The aim of this thesis was to create a teaching programme on the principles of research oriented teaching on the topic called ?Aromatic compounds substances in spices?. This programme could be used in the lessons and examine the level of students' knowledge gained after passing such training. The educational program was applied in two groups of respondents, one of which attended lessons where a research oriented teaching approach was used, working with a specially created worksheet. On the contrary, the second group attended lessons of frontal teaching. Then a comparative survey for these groups was conducted in a didactic test. A statistically significant difference of observed results was tested in Student t-test at the significance level of 0.05. In terms of statistical evaluation of the results of both tested groups was obvious the influence of research-oriented teaching on student's knowledge level.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare i årkurserna f-3 i Sverige gör historieundervisningen mer levandegörande genom sina arbetssätt, val av material, samt vad för hinder som lärarna anser finnas för att arbeta mer praktiskt och elevnära. Detta i syfte med att undersöka hur lärarna gynnar elevernas kunskap och historiemedvetenhet. Undersökningen utfördes genom kvalitativa intervjuer utav fem lärare i lågstadiet, en av dessa arbetar idag som lärare i mellanstadiet. Dock har hen varit lärare i lågstadiet i flera år och ansåg således att hens erfarenhet är fördelaktig. Alla lärare arbetar inte på samma skola och inte i samma län, således går det inte att generalisera resultatet till hur det ser ut överallt i Sverige. Dock finns det en generalisering kring lärarnas tankar kring begreppen historiemedvetenhet och levandegörande, genom praktiska moment och elevernas sinnen. Undersökningen visade att lärare antyder att ett levandegörande arbetssätt är fördelaktigt i undervisningen och hur den gynnar historiemedvetenheten hos elever. Dock använder inte alla lärare samma tillvägagångssätt för att levandegöra undervisningen, även om de hade velat göra det. / The purpose of this thesis was to investigate how some primary school teachers, grade F-3 make history teaching more “alive” through their choice of methods, materials, and what obstacles the teachers consider there to be when it comes of using practical and “student-oriented teaching” teaching. Thus, the purpose is also to investigate how the teachers will further the students’ knowledge and historical consciousness. The outcome of the survey was collected and carried out through qualitative interviews with five primary school teachers, one of whom works as a middle school teacher today. However, they have beforehand worked as a primary school teacher for several years and I consider their experience to be beneficial to the survey. The teachers work in different schools and counties, which means that the survey cannot be generalized on how teachers experience the use of practical teaching methods to benefits students’ historical consciousness in Sweden. However, the teachers’ thoughts about the concept of historical consciousness and enlivening education, through practical education and the students’ senses can be generalized. The surveys outcome showed that teachers suggested that an enlivening education is beneficial in teaching method for students’ knowledge. Nevertheless, not all teachers use the same approach to make the education enliven, even if they want to.

Experiences of teachers in SFI, Swedish for (adult) Immigrants, indicate that during their schooling earlier in life, SFI students have developed skills, abilities, values, ideas and expectations about teaching and learning that differ somewhat from the prevailing communicative oriented theory of second language teaching which is emphasized in SFI. In the thesis these aspects are referred to as different school cultural frames of reference. The aim of the thesis is to generate knowledge about SFI-students’ school cultural frames of reference of relevance for SFI teaching. The considerable number of immigrants from Iraqi Kurdistan during the 1990s has led to an empirical focus related to this geographical area. From a critical perspective, in some respects a research interest of this kind can be seen as contributing to a division between ‘us’ and ‘them’, in a wider sense a part of exclusion and a maintenance of the segregated Swedish society. In a special section is given an account of this research ethic question, together with arguments from intercultural pedagogy that support a focus on school cultural frames of reference. The theoretical platform for the thesis is sociocultural theory. The concepts of social representations, pedagogical code, classification, framing, power distance, diaspora and distinctions of knowledge also are used. The thesis is based on two data materials. The first consists of data from interviews and talks with students and teachers in SFI, all from Iraqi Kurdistan. The second consists of data gathered through observations, classroom observations, interviews and talks during two visits in the KDP-administrated region of Iraqi Kurdistan, each visit being for a period of about one month. This data material also includes text materials, mainly textbooks in EFL for grade five and six, and course books about EFL teaching used in teacher education. The thesis illuminates several aspects that provide an understanding as to why SFI students from Iraqi Kurdistan can have certain abilities, values, ideas and expectations about teaching, learning materials, learning, teacher and student roles that differ from the communicative oriented second language teaching emphasized in SFI. However, results from the study also underline the importance of a ‘weak’ use of this understanding in a SFI teaching context.

