Syftet med denna studie är att undersöka och analysera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare inom Umeå Kommun. Studien utgår från tre teoretiska utgångspunkter: salutogent perspektiv, patogent perspektiv och även arbetsmiljömodellen Demand-Control-Support. För att besvara studiens frågeställningar används kvantitativ metod i vilket kommunens egna arbetsmiljöenkät för studie-och yrkesvägledare nyttjas. Resultatet visar på att upplevelsen av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för studie-och yrkesvägledare i kommunen är tudelad. En stor andel vägledare, har enligt resultatet i undersökningen, i överlag god upplevelse av sin arbetsmiljö. Ett stort antal friskfaktorer kan utläsas, samtidigt som essentiella delar i arbetsmiljöarbetet visar på ett förhållandevis alarmerande resultat när det kommer till riskfaktorer och arbetsmiljöproblem.

Undersökningar av arbetsmiljöverket visar att många tillverkningsindustrier inte fullgör sitt ansvar med OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) och SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) . Det finns lagar och föreskrifter som indikerar den sociala arbetsmiljöns vikt och det finns forskningsbelägg för att säga att arbetstagare mår och presterar bättre vid bra social arbetsmiljö. En väg att nå detta är genom ett situationsbaserat ledarskap eller användande av OBM (organizational behaviour management) metodik. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom en organisation arbetar med ledarskap och socialt stöd enligt regelverket OSA (AFS 2015:4). Sju chefer och tre anställda vid entillverkningsindustri intervjuades. En tematisk analys indikerar ett pågåendeförbättringsarbete, då cheferna uttryckte att de arbetar med OSA frågor i det dagliga arbetet. Cheferna uttryckte att de arbetar för att vara närvarande samt för att skapa ett öppet klimat, vilket följarna höll med om. Baserat på chefernas svar finns indikationer att feedback sker i olika grad och detta är något som följarnas svar även förstärkte. Informationsstruktur var något de upplevde som en förbättringspotential.

Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda de fall där det finns misstanke om att kränkande särbehandling förekommit. Detta har lett till att många arbetsgivare anlitar externa utredare för att säkerställa att den som utreder har tillräcklig kompetens för uppdraget och upplevs opartisk av de parter som är involverade i utredningen. Vi vill med denna studie utforska hur arbetsgrupper, verksamheter och organisationer påverkas av en sådan utredning. Med ett fenomenologiskt perspektiv och en kvalitativ ansats genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex HR-chefer och en HR-strateg från sju svenska kommuner.  Vi fick ta del av upplevelser och iakttagelser, och synpunkter på dessa utredningsprocesser samt deras effekt på organisationen. Respondenterna söktes genom e-postutskick till ett slumpmässigt urval av totalt 100 kommunala HR-chefer med förfrågan om intresse att delta. Berättelserna indikerar att en utdragen utredningsprocess innebär en påfrestning för berörda arbetsgrupper och har en negativ inverkan på den sociala arbetsmiljön vilket medför en ökad risk för ohälsa på arbetsplatsen. / Employers are required to investigate cases of suspected bullying in the workplace. Many employers engage external investigators to ensure that the investigator posesses sufficient competence for the mission and is perceived to be impartal by the parties involved in the investigation. The aim with our present study is to explore how work groups, the business, and the organization are impacted by such an investigation. Through a phenomenological perspective and a qualitative approach we conducted semi-structured interviews with six HR-managers and one HR-worker from seven swedish municipalities, We were given access to experiences and observations, and views on these investigation processes and their effect on the organization. Respondents were sought through e-mailed inquiry of participation to a randomized selection of 100 HR-managers in swedish municipalities. The narratives indicate that a protracted investigation process entails hardship for the work group involved, and has a negative impact on the social work environment, leading to increased risk for ill health in the workplace.

Syftet med studien är att granska hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med metoderna walk and talk och/eller e-vägledning upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Sju semi-strukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare från olika delar av Sverige. Vi använde oss av kvalitativ metod och tillämpade organisationsteoretiska perspektiv (human-resource perspektivet och det strukturella perspektivet) som teoretisk utgångspunkt. Vidare användes det salutogena perspektivet med särskilt fokus på KASAM, alltså känsla av sammanhang. Resultatet av vår studie framvisade att användningen av e-vägledning och/eller walk and talk inte påverkade studie- och yrkesvägledares arbetsmiljö på ett betydande sätt, men att det kunde ge positiva effekter hos klienterna. Respondenterna hade även möjligheter till kompetensutveckling samt möjligheter till att påverka sin egen arbetsmiljö. De viktigaste faktorerna för en positiv och god arbetsmiljö beskrevs vara känsla av sammanhang, god kommunikation mellan kollegor, kollegialt stöd samt sammanhållning.

