No description available.

During her theoretical training as an educational psychologist, the researcher was intrigued and fascinated by the expositions on the functioning of the self. With this study she pursued her goal to gain a clearer understanding of the formation and development of the self in a child, with the focus on the child in middle childhood (6 -12 years). In this study, she mainly focused on understanding the connection between the three crucial components of the self, self-concept and self-esteem. Her passion for art inspired her to be inventive and apply artistic creative methods of drawing, painting and clay human modelling as projective means to access the child’s unconscious mind, revealing pivotal experiences and emotions, revealing how the child relates to his or her self. According to this qualitative arts-based research study, the DAP (Draw a Person) and variations of PAP (Paint a Person) and CAP (Create a Person) with the use of appropriate DAP, PAP and CAP questionnaires, seem relevant therapeutic projective measures to assist in educational psychology in exploring the child’s self. / Further Teacher Education / M. Ed. (Guidance and Counselling)

Abstrakt I världen ökar ohälsa och sjukdom markant relaterat till dåliga levnadsvanor som exempelvis otillräcklig fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet definieras som alla former av planerad fysisk aktivitet som ger ökad energiomsättning och som påverkar hälsan positivt där målet är att öka prestationsförmågan. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelser av fysisk aktivitet på recept (FaR). Kunskap i dessa nämnda områden kan leda till minskade livsstilsrelaterade sjukdomar såsom fetma, övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar samt t.ex. minska viktökning och stillasittande. Det i sig påverkar folkhälsan och samhället positivt, även så kostnadsmässigt. Metoden hade en kvalitativ ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio personer som levde både i glesbygd i norr och i storstad i söder. Analysen som genomfördes med kvalitativ innehållsanalys resulterade i fem huvudkategorier: En känsla av bättre välbefinnande; Ökad motivation till förändring; En berg- och dalbana av känslor; Behov av att få uppföljande samtal; Leder till ett positivt resultat. Resultatet visade att personer började må bättre psykiskt och fysisk samtidigt som de blev piggare i kroppen och fick en mycket positivare inställning till livet. Det var viktigt att ha motivation till förändring för att lyckas med en livsstilsförändring. Det var en känslomässig och laddad process och uppföljande samtal var mycket viktigt. FaR beskrevs som en positiv upplevelse för deltagarna och gav goda resultat på kort tid. Konklusion Resultatet visar att FaR är ett bra verktygför att uppnå bättre hälsa psykiskt och fysiskt samt i flera andra aspekter. Sjukvårdpersonal har en viktig uppgift när det gäller stöd, motivation och uppföljning. Det kan vara känslomässigt och laddat när grunden till att ta hjälp av FaR ofta kan vara påfrestande mentalt. Det upplevdes som negativt att ej ha tillgång till uppföljning.

