Avhandlingen handlar om den ökande administrationen i moderna organisationer. Det är ett fenomen som uppmärksammats inom flera områden på senare tid, bl.a. inom skolan, sjukvården och polisen. De flesta menar att administration är något negativt, men att en viss del måste finnas för att organisationer skall fungera. Det är ett nödvändigt ont, men samtidigt ett slags smörjmedel i organisationers maskineri. Ofta anses att en ökande administration leder till ineffektivitet, och att det administrativa arbetet skall minimeras för att produktionen inte skall störas. Inom den tidiga forskningen om organisationer var administration ett huvudbegrepp. I själva verket benämndes forskningsområdet för ”den administrativa vetenskapen”, och forskarna sökte teoretiska definitioner och förklaringar till administrativ förändring och tillväxt. Men trots detta har frågan försvunnit från den moderna organisationsforskningens agenda. Idag används nästan inte administration som teoretiskt begrepp och sällan som huvudbegrepp i organisationsstudier. Det saknas modern forskning om administration och det finns inte heller någon enhetlig definition av begreppet. Avhandlingens forskningsfråga handlar om vilka drivkrafter som finns till den administrativa förändringen. En allmän iakttagelse är att administrationen ökar, men utan att det finns några systematiska studier om denna ökning förutom ett antal spridda mätningar där man definierat begreppet på olika sätt och använt olika metoder. Mot bakgrund av detta lyder avhandlingens forskningsfråga: Varför ökar administrationen i moderna organisationer? Den empiriska studien är en genomgång av polisens administrativa arbete mellan 1965-2003. Anledningen till att starpunkten är 1965 är att det är då som polisen förstatligas och blir en enhetlig organisation. Sammanfattningsvis visar genomgången av den administrativa förändringen i polisen att det skett en administrativ tillväxt. Det förekommer ett ökande antal arbetsuppgifter, ett ökat antal anställda som arbetar med administration och fler organisatoriska enheter för administrativa funktioner. Sammanfattningsvis har det administrativa arbetet blivit allt mer komplext inom alla områden, följt den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, omfördelats mellan personalgrupper i organisationen och i allt större utsträckning handlar om att legitimera verksamheten. Sammantaget finns det fog för att påstå att det skett en administrativ tillväxt inom polisen sedan förstatligandet. Denna tillväxt har skett på alla nivåer i organisationen, vilket innebär att administrativa arbetsuppgifter ökat för såväl poliser som civilanställda. Förklaringarna till denna tillväxt beror på att det finns en ökad kapacitet att administrera, ökade krav på att administrera och att det finns en administrationsideologi kring moderna organisationer. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Both practice and theory present good reason to believe that collaborative interorganizational relationships have become particularly important for innovation and new product development in industries characterized by rapid technological change and dynamic competition. Even though collaboration across organizational boundaries represents an important change in the way companies innovate and develop new products (services and processes), it appears as if the process and practical steps of such arrangements are scantly explored.   The thesis Dating for Innovation addresses this gap by empirically studying a focal company’s attempts to bring new opportunities into the world through collaborative interorganizational relationships under conditions marked by fluid change. A diverse set of research methods ranging from an insider action research approach to more conventional case study methods were applied to shed light on contingencies that may play a role in influencing the process and practical steps.   The result suggests an explorative logic and process, where the partners make use of interorganizational relationships as a means to explore the knowledge necessary for creating, recognizing, and, eventually, developing future opportunities. Not only interest and continued motivation, but also calculated costs and perceived risks, were thus outcomes of the collaboration rather than prescribed beforehand. Furthermore, the empirical findings suggest that corporate entrepreneurs at lower levels in the organization have a more significant influence than previously assumed. From a general point of view, these results imply that parts of the process can be facilitated, but not all initiatives or activities can be directed. Managers are thus challenged to reflect on how to productively deal with interorganizational innovation activities without adapting a classical linear and/or hierarchical monitoring of interorganizational innovation initiatives. / Diss. (sammanfattning) Stockholm : Handelshögskolan, 2004 [10], iii, [1], 107 s.: sammanfattning, s. 108-265, [6] s.: 5 uppsatser

