktorer som bör tas i beaktande då man organiserar verksamheten i team. Det som ter sig mest problematisk i den här skildrade processen är att hitta en balans mellan tillräckliga riktlinjer för teamen samtidigt som att ge dem tillräcklig autonomi för att de ska känna sig delaktiga. Ett sätt att hantera problematiken skulle kunna vara att ledningen försöker se till de individuella behoven hos respektive teamledare för att utifrån dessa komma fram till vilket stöd och vilken typ av riktlinjer som skulle kunna vara lämpliga. Teamledarna skulle också kunna ta hjälp av varandra för att tillsammans definiera rollen, få en klarare bild av vad upp­giften innebär och vilka behov de har för att kunna leva upp till egna och andras förvänt­ningar.