Fritid beskrivs av ungdomar som något som skapar mening i tillvaron. Musiken är en stor del av denna fritid. Många ungdomar lyssnar på musik, och en del lägger fritiden på att själva musicera. Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur ungdomar talar om vilka faktorer som påverkar deras deltagande i en musicerande grupp. För att få fram ett resultat valde vi att göra gruppintervjuer med ungdomar ur en kör, en orkester samt ett storband. I varje gruppintervju deltog mellan två och fyra ungdomar, samtliga i gymnasieålder. I dessa gruppintervjuer fick vi fram flera olika faktorer som motiverar ungdomarna att hålla på med gruppmusicerande. Trots gruppernas olikheter har de största faktorerna som framkommit som viktiga varit aktuella i samtliga tre grupper. Dessa kan enkelt sammanfattas i tre kategorier; det sociala, den musikaliska upplevelsen, samt personlig utveckling. Inom det sociala ingår faktorer som att träffa vänner, att skapa nya vänskapsrelationer samt att vara en del av en gemenskap. Under den musikaliska upplevelsen ingår faktorer som att skapa musik tillsammans med andra, att vara en del av en musikalisk helhet samt att uppleva starka musikaliska ögonblick. Under den tredje kategorin, personlig utveckling, ingår faktorer som att bli bättre på sitt eget instrument, att växa som människa, samt att lära sig om musikteori, bland annat notläsning, tempo, nyanser och gehör.

I föreliggande arbete söker jag sammanfatta den process som fört mig från rollen som utövande instrumentalmusiker till rollen som dirigent.     Min metod är den personliga reflektionen med referenser till egna erfarenheter och till några framstående föregångare på dirigentpulten. Jag snuddar vid sociologen Pierre Bourdieus tankar och fokuserar sedan på tre specifika fallstudier. Dessa utgörs av mina reflektioner kring en konsert med Gävle Symfoniorkester då jag var både dirigent och solist, ett samarbetsprojekt mellan KMH och Operahögskolan då jag var dirigent för en operaproduktion samt slutligen mina konkreta förberedelser inför min examenskonsert med Norrköpings Symfoniorkester, då jag dirigerar verk av Brahms och Bartók. Här utgår jag från partituret till ett av verken och redovisar de observationer som ligger till grund för min musikaliska tolkning och för repetitionsarbetet.     Jag inleder och avslutar med reflektioner, då jag applicerar mina erfarenheter av och tankar, både personliga och allmänna, om ämnet – instrumentalisten som dirigent. / <p>1. Presentationen var en examenskonsert. Medverkande och program:</p><p>Norrköpings Symfoni-orkester, dirigent Staffan Mårtensson:</p><p>    J Brahms: Haydn-variationer op 56a</p><p>    B Bartók: Konsert för orkester</p><p>2. Med det skriftliga examensarbetet följer två filmfiler, vilka finns tillgängliga för nedladdning:</p><p>-DVD av konsertframförande 2016-01-14 med Gävle Symfoniorkester, dirigent Staffan Mårtensson:</p><p>     J Strauss d y: Ouvertyr till Läderlappen</p><p>-DVD av konsertframförande 2016-05-19 med Norrköpings Symfoni-orkester, dirigent Staffan Mårtensson:</p><p>    J Brahms: Haydn-variationer op 56a</p><p>    B Bartók: Konsert för orkester</p>

Under de senaste två åren har jag genomfört min masterutbildning i komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. I det här arbetet gör jag en undersökning och ett formulerande av de tankar som kommit ur – och styrt – mitt komponerande, mitt lyssnande och mitt lärande under dessa två år. Begreppet anslag blir här en ledsagare för tanken och arbetet inleds med skapandet begreppet. Därefter presenteras och analyseras sex av de musikverk jag komponerat under masterutbildningen. Ingången till de sex verk som presenteras sker från vitt skilda håll, i hopp om att bredda förståelsen kring uppkomsten av begreppet anslag och att fördjupa dess dubbelverkande utbyte med musiken. Genom begreppet anslag bli skapandet av musik ett instrument med vilket undersökningar av världen och existensen tycks mer möjliga att påbörja.

<p>Strauss, Richard, Don Juan, Op. 20</p><p>Sørensen, Bent,  Evening Land, 2017</p><p>Tchaikovsky, Peter Ilyitch, Symphony No. 4, F minor, Op 36</p><p>Dirigent: Magnus Theodor Torpp Larsson</p><p>Orkester: Norrköpings Symfoniorkester</p>

No description available.

<p>I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer</p><p>arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan.</p><p>Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:</p><p> Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av</p><p>ungdomar idag?</p><p> Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska</p><p>fortsätta spela när kulturskolan är över?</p><p> Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett</p><p>resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt.</p><p>Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut</p><p>till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den</p><p>största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med</p><p>kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på</p><p>att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett</p><p>samarbete.</p><p>Slutsatserna som dras är:</p><p> För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att</p><p>ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen</p><p>gynna både kulturskolorna och musikkårerna!</p><p> Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och</p><p>skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt.</p><p>3</p><p> Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de</p><p>orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå</p><p>samverkansprojekt.</p><p> Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på</p><p>de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t</p><p>ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även</p><p>tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de</p><p>yngre</p>

I denna uppsats kommer jag att undersöka hur kulturskolor och musikkårer arbetar för att ungdomar ska vilja aktivera sig i orkesterlivet efter kulturskolan. Uppsatsen utgår från dessa huvudteman:  Hur ser kulturskolorna och musikkårerna på rekryteringsmöjligheterna av ungdomar idag?  Hur arbetar kulturskolorna och musikkårerna för att ungdomarna ska fortsätta spela när kulturskolan är över?  Avslutningsvis sätter jag in frågorna i ett större sammanhang och för ett resonemang kring kulturskolornas och musikkårernas olika arbetssätt. Undersökningen har gjorts som en enkätstudie. En enkät skickades ut till alla Skånes 33 kommuner och en annan till 20 musikkårer. Den största delen av musikkårerna är missnöjda med samarbetet med kulturskolan, och med antalet ungdomar i orkestern. Svaren tyder på att både musikkårerna och kulturskolorna är intresserade av ett samarbete. Slutsatserna som dras är:  För att musikkårerna inte ska ”växa ur tiden” är det troligen nödvändigt att ett gemensamt arbete med kulturskolan utvecklas. Detta skulle onekligen gynna både kulturskolorna och musikkårerna!  Det måste ske en förändring så att eleverna inte ser musicerandet och skolan så tätt sammanbundna att de måste sluta med båda samtidigt. 3  Kulturskolorna borde vara mer öppna för att själva ta kontakt med de orkestrar och musikkårer som de vill samarbeta med och föreslå samverkansprojekt.  Musikkårerna måste vara öppna för nya arbetssätt. Att marknadsföra sig på de rätta ställena kommer att bli avgörande för musikkårernas fortlevnad t ex genom att utveckla en välfungerande hemsida. Troligtvis blir de även tvungna att integrera modernare musik i sin repertoar för att locka de yngre

No description available.

No description available.

No description available.