Sverige står inför stora välfärdsutmaningar när allt fler arbetsföra personer går i pension. Till följd av ojämn befolkningsutveckling kommer det inom kort finnas färre arbetare som skall ta hand om fler pensionärer. Lösningen på välfärdsutmaningen finns i digitaliseringen, där digitala verktyg skall kompensera för förlorad arbetskraft. Omsorgen är det område där behovet av kompetensförsörjning kommer visa sig först. Syftet med studien var att undersöka hur omsorgspersonal kan känna delaktighet i en lärandeprocess under en pågående organisationsförändring som fokuserar på ökad digitalisering i Hylte kommun. Metoden som tillämpades var en kvalitativ undersökningsmetod och studien antog en induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom tre fokusgrupps-intervjuer där totalt 13 undersköterskor deltog. Materialet analyserades genom en konventionell innehållsanalys och resultatet utgjorde grunden för den teoretiska referensramen. Den hälsopedagogiska teoretiska referensramen utgjordes av förmedlingspedagogik, sociokulturellt lärande, lärande stilar, och kompetensutveckling samt dialog -och reflektions pedagogik, KASAM och delaktighet. Resultaten visar att omsorgspersonalen kan känna delaktighet genom att bli tillfrågade kring förändringar rörande deras arbete. Resultatet visade också att omsorgspersonalen själva vill välja sätt att genomgå utbildning. Rädslor att de mjuka värdena försvinner och ersättas av digitala verktyg är ytterligare ett väsentligt resultat som studien gett. Slutsatser som dragits av studien var att omsorgspersonalen vill vara delaktiga inför, under och efter verksamhetsförändringar, men de har svårt att se sin roll i dagsläget. Personalen lär på olika sätt och vill ha alternativa sätt till kompetensutveckling, än vad som erbjuds idag. / Sweden faces major welfare challenges as more and more workable people retire. As a result of uneven population development, there will soon be fewer workers to take care of more senior citizens. The solution to the welfare challenge is in digitization, where digital tools will compensate for lost labor. Heathcare is the area where the need for skills supply will appear first. The intent of this study was to investigate how caregivers can feel part of a learning process during an ongoing organizational change focusing on increased digitalization in Hylte county. The method applied a qualitative survey method and the study adopted an inductive approach. The empirical material was collected through three focus group interviews, where a total of 13 underscores participated. The material was analyzed by a conventional content analysis and the result was the basis for the theoretical reference framework. The theoretical references for health education consisted of mediation education, socio-cultural learning, learning styles, and competence development, as well as dialogue and reflection teaching, KASAM and participation. The results show that caregivers can feel involved by being asked about changes in their workplace. The result also showed that caregivers themselves want to choose ways to undergo education. Fears that the human contact disappears and will be replaced by digital tools are another important result that the study has given. Conclusions drawn from the study are that caregivers want to be involved in, during and after changes within the workplace, but they have difficulties to see their role for the time being. The staff learn in different ways and want alternative ways of developing skills than offered today.

Individer skattar sin hälsa sämre i yrkesområdet vård och omsorg där även arbetsrelaterad stress kan förekomma i hög grad. Organisationsförändringar kan vara en bidragande faktor till oro och stress. Hälften av rapporterad sjukfrånvaro består av orsaken stress bland vårdpersonal i äldreomsorgen. Syftet med den aktuella studien är att undersöka vårdpersonalens självskattade hälsa och arbetsrelaterad stress i relation till förestående organisationsförändringar inom äldreomsorgen i Sörmland. En kvantitativ metod och en tvärsnittsdesign har tillämpats. Datainsamlingen genomfördes av enkäter och 47 respondenter deltog från fyra olika arbetsplatser i Sörmland. Resultatet visar att förestående organisationsförändringen heltid som norm är sämre för vårdpersonalen men givande för brukarna och verksamheten. Vårdpersonalen skattar sitt allmänna hälsotillstånd som bra (64 procent) men de har lättare besvär av psykiska och fysiska symtom. Majoriteten (57 procent) anger även att arbetsrelaterad stress förekommer ibland. Det framkommer en negativ men svag korrelation mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Resultatet visar även en positiv men svag korrelation mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar. Slutsatserna är att heltid som norm är delvis bra och vårdpersonalen har en god hälsa samt att arbetsrelaterad stress förekommer. Det finns ett negativt samband mellan självskattad hälsa och förestående organisationsförändringar. Det framkommer även ett positivt samband mellan arbetsrelaterad stress och förestående organisationsförändringar.