This paper explores employer responsibility regarding “breaches against the Swedish Work Environment Act” (“brott mot arbetmiljölagen”) and “violations of the Swedish Work Environment Act” (“arbetsmiljöbrott)”. The rules and regulations governing employer responsibility is overly complex and hard to interpret. By highlighting and analyzing relevant aspects of existing rules and regulations, the paper aims to clarify the meaning of employer responsibility.  There are also a range of different workplace environment circumstances that can lead to either a breach against the Work Environment Act or a violation of the Work Environment Act. Neglecting to make the necessary improvements of a workplace environment may constitute a breach against the Work Environment Act even if an accident does not occur as a result of the failure to act. If, on the other hand, an accident does occur, the same negligence could get an employer charged for a violation of the Work Environment Act.  The objective of this paper is to examine what responsibilities employers have according to the Swedish Work Environment Act (SFS 1977:1160), systematic work environment management (AFS 2001:1), organizational and social work environment (AFS 2015:4), the swedish penal code (SFS 1962:700), as well as the difference between a breach against the Workplace Environment Act and a violation of the Work Environment Act. To reach objectives, we apply a legal dogmatic method and, drawing from the relevant legal sources, define what constitutes established law. A legal analytic method has also been applied to analyze the material from a wider perspective.  The results show the employers have a wide and varied responsibility, where many different areas need to be considered. To understand the full extent of employer responsibility, there needs to be an understanding of both law and complementary regulations. Regarding violations of the work environment act, there are some necessary conditions that need to be fulfilled for a person to be convicted. This includes gross negligence and a causal connection between an act and the incident. When it comes to breaches against the Work Environment Act, the Swedish Work Environment Authority represents the first instance. If they uncover any wrongdoings or flaws in the work environment, they have the authority to issue an order or a prohibition. To ensure employers rectify noted issues, the order or prohibition can be complemented by a fine. The fine represents a means of pressure to ensure employers comply with the Work Environment Act and its complementary regulations, and, by doing so, work preventatively against unhealthy environments and accidents.

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.

Problemformulering: En stor andel av lärare upplever stress och i Sverige är många lärare sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Ett flertal aspekter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är associerade med ohälsa bland lärare enligt tidigare forskning. Detta är inte bara ett problem i för lärare i Sverige utan förekommer även bland lärare i flera olika länder. För svenska barn och ungdomar som bor i utlandet finns svenska utlandsskolor där svenska lärare arbetar, och Spanien är det land där det finns flest svenska utlandsskolor. Eftersom ingen tidigare forsning om lärare i svenska utlandsskolans arbetsmiljö och hälsa har gjorts finns stora kunskapsluckor inom området. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka grundskolelärares upplevelser av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i svenska skolan i Spanien. Metod: För att söka svar på syfte och frågeställningar har kvalitativ ansats med intervju som datainsamlingsmetod använts och data har analyserat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudområden som lärarna beskriver som betydelsefulla för hur de upplever den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i svenska skolan i Spanien; Omsättning av elever, lärare och ledning, Samarbete, Flexibiliteten, Arbetsbördan och Lokalernas betydelse. Slutsats: Lärarna i svenska skolan i Spanien upplever överlag att de har ett fritt och flexibelt arbete, men samtidigt att de arbetar mycket och begränsas i arbetet av den tid och de resurser som finns på skolan. Vidare visar studien att lärarna upplever att de sociala relationerna på arbetsplatsen har betydelse då de både kan möjliggöra och hindra god organisatorisk och social arbetsmiljö samt att de sociala relationerna påverkas av omsättningen av personer på skolan. / Aim: The purpose of this study was to investigate elementary school teachers' experiences of the organizational and social work environment in Swedish school in Spain.  Method: A qualitative approach with interview as a data collection method has been used. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five main areas that the teachers describe as important for how they experience the organizational and social work environment in Swedish school in Spain; Turnover of Students, Teachers and Management, Collaboration, Flexibility, Workload and the Importance of the premises.  Conclusion: Teachers in Swedish school in Spain generally find that they have free and flexible work, but at the same time they work a lot and are limited in the work of the time and resources available at the school. Furthermore, the study shows that teachers feel that social relations in the workplace are important as they can both enable and constrain good organizational and social work environment, and that social relations are affected by the turnover of people at school.