Submitted by Verena Bastos (verena@uefs.br) on 2015-09-18T12:54:42Z No. of bitstreams: 1 DISSERTA??O MAURICIA.pdf: 1746915 bytes, checksum: dc440a8923c2e231e30f0b69b599f751 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-09-18T12:54:42Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DISSERTA??O MAURICIA.pdf: 1746915 bytes, checksum: dc440a8923c2e231e30f0b69b599f751 (MD5) Previous issue date: 2013-04-18 / Coordena??o de Aperfei?oamento de Pessoal de N?vel Superior - CAPES / Fue a partir del proceso de municipalizaci?n de la educaci?n Infantil, que tuvo lugar en la ciudad de Salvador, en 2007, impulsada por la pol?tica de descentralizaci?n, a trav?s de la Enmienda Constitucional n? 143 (del 12 de septiembre, 1996) y de la aprobaci?n de la Ley de Directrices y Bases Educaci?n Nacional n? 9394 ( del 20 de diciembre de 1996) que se desarroll? la idea central de esta tesina, con el objetivo de: comprender c?mo se configuraran las relaciones entre los diferentes profesionales (maestras y asistentes) que trabajan en un CMEI, tomando como referencia las especificidades de sus pr?cticas impregnadas por creencias, valores, sentidos y significados construidos en el trabajo diario. Esa investigaci?n pone en jeque las relaciones entre la formaci?n academicista de las maestras y la actuaci?n pr?ctica de sus asistentes en aula, en temas relacionados con los cuidados diarios y la educaci?n, as? como tambi?n en los sentidos y formas que cada profesional atribuye a sus pr?cticas y a sus saberes en las relaciones que tejen entre s?, esas a su vez, traspasadas por relaciones de poder. Para alcanzar los objetivos pensados, el dise?o metodol?gico de la investigaci?n asumi? un car?cter cualitativo, basado en el abordaje te?rico de la red de significados (RedSig), de modo a buscar la captura y comprensi?n del contexto discursivo, y de los procesos de significaci?n que se desarrollan en el CMEI diariamente, a trav?s de ciertos instrumentos y estrategias de investigaci?n como: an?lisis documental, observaci?n participante, entrevista informal y grupo focal. Se constituyeron sujetos de esa investigaci?n: maestras, asistentes y miembros del grupo gestor de la instituci?n in foco. Los resultados indicaron que las relaciones tejidas entre las maestras y sus asistentes se configuran en medio a micro poderes que median relaciones jer?rquicas en la instituci?n todos los d?as, se?alando los sentidos y significados de su propio trabajo y del trabajo de los dem?s, sentidos esos, producidos desde un lugar y ?mbito social e institucional que cada grupo profesional ocupa. Los an?lisis revelaron una divisi?n social y de g?nero en el trabajo con la educaci?n en la primera infancia en el CMEI, hecho que contribuye para la construcci?n y fortalecimiento de las relaciones conflictivas entre las maestras y sus asistentes, habiendo raras ocasiones de intercambio de las pr?cticas de ense?anza entre estos educadores. A trav?s de las pr?cticas discursivas, reconfiguradas en las interacciones entre investigadora y sujetos investigados se engendraron procesos de redefinici?n de sus identidades / ? a partir do processo de municipaliza??o da Educa??o em Infantil, que no munic?pio de Salvador ocorreu em 2007, impulsionado pela pol?tica de descentraliza??o, atrav?s da Emenda Constitucional 143 (de 12 de setembro de 1996) e da aprova??o da Lei de Diretrizes e Bases da Educa??o Nacional 9.394 (de 20 de dezembro de 1996) que se desenvolve o objetivo central da presente disserta??o: compreender como se configuram as rela??es entre as diferentes profissionais (professoras e auxiliares) que atuam em um CMEI, tendo como refer?ncia as especificidades das suas pr?ticas, permeadas por cren?as, valores, sentidos, significa??es constru?das no cotidiano do trabalho. A pesquisa coloca em discuss?o as rela??es entre a forma??o acad?mica das professoras e a atua??o pr?tica das auxiliares de sala, em torno de quest?es relacionadas ao cuidar e ao educar e aos sentidos e os modos pelos quais cada profissional significa suas pr?ticas e seus saberes nas rela??es que tecem umas com as outras, atravessadas por rela??es de poder. Para atender a tais objetivos o desenho metodol?gico da pesquisa ? de cunho qualitativo, apoiado na abordagem te?rica-metodologica da Rede de Significa??es (RedSig), de modo a nos permitir capturar o contexto discursivo e os processos de significa??o que se desenrolam no cotidiano do CMEI, recorrendo ?s estrat?gias da an?lise documental, observa??o participante, entrevistas semi-estruturadas e realiza??o de grupos focais. Constituem-se sujeitos da pesquisa educadoras, auxiliares de desenvolvimento infantil e as gestoras da institui??o. Os resultados indicam que as rela??es entre as professoras e as auxiliares configuram-se em meio aos micropoderes que medeiam rela??es hier?rquicas no cotidiano da institui??o, apontando para os sentidos e os significados sobre o pr?prio trabalho e o trabalho umas das outras, produzidos a partir do lugar social e institucional que cada grupo de profissionais ocupa. As an?lises evidenciam uma divis?o social e de g?nero no trabalho na educa??o infantil, que contribui para a constru??o de rela??es conflitivas entre auxiliares e professoras, observando-se poucos epis?dios de compartilhamento das a??es docentes. Atrav?s das pr?ticas discursivas, reconfiguradas com a intera??o pesqusiadora-pesquisadas, engendram-se processos de re-significa??o das suas identidades.

