I denna uppsats studeras medarbetarnas upplevelse av inflytande och delaktighet vid en organisationsförändring. Studien utgår från en kvalitativ metod då syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelser. Karl. E Weicks (1995) teori belyser begreppet meningsskapande eller engelskans sensemaking och avhandlar hur människor skapar mening genom nya sammanhang, vilket är högst aktuellt under en organisationsförändring. Utifrån empirin kan slutsatsen dras att det som främjar delaktighet är tydlig kommunikation och information, samt att medarbetare inkluderas i ett sammanhang för att uppleva sig som viktiga och värdefulla medarbetare inom organisationen.

Den 1 januari 2015 bildades Polismyndigheten. Från tidigare 21 separata polismyndigheter och en rikspolisstyrelse bildas i stället en nationell Polismyndighet och Säkerhetspolisen. Tanken bakom denna organisationsförändring grundar sig i Statens Offentliga Utredningar. Polisen kritiserades under 2000-talets första decennium för att vara alltför inriktade på att visa upp statistik och resultat i rapporteringen. Uppklarningen av brott visade sig inte ha blivit bättre trots den “pinnjakt” som poliserna ägnade sig åt vilket i sin tur ledde till flera utredningar som påvisade flera brister samt att det fanns en stor oenhetlighet inom polisen. Syftet med denna studie är att undersöka polisers upplevelser av Polismyndighetens omorganisering år 2015. Studiens huvudsakliga teori utgår från nyinstitutionell teori som grundar sig i organisationers strävan efter att vinna legitimitet från sin omgivning. Eftersom intresset för studien bygger på polisers egna upplevelser av omorganiseringen var en kvalitativ metod, med hjälp av ord snarare än siffror, att föredra för att beskriva fenomenet. Vårt empiriska material med stöd av det teoretiska ramverket blev grunden för kommande analysarbete, sammanfattande slutsatser och diskussion. Resultatet visar att medarbetarna inte blev involverade i förändringsprocessen trots att en av grundtankarna med den nya Polismyndigheten var att den skulle vara medarbetardriven. Det resulterade i olika former av motstånd mot organisationen där en av konsekvenserna blev att många poliser valde att avsluta sin anställning.

Planerade organisationsförändringar är vanliga men fortfarande misslyckas många organisationer med att implementera förändringar på ett effektivt sätt. Då organisationsförändringar vanligen ökar osäkerheten bland medarbetare är det intressant att undersöka hur detta påverkar medarbetarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. Studiens syfte är att undersöka kommunikationens roll i en turbulent organisationsförändring för att se vilka följder kommunikationen kan få på medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Fokus är på hur de upplever arbetskrav, kontroll över sitt arbete och socialt stöd. En sekundäranalys gjordes av Kommun X medarbetarenkät. Denna skickas årligen ut i november. Enkäter från året innan och året efter organisationsförändringen analyserades i statistikbehandlingsprogrammet SPSS. Analysen visade att organisationsförändringen inte påverkade medarbetarnas upplevelse av sin arbetsmiljö. Den visade också att socialt stöd upplevdes något högre än både krav och kontroll vilket tyder på att medarbetarna också haft stöd genom förändringens gång, detta kan vara en förklaring till resultaten. Ytterligare en förklaring till resultaten var kommunens fortsatta kommunikationsinsatser efter förändringen.

In November 2008 the National Library of Swedendecided to switch classification system from SAB toDewey decimalclassification (DDC). SAB had untilthen been the main classification system in the wholeof the Swedish library field for 87 years. The decisionwas not limited to the national bibliography but alsoapplied to the research libraries of Sweden. Thisprocess developed according to the West Europeantendency to change in favor of the internationally wellspreadclassification system Dewey for more cooperationin the cataloguing process. The public libraries wassimultaneously recommended by SverigesBiblitoteksförening to switch from SAB to DDC in orderto create a uniform classification system for all Swedishlibraries. The purpose of this thesis is to examine howlibrary staff at two Swedish public libraries has beenaffected before, during and after the transition. To do so atheory on organizational change by Nadler and Tushman(1990, p. 80), have been applied. The theory is based ontwo different dichotomies divided into two dimensions;strategic versus incremental change and reactive inopposition to anticipatory change. The method used inthe study are semi qualitative interviews with four andfive informants respectively from two public libraries.Findings show that the transition to Dewey was reactive.According to my informants no larger change for theorganization took place.

The purpose of this study was to 1) identify driving forces for introducing new system development methodologies at the Swedish Tax Agency. The preconditions of the Swedish Tax Agency also affect the use of new methodologies. The study therefore also aimed to 2) portrait the influence of the preconditions on the organization. Furthermore, the object of the study was to 3) illustrate the use of methods in system development and also to 4) investigate the contributions of the methods to the organization and the four case projects within the Swedish Tax Agency. The study was carried out through a qualitative methodology, with interviews, and a quantitative methodology, with questionnaires and document collection. A combination of methods was used in order to acquire a holistic perspective of a complex issue. From the study, some conclusions have been drawn. Firstly; being modern, fashionable and a desirable employer are driving forces for introducing new system development methods, together with a desire of increased efficiency when developing systems. Secondly; the main preconditions were identified as the organizational culture and how the purpose of a change is communicated to the affected employees. Thirdly; all of the project teams that were that participated in the study was found to use different hybrids of system development methods, which lead to the fourth conclusion; the used methods was found to contribute with different things, such as structure in project planning and when tracking sources of errors, commitment in work and good group dynamics.

Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen

Mellan 2002 och 2003 efter ett politiskt beslut genomför Norrköpings kommun önskad sysselsättningsgrad till sina medarbetare inom kommunens vårdenheter. I den här studien beskrivs och analyseras strukturförändringen och dess konsekvenser samt ifall hypotesen om komplexiteten kring att genomföra organisationsförändringar är sann. Vid genomförandet ställde kommunen kravet att förändringen till önskad sysselsättningsgrad inte fick kosta något utöver enheternas ordinarie budget. För att få en förståelse av strategin och förändringen samt hur det påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genomfördes en fallstudie. Sammanlagt genomfördes 5 intervjuer med både personalansvarig, enhetschefer och medarbetare för att få perspektiv från olika delar av organisationen. Följande frågor studerades: Vilken eller vilka strategier har kommunen använt sig av i förändringsarbetet och varför? Hur såg arbetsprocessen ut under förändringen och hur har det påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö? Hur har resultatet av förändringen påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det framkom att Norrköping skapat ett poolsystem där den extratid som skapats när medarbetare väljer att gå upp i arbetstid kunde fördelas ut på flera enheter. Den lösningen uppfyllde organisationens krav på ekonomi och flexibilitet men var inte populär bland personalen. Resultatet visade att den strategiska lösningen till önskad sysselsättningsgrad påverkade hur villig personalen var att öka sin arbetstid.

Change management är ett område som fått allt större uppmärksamhet underde senaste decennierna. Det finns ännu inga exakta svar för hur en förändringbör genomföras då komplexa förhållanden omöjliggör ett definitivt svar. Istället måste varje organisation hitta sitt egna framgångsrecept. Under arbetet intervjuades ett antal personer med olika positioner från två olika industriföretag, Atlas Copco och Seco Tools, som de senaste fyra åren genomgått betydandeförändringsprocesser med positiva resultat. Kotter (2014); Lewin (1947) och Manktelow et al. (2016) har alla givit värdefullabidrag till forskningen inom Change management, och i arbetet finner vi att de två industriföretagen valt olika riktning under respektive förändringsprocess. Detta trots att målet med förändringarna varit detsamma och att båda företagenarbetat med Lean production under förändringsprocessen.

Förmågan att anpassa sig till omvärlden kan vara avgörande för en organisations framgång. Genom att utnyttja full kapacitet samt bygga sin verksamhet på jämställdhet kan en organisation skapa konkurrensfördelar. Den mansdominerade skogsbranschen utgör ett exempel där behovet av förändring är påtagligt för att följa samhällsutvecklingen. Föreningen Mellanskog har arbetat med en förändringsprocess gällande jämställdhet i ett decennium, utan att nå önskad framgång. Studien syftar följaktligen till att undersöka varför mål inte uppnåtts samt bidra med förbättringsförslag. En fallstudie har utförts och genom intervjuer, rapporter och dokument har en analys, utifrån Kotters förändringsteori, presenterats vilken belyser åtgärder Mellanskog kan vidta i framtiden. Trots att förändringsarbetet går framåt har brister identifierats gällande att kommunicera förändringsvisionen, att planera och skapa snabba resultat samt att befästa framgångarna. Utifrån dessa har sedermera förbättringsförslag tagits fram gällande ansvarsuppdelning och ansvarsutkrävande, kommunikation, utbildning och uppföljning, nätverksskapande samt framförhållning och planering.

Inom vård- och omsorgssektorn är omorganisationer komplexa och kan ha stor inverkan på individers livssituation. Tidigare forskning har visat att ett Distribuerat ledarskap är viktigt i denna typ av organisationsförändringar, där ledarskapet ses som en gemensam insats vilket reducerar beroendet av den enskilde ledaren. Däremot har forskning också visat att distribuerat ledarskap kan påverkas av olika kontextuella faktorer. Syftet med studien var därför att ge en ökad förståelse för distribuerat ledarskap vid organisationsförändring inom vård och omsorg. Syftet uppnås med hjälp av en fallstudie, där ledarskap undersöks inom projektgrupper som leder förändringsarbetet med verksamhetsövergång av vård- och omsorgsverksamheter inom Uppsala kommun. Resultaten visar att ledarskapet till viss del uttrycks som distribuerat. Vidare visar resultaten att kontextuella faktorer framför allt har en negativ påverkan på det distribuerade ledarskapet. / Organizational changes in health and social care are complex and can greatly impact people’s lives. Previous research has shown that Distributed leadership is important in these organizational changes, where the leadership is viewed as a collective contribution, which reduces dependence of the formal leader. However, research has also shown that distributed leadership can be affected by contextual factors. The purpose of the study, was therefore to increase the knowledge about distributed leadership in organizational changes in health and social care. The purpose was fulfilled by conducting a case study, where leadership was examined within project groups who lead the organizational change with operational transitions in health and social care at Uppsala municipality. The findings suggest that the leadership is partly expressed as distributed. Moreover, the results show that contextual factors primarily have a negative effect on distributed leadership.