Den svenska medborgaren spenderar omkring 40 timmar i veckan på sitt arbete vilket inverkar på hälsan både psykiskt, fysiskt och socialt. Trots den medvetenhet som idag finns kring psykosocial arbetsmiljö är det ännu ett problemområde. Arbetsmiljöverket släppte 2016 en föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö för att minska risken att arbetstagare utsätts för ett ohälsosamt arbetsklimat. Trots det är föreskriften ny vilket skapar intresse kring hur den enskilda arbetstagaren erfar organisatorisk och social arbetsmiljö. Studiens syfte är att utifrån ett medarbetarperspektiv belysa erfarenheter om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den teoretiska referensramen är en kombination av pedagogik och hälsa som bestått av community of practice, holistiskt perspektiv, hälsokorset och salutogent perspektiv. Studien är kvalitativ där materialet har insamlats genom tre fokusgruppsintervjuer med totalt 14 medarbetare, där materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studien utgår ifrån ett konstruktivistiskt synsätt att se på kunskap för att belysa medarbetarnas erfarenheter, där slutsatser dragits med abduktiv ansats. Resultatet gav till följd tre kategorier. Synligt arbete men osynliga medarbetare där medarbetarna uttryckte lågprioritet och krav på anpassning. Öppenhet för en hälsosam arbetsmiljö som visade på att gemenskap påverkar trivseln samt kommunikationens betydelse för förtroende. Slutligen chans till återhämtning som synliggjorde tillgång till vikarier samt till rast och vila som betydelsefulla resurser i arbetet. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att medarbetarna önskar möjligheten till en arbetsmiljö som stödjer lärande, utveckling och välmående. Ytterligare slutsats är möjligheten till återhämtning samt att insatser utifrån ett salutogent perspektiv kan bidra till välbefinnande och en hållbar psykosocial arbetsmiljö. / The Swedish citizen spends about 40 hours a week on his work, which affects health, both mentally, physically and socially. Despite the awareness that exists today about the psychosocial work environment, it is still a problem area. The Swedish Work Environment Authority released a regulation on organizational and social work environment in 2016 to reduce the risk of workers being exposed to an unhealthy working environment. Although the regulation is new, which creates an interest in how the individual employee experiences an organizational and social work environment. The aim of the study is to highlight experiences from an employee perspective on organizational and social work environment. The theoretical frame of reference is a combination of pedagogy and health whereas theories used are community of practice, holistic perspective, the health cross and salutogenic perspective. The study is qualitative where the material has been collected through three focus group interviews with a total of 14 employees, where the material has been analyzed through qualitative content analysis. The study is based on a constructivist approach to looking at knowledge to highlight the employees' experiences, where conclusions are drawn with abductive thinking. The result revealed three categories. Visible work but invisible employees where employees expressed low priority and adaptation requirements. Openness for a healthy working environment that showed that community affects well-being as well as the importance of communication for trust. Finally, a chance of recovery that revealed access to temporary work-force as well the possibility to take breaks during the day. Based on the results, it can be concluded that employees want the opportunity for a work environment that supports learning, development and well-being. Another conclusion is the possibility of recovery and that efforts from a salutogenic perspective can contribute to well-being and a sustainable psychosocial work environment.

På svenska arbetsplatser är psykisk ohälsa i arbetslivet ett problem för både individer och organisationer. Ett sätt att stävja eskaleringen av människor som mår dåligt i arbetslivet är genom hälsofrämjande förhållningssätt som motiverar medarbetare att använda sin fulla kapacitet i arbetet. Detta examensarbetes övergripande syfte är att bidra till ökad förståelse av medarbetarengagemang genom att beskriva och undersöka begreppet som en del av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i ett kommunalägt bolag. I examensarbetet användes självbestämmandeteorin som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utifrån kvalitativa djupintervjuer med tjugo informanter framkom det att förutsättningar för ökat medarbetarengagemang återfinns i skapandet av en god organisatorisk och social arbetsmiljö. Resultatet visar att det är genom medarbetares tolkning av sin arbetsmiljö möjlighet ges till förståelse för vilka faktorer som möjliggör eller förhindrar medarbetarengagemang. Denna kunskap är relevant för organisationer som vill arbeta hälsofrämjande för medarbetares ökade engagemang och välbefinnande. / At Swedish workplaces, mental ill-health in work life is a problem for both individuals and organizations. One way to counter this issue is through health promoting approaches that motivate employees in using their full capacity at work. The overall aim of this thesis was to contribute to increased understanding of employee engagement by describing and examining the concept as part of the organizational and social work environment of a municipality-owned company. In the thesis work the self-determination theory was used as an overall theoretical framework. Based on qualitative interviews with twenty informants, what emerged was that the conditions for increased employee involvement are found in the creation of a good organizational and social work environment. The result showed that it is through employees interpretation of their working environment that the understanding of what factors enables or prevents employee engagement lies. This knowledge is relevant to organizations who want to work with health promotion with intent to increase employees' engagement and well-being.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur arbetstagare i kollektivtrafiken upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Uppsatsen avser att bidra till en fördjupad förståelse för om de upplever sig speciellt utsatta eftersom de arbetar ensamma utan kollegor. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på den kontakt som arbetstagarna har med andra och hur de hanterar att arbeta ensamma i en miljö där de träffar ett stort antal människor. Uppsatsens utgångspunkt grundas i teorierna KASAM, Krav-kontroll- och stödmodellen och Emotionellt arbete, dessa används sedan som stöd vid analys av det empiriska materialet. Materialet har framkommit genom tio intervjuer med arbetstagare inom kollektivtrafiken, där både tågvärdar och busschaufförer finns representerade. Resultatet visar på att respondenterna upplever att deras arbete innehåller en del stressfyllda situationer men att det är något som de lärt sig hantera. Upplevelsen är att de behöver kunna hantera sina känslor i sitt arbete då arbetsgivaren, samhället och de själva ställer krav på hur de ska vara. Studien visar också på att respondenterna ibland känner sig utsatta i sitt arbete, men det framkom även att majoriteten av dem anser att den personliga attityden kan ha en inverkan på om det uppstår en konflikt med resenärer eller inte. I resultatet framkommer även att de intervjuade i regel upplever kontakten med resenärerna som positiv och de uppger sig ha god kontakt med sina kollegor vilket leder till att de inte upplever att de är ensamma.