« L'observable est-il calculable » constitue le leitmotiv de cette recherche qui trouve son origine dans une pratique d'animateur psychologue lors de nombreux stages de Permis à Points, dits stages PAP. La sécurité routière, enjeu de santé publique et préoccupation mondiale, en est le terrain d'application. L'idéologie du système repose sur l'existence d'un lien entre infractions et accidents. La question de l'éducation à la route se pose en termes de traitement cognitif et de rapport au social et à la loi. Or le fait de commettre des infractions est un acte complexe et situé, sous l'influence de plusieurs paramètres, notamment : l'âge, le genre, la personnalité, la prise de risque, la recherche de sensations, les représentations mentales et le comportement ainsi que les influences sociales et sociétales. Une revue de la littérature permet de faire le lien entre les facteurs de risque individuel et l'infraction, voire l'accidentologie. Une approche d'un échantillon de 854 stagiaires (PAP), dans le cadre d'une enquête cas/témoins sur un effectif total de 2014 sujets, permet de définir la population des stagiaires PAP et d'invalider l'hypothèse selon laquelle le stagiaire s'assimilerait à Monsieur tout le monde. Tout comme il a été démontré que dans l'enfance la petite fille est plus sensible à la sanction alors que le petit garçon, l'est plus aux encouragements ; le stagiaire PAP, pour une grande partie de sexe masculin (90 % d'entre eux) est peu sensible à la sanction. Il reste donc à imaginer un système d'éducation/prévention qui prenne en compte la récompense. Le principe de la récompense ne doit pas permettre une thésaurisation des points, puis ensuite un déstockage à volonté permettant ainsi au sujet de « s'offrir » une infraction. Les spécificités sociales, de mode de vie et de personnalité des stagiaires permettent d'éclairer les préceptes en matière de formation. Des mesures post-permis permettant de faire entrer les préoccupations individuelles dans un enjeu collectif de santé publique pourraient favoriser le passage du curatif au préventif. La pédagogie développée avec les récidivistes en stage PAP devra aujourd'hui plus qu'hier s'orienter sur le mode de vie plus que sur l'aspect technique. Le rapport européen Dan sur les mesures post-permis a déjà souligné que plus l'accent est mis sur la personnalité dans ce genre d'animation, plus le taux de récidive est faible (DAN 2000). Reste à savoir s'il s'agit d'animation ou de thérapeutique, auquel cas la durée du stage ainsi qu'une absence d'évaluation et de suivi posent problème.