Resultaten av de internationella undersökningarna PISA 2011 och PIRLS 2011 visar att de svenska elevernas resultat inom läsförståelse försämrats. I Skolinspektionen granskning framkommer det att diskussioner och textsamtal har en relativt liten del av undervisningen av läsförståelse i Sverige idag. Tidigare forskning har ringat in fyra metoder som anses effektivast för elevers utveckling av läsförståelse. Textsamtal, diskussioner och reflektioner har avgörande roller inom alla fyra undervisningsmetoder. Syftet med denna studie är att synliggöra hur sex lärare tänker kring, samt konkret arbetar med, undervisningen av läsförståelse, för att se om de fyra metoderna går att återfinna i de sex lärarnas undervisning. Metoderna som används är semistrukturerade intervjuer samt strukturerade observationer. Resultatet av studien visar att den strategiinriktade undervisningen dominerar undervisningen bland de sex lärarna, och att innehållsorienterad undervisning, vilken visats effektivast i forskningen, är ytterst begränsad. Samtidigt beskriver samtliga lärare att samtal och diskussioner bör vara en stor del av undervisningen inom läsförståelse. En slutsats av studien är att synen på undervisningen av läsförståelse varierar mellan de sex lärarna, samt att allt undervisningsmaterial är baserat på läsförståelsestrategier. Dock förekommer knappt diskussioner och samtal i samband med undervisningen av strategier, vilket är en viktig del för att arbetet med strategiinriktad undervisning ska kunna utveckla elevernas läsförståelse på bästa sätt. / <p>Svenska</p>

Målet i detta examensarbete är att studera språkutveckling genom att undersöka hur den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL är framträdande i lågstadielärares berättande om sin undervisning inom de samhällsorienterade ämnena med andraspråkselever. Dessutom har jag undersökt hur multimodala medier används i SO-undervisningen med andraspråkselever enligt lågstadielärares berättande. Mina frågeställningar är följande: “Hur framträder den sociokulturella lärandeteorin och språkteorin SFL i den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever utifrån lågstadielärares berättande?" och “Hur beskriver lågstadielärare användandet av multimodala medier inom den samhällsorienterande undervisningen med andraspråkselever?". Studien bygger på Lev Vygotskijs sociokulturella lärandeteori, Michael Hallidays systemisk-funktionella språkteori och teorier om multimodalitet. Studien är kvalitativ och den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer med fem lärare från en högindex skola i Malmö. Resultatet visar att ett sociokulturellt förhållningssätt är att föredra med andraspråkselever, där kooperativt lärande lyfts som en framgångsrik lärmetod. Michael Hallidays teori (SFL) är gynnsam som grundar sig i att utgå från elevernas förkunskaper i undervisningen. Dessutom visar resultatet att en multimodal undervisning är viktigt för framgångsrikt lärande med andraspråkselever. I diskussionen presenteras resonemang och slutsatser utifrån resultatet som besvarar frågeställningarna. Vidare behandlar diskussionsdelen hur forskningen påverkar den framtida yrkesprofessionen och hur man kan forska vidare kring ämnet. / The goal is to study language development by investigating how the sociocultural learning theory and the language theory SFL are prominent in primary school teachers' narratives about their teaching in the socially oriented subjects with second language students. In addition, I have investigated how multimodal media are used in SO teaching with second language students according to primary school teachers' narratives. My questions are the following: "How does the socio-cultural learning theory and the language theory SFL appear in the social orientation teaching with second language students based on the primary school teachers' narration?" and "How do primary school teachers describe the use of multimodal media within the social orientation teaching with second language students?". The study is based on Lev Vygotsky's sociocultural learning theory, Michael Halliday's systemic-functional language theory and theories of multimodality. The study is qualitative and the empirical data was collected via semi-structured interviews with five teachers from a high index school in Malmö. The result shows that a socio-cultural approach is preferable with second language students, where cooperative learning is highlighted as a successful learning method. Michael Halliday's theory (SFL) is favorable, which is based on starting from the students' prior knowledge in teaching. In addition, the results show that multimodal teaching is important for successful learning with second language learners. In the discussion, reasoning and conclusions are presented based on the results that answer the questions. Furthermore, the discussion part deals with how the research affects the future professional profession and how to do further research on the subject.