In order for businesses to increase their chances of survival in the global market, adaptable organizations and competent change leaders are required. Leadership and change management are becoming increasingly important, with a particular emphasis on engaged and transformative leadership. Despite the proven ability of female leadership to facilitate transformative change, it is often overlooked. This qualitative study examines the knowledge gap regarding key factors for successful change leadership, characteristics of successful change leaders, and the significance of gender. Semi-structured interviews were conducted with participants who have held or currently hold leadership positions and have implemented change processes. The study explores the importance of gender in successful change leadership, differences among successful leaders, and the role of gender. Participants included both men and women in leadership positions with experience in driving change.  The results showed that clear, direct, and honest communication tailored to the recipient is crucial for managing change. The study emphasizes the need for change leaders to possess communication and social skills in order to thrive in a dynamic global market. Employee involvement and heterogeneous groups were also identified as important factors that increase the likelihood of success. A good leader is outward-facing and engages with individuals who have diverse and stimulating tasks. The findings of the study revealed that female leaders are often not recognized as a success factor, despite their ability to implement transformative changes. Gender itself does not differentiate successful change leaders from others; rather, individual characteristics play a significant role. / För att verksamheter ska öka sina överlevnadschanser i den globala marknaden krävs det att organisationen är förändringsbenägen och innehar kompetenta förändringsledare. Ledarskap och förändringsarbete blir allt viktigare, med särskild vikt för engagerat och transformativt ledarskap.  Denna kvalitativa studie undersöker det forskningsgap som identifierats kring viktiga faktorer för framgångsrik förändringsledning och egenskaper hos framgångsrika förändringsledare. Vidare undersöker studien könets betydelse hos framgångsrika förändringsarbeten. Studiens frågeställningar har besvarats genom semistrukturerade intervjuer av deltagare som varit i ledarskapspositioner och genomfört förändringsprocesser. Studien undersöker könets betydelse för framgångsrik förändringsledning och skillnader mellan framgångsrika ledare samt könets roll varför studiens deltagare bestått av både män och kvinnor i ledarskapspositioner med förändringserfarenhet. Resultaten visade att tydlig, direkt och ärlig kommunikation anpassad till mottagaren är avgörande för att hanteringen kring förändringar. Förändringsledare behöver enligt studiens resultat sådana typer av egenskaper som främjar kommunikations- och sociala färdigheter för att verksamheten ska överleva på en föränderlig global marknad. Studiens resultat påvisar att en bra ledare är utåtriktad och socialiserar med människor med varierande och stimulerande uppgifter. Medarbetarinvolvering och heterogena grupper är ytterligare faktorer som ökar också chanserna till framgång. Könet hos en ledare i sig skiljer inte framgångsrika förändringsledare från andra, utan det är de individuella egenskaper hos ledaren som spelar en betydande roll.

The global market is very competitive due to fast changes in complex business environments and to survive or expand the business, organizations must embrace organizational change. However, adapting to change is not always easy, where organizations may experience obstacles and resistance along the way. Organizations may also experience that it is very hard to implement lean successfully, due to lack of know-how but especially resistance. The traditional way is to blame the blue-collars for the disturbing circumstances but in modern times the wind has changed its course where the managers themselves can be a contributor for implementation failures. Therefore, the aim of the research is to investigate what advantages that can be obtained by implementing a certain change initiative. Furthermore, to determine where resistance occurs and how to eliminate or reduce them. The change initiative in this research is implemented by conducting a case study in a Small Medium Enterprise (SMEs), where the main goal is to reduce the changeover time of a machine, by finding improvement suggestions using the Single Minute Exchange of Die (SMED) methodology. The results generated several improvement opportunities and gave an indication that there is a huge potential for improvements and elimination of waste during a typical changeover. The positive outcomes of implementing these improvement opportunities could theoretically reduce the changeover time, which directly reduces the overall cost but higher responsiveness, flexibility and efficiency can also be obtained. However, the evidence tells a story where the organization could experience obstacles during the implementation of the improvement suggestions, due to several factors. Surprisingly, the evidence points out that one root problem for resistance is difficulties of describing the underlying reason of the change initiative to the blue-collars. Moreover, there is in fact resistance and lack of awareness of the SMED methodology among the blue-collars and the managers, where fear of the unknown is another root problem for resistance.