<p>This paper has it’s background in Physical Activity on Prescription, a projectwhich the Swedish sports movement is part of. The study refers to a limiteddivision of sports for adults, namely a phenomenon here by referred to as dropin-activity. This form of physical activity is characterized by an understandingthat the participant often lack experience and that it is possible to pay for eachoccasion. The purpose of the study was thus to take a closer look on organized,non-profit sports clubs which offer this type of exercise for adults. To get theresults interviews was carried out in three different sports clubs with leaders ofthe activity and members from the board. The respondents were asked to talkabout their thoughts and experiences of the activity involving physical activity ofdrop-in nature executed in each sport club. The theoretical framework used toanalyze the interviews was the phenomenon of logics within sport, as describedby Stenling and Fahlén (2009). The analysis resulted in the identification of twomain logics; Social values and Resources for continued existence. The healthperspective were analyzed on the basis what had, or had not been said abouthealth in the interviews. The results show that growth is a main issue which canbe used to motivate the Swedish sport clubs to develop their activities. It’s alsoshown that the participants of the drop in-activities don’t get as much attention asthe ordinary members of the sport clubs which is crucial if the social values areto be obtained. The conclusions are that in order to make the healthimplementations work the programmatic approach has to be clear and consist ofterms that is easily related to.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige.</p><p>Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens<em> kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet </em>samt<em> kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet</em>. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression. </p><p>Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde <em>hänvisa patienter med FaR-ordination</em> i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske. Vidare var sannolikheten att förskriva FaR signifikant fyra gånger högre hos personal med specifik <em>utbildning om FaR</em> i jämförelse med dem som inte hade någon FaR-utbildning. I undersökningen framkom även att förskrivning av FaR samvarierade signifikant med faktorerna <em>befattning, landstingstillhörighet, samarbete med friskvårdsaktör/-er, riktlinjer från arbetsgivaren, kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet</em> samt <em>kunskap i att motivera patienter till fysisk aktivitet</em>. Ingen signifikant samvariation sågs mellan förskrivning av FaR och följande faktorer: förskrivarens <em>kön</em>, <em>ålder</em>, <em>användning av FaR/FYSS</em>, <em>egen motion</em>, <em>FaR-ansvarig</em>, <em>uppföljning</em> samt <em>om personalen avstår från att förskriva FaR pga att det förlänger patientbesöken</em>.</p><p>Slutsats: Vid arbete med FaR är det viktigt att skapa tydliga <em>riktlinjer</em>, <em>samarbeta med frisk-vårdsaktör/-er</em>, <em>att personalen har kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet</em> samt om<em> motivation till fysisk aktivitet</em>. Vi vill poängtera att det framförallt är viktigt att personalen är <em>utbildad om FaR</em> samt att de vet vart de kan <em>hänvisa patienter med FaR-ordination</em> i syfte att effektivisera FaR som arbetsmetod på hälso- och vårdcentraler i Sverige.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>Aim: The aim of this study was to examine relations between selected factors significant to the prescription of Physical Activity Referral Scheme (PAR, Swedish: Fysisk aktivitet på recept, FaR) at health centers in Sweden.</p><p>Method: A questionnaire study was carried out within 37 non-private health centers in Malmö, Stockholm and Umeå. A total of 241 questionnaires were answered by personnel authorized to prescribe FaR. Studied factors, expressed as questions in the questionnaire, were: prescriptors<em> sex, age, profession, county council, the use of FaR/FYSS, personal exer-cise, FaR-education, lack of time, guidelines, follow-up, cooperation with preventive health care centers, FaR-coordinator, reference of FaR-patients, knowledge about how to inspire people to physical activity </em>and<em> knowledge about which conditions/diseases that can be treated with physical activity</em>. A web-based questionnaire was distributed and collected through e-mail and a questionnaire in paperform was used at a couple of health centers. Results from the questionnaire were analysed with chi-square test and binary logistic regression.</p><p>Results:  The probability to prescribe FaR was significantly seven times higher for personnel who knew where to <em>refer FaR-patients</em> compared to those who did not know where reference could be given. Further the probability to prescribe FaR was significantly four times higher for personnel with specific<em> FaR-education</em> compared to those who lacked FaR-education. The study also showed that FaR-prescription had significant covariation with the factors <em>profession, county council, cooperation with preventive health care centers, guidelines from the employer, knowledge about what conditions/diseases that can be treated with physical activity</em> and <em>knowledge about how to motivate patients to physical activity</em>. No significant covariation were found between FaR-prescription and the following factors: prescriptors <em>sex</em>, <em>age</em>, <em>use of FaR/FYSS</em>, <em>personal exercise</em>, <em>FaR-coordinator</em>, <em>follow-up</em> or <em>if personnel refrain from prescribing FaR because it extends patient visiting-hours.</em></p><p>Conclusion: When working with FaR it is important to create clear <em>guidelines</em>, <em>cooperate with preventive health care centers</em>, that the personnel has<em> knowledge about conditions/diseases which can be treated with physical activity</em> and <em>motivation to physical activity.</em> Above all we want to point out that it is important that the personnel is educated about FaR and that they know where to refer patients with FaR-prescription in order to make the working method more effective at health centers in Sweden.</p>

Résumé: Lauthentification est un concept large dans lequel il sagit de pouvoir contrôler ladéquation entre le produit et les informations indiquées sur létiquette. Les techniques utilisant la spectrométrie dans le proche infrarouge dune part, et celles basées sur la PCR dautre part, permettent daborder lauthentification des produits alimentaires sous des angles totalement différents. Loriginalité de ce travail était de les associer pour résoudre deux problèmes précis : 1. lauthentification des poulets de chair à croissance lente utilisés dans des productions de qualité différenciée soumises à des cahiers des charges contraignants ; 2. la détection des farines animales dans lalimentation pour le bétail. Nos travaux sur les poulets de chair nous ont permis de développer des modèles de discrimination reposant sur les spectres dans le proche infrarouge de la viande de poulet. Ils distinguent, pour plus de 80 % des individus, les poulets issus de souches à croissance lente de ceux issus de souches à croissance rapide. Les résultats dune expérimentation animale ont également démontré que la spectrométrie dans le proche infrarouge était capable de mettre évidence des fraudes au niveau de lalimentation des animaux. Deux marqueurs moléculaires spécifiques du type de souche de poulets ont été mis en évidence et caractérisés. Pour le marqueur moléculaire caractéristique des poulets à croissance rapide, un test rapide utilisable en routine a été développé. Dans le cas de la détection des farines animales dans lalimentation du bétail, une méthode de PCR en temps réel sensible et spécifique a été mise au point participant avec succès à des études inter-laboratoires internationales. Associée dans une stratégie originale à la MPIR (microscopie dans le proche infrarouge), elle permet la détection spécifique de particules de farines de viande et dos. Summary: Authentication is a large concept focussing on the control of the correspondance between the product and the information provided on the label. Techniques based on near infrared spectroscopy on the one hand, and those based on PCR on the other hand, allow to tackle the authentication of food and feed products by different sides. The originality of this work was to associate both techniques to solve two specific problems : 1. authentication of slow growing chickens bred in high quality productions according to restricting specifications ; 2. the detection of meat and bone meals in feedingstuffs. The work on the chicken allowed us to develop discriminant models using the near infrared spectra of chicken meat. These models discriminate the chicken from slow- vs. fast-growing chicken for more than 80 % of the animals. The results of an animal experimentation also showed that near infrared spectroscopy was able to detect feeding frauds. Two molecular markers specific of the type of chicken strains were found and characterised. For the one related to the fast-growing chicken strains, a rapid assay applicable in routine testing was conceived. In the case of the meat and bone meal detection in feedingstuffs, a specific and sensitive real time PCR method was developed. It participated succesfully to international inter-laboratory studies. Its combination with NIRM (near infrared microscopy) through an original strategy allows the specific detection of meat and bone meal particles.

This paper has it’s background in Physical Activity on Prescription, a projectwhich the Swedish sports movement is part of. The study refers to a limiteddivision of sports for adults, namely a phenomenon here by referred to as dropin-activity. This form of physical activity is characterized by an understandingthat the participant often lack experience and that it is possible to pay for eachoccasion. The purpose of the study was thus to take a closer look on organized,non-profit sports clubs which offer this type of exercise for adults. To get theresults interviews was carried out in three different sports clubs with leaders ofthe activity and members from the board. The respondents were asked to talkabout their thoughts and experiences of the activity involving physical activity ofdrop-in nature executed in each sport club. The theoretical framework used toanalyze the interviews was the phenomenon of logics within sport, as describedby Stenling and Fahlén (2009). The analysis resulted in the identification of twomain logics; Social values and Resources for continued existence. The healthperspective were analyzed on the basis what had, or had not been said abouthealth in the interviews. The results show that growth is a main issue which canbe used to motivate the Swedish sport clubs to develop their activities. It’s alsoshown that the participants of the drop in-activities don’t get as much attention asthe ordinary members of the sport clubs which is crucial if the social values areto be obtained. The conclusions are that in order to make the healthimplementations work the programmatic approach has to be clear and consist ofterms that is easily related to.

Sammanfattning Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige. Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression.  Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde hänvisa patienter med FaR-ordination i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske. Vidare var sannolikheten att förskriva FaR signifikant fyra gånger högre hos personal med specifik utbildning om FaR i jämförelse med dem som inte hade någon FaR-utbildning. I undersökningen framkom även att förskrivning av FaR samvarierade signifikant med faktorerna befattning, landstingstillhörighet, samarbete med friskvårdsaktör/-er, riktlinjer från arbetsgivaren, kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet samt kunskap i att motivera patienter till fysisk aktivitet. Ingen signifikant samvariation sågs mellan förskrivning av FaR och följande faktorer: förskrivarens kön, ålder, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-ansvarig, uppföljning samt om personalen avstår från att förskriva FaR pga att det förlänger patientbesöken. Slutsats: Vid arbete med FaR är det viktigt att skapa tydliga riktlinjer, samarbeta med frisk-vårdsaktör/-er, att personalen har kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet samt om motivation till fysisk aktivitet. Vi vill poängtera att det framförallt är viktigt att personalen är utbildad om FaR samt att de vet vart de kan hänvisa patienter med FaR-ordination i syfte att effektivisera FaR som arbetsmetod på hälso- och vårdcentraler i Sverige. / Abstract Aim: The aim of this study was to examine relations between selected factors significant to the prescription of Physical Activity Referral Scheme (PAR, Swedish: Fysisk aktivitet på recept, FaR) at health centers in Sweden. Method: A questionnaire study was carried out within 37 non-private health centers in Malmö, Stockholm and Umeå. A total of 241 questionnaires were answered by personnel authorized to prescribe FaR. Studied factors, expressed as questions in the questionnaire, were: prescriptors sex, age, profession, county council, the use of FaR/FYSS, personal exer-cise, FaR-education, lack of time, guidelines, follow-up, cooperation with preventive health care centers, FaR-coordinator, reference of FaR-patients, knowledge about how to inspire people to physical activity and knowledge about which conditions/diseases that can be treated with physical activity. A web-based questionnaire was distributed and collected through e-mail and a questionnaire in paperform was used at a couple of health centers. Results from the questionnaire were analysed with chi-square test and binary logistic regression. Results:  The probability to prescribe FaR was significantly seven times higher for personnel who knew where to refer FaR-patients compared to those who did not know where reference could be given. Further the probability to prescribe FaR was significantly four times higher for personnel with specific FaR-education compared to those who lacked FaR-education. The study also showed that FaR-prescription had significant covariation with the factors profession, county council, cooperation with preventive health care centers, guidelines from the employer, knowledge about what conditions/diseases that can be treated with physical activity and knowledge about how to motivate patients to physical activity. No significant covariation were found between FaR-prescription and the following factors: prescriptors sex, age, use of FaR/FYSS, personal exercise, FaR-coordinator, follow-up or if personnel refrain from prescribing FaR because it extends patient visiting-hours. Conclusion: When working with FaR it is important to create clear guidelines, cooperate with preventive health care centers, that the personnel has knowledge about conditions/diseases which can be treated with physical activity and motivation to physical activity. Above all we want to point out that it is important that the personnel is educated about FaR and that they know where to refer patients with FaR-prescription in order to make the working method more effective at health centers in Sweden.