No description available.

When new buildings are constructed, the municipality create a zoning plan that regulate the land and water use. While creating the zoning plan, the municipality also needs to complete different investigations so that the land can be built on. The effectivity of the municipal planning process is often criticized and some of the criticism is pointed towards the investigations. Investigations take long time and is often contributing to high costs. The aim of this study is therefore to examine what type of investigations that are made before and during the planning process. The result shows that the investigations occurs during three different periods of the planning process; before the process, during the process and after the consultation of the plan. Many of the investigations are common through every plan, however some of them differs depending on the conditions of the building area. / Vid ny bebyggelse upprättar kommunen en detaljplan som reglerar mark- och vattenanvändningen. Vid framtagandet av en detaljplan krävs även att olika utredningar görs för att marken ska kunna bebyggas. Effektiviteten av den kommunala planeringsprocessen kritiseras och en del av kritiken är riktad mot utredningar. Utredningarna drar ut på tiden och bidrar ofta med höga kostnader vid upprättande av detaljplaner. I denna studie undersöks därför vilka utredningar som görs, både före och under detaljplaneprocessen. Undersökningen är en fallstudie som behandlar sex detaljplaner i tre olika kommuner. De utvalda detaljplanerna är bostadsområden som har vunnit laga kraft och är upprättade enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Resultatet visade att utredningar sker vid tre olika skeden i planprocessen; innan planbesked, under planarbetet och kompletterande utredningar efter samrådet. Många utredningar var liknande i samtliga detaljplaner, men en del skiljde sig beroende på förutsättningarna av planområdet.

I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlägga ärenden ”så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts”. Man skall också bereda andra myndigheter tillfälle att yttra sig i de frågor som kan beröra deras verksamhetsområde. I lantmäterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, står det i 4 kap 25 § att samråd ska ske med andra myndigheter ”vid behov”. I 4 kap 25 a § samma lag finns även en tydlig koppling till kommunens byggnadsnämnd i de frågor som berör befintlig eller tillkommande bebyggelse utanför planlagt område. Syftet med detta examensarbete är därför att dels utreda hur detta samrådsförfarande fungerar i praktiken samt hur man hanterar bedömningarna i samband med hänskjutande enligt 4 kap. 25 a § FBL. För att få någorlunda jämförbara förhållanden har tio kommuner i Stockholms län valts ut i en första fallstudie avseende samrådsrutinerna gentemot byggnadsnämnden. I den andra fallstudien undersöker vi närmare hur själva hänskjutande processen fungerar. Studierna visar att samrådsrutinerna överlag är ganska strukturerade och långtgående inom specifikt det statliga Lantmäteriet i Stockholms län. Samrådet används inte enbart som det föreskrivs i lagen och förarbetena utan fungerar även som informations- och samarbetsforum avseende främst planfrågor mellan de olika myndigheterna. Vad gäller hänskjutandet påvisas en hantering som innehåller i vissa fall både juridiska frågetecken och inkonsekvens.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet. För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt. En litteraturstudie har utförts för att undersöka hur forskare och andra experter uttalar sig kring matematikundervisningen i och utanför klassrummet. Vidare har vi genom enkätundersökningar försökt lista ut vad elevers åsikter är kring att om möjligt bedriva undervisning utanför klassrummet. Vi har även undersökt lärares inställning och åsikter till huruvida en undervisning utanför klassrummet är möjligt att bedriva. Slutligen har vi konstruerat matematikuppgifter som är avsedda att utföras i en utomhusmiljö. Dessa uppgifter har konstruerats utifrån vår egen fantasi och med kursplanerna i matematik som referensram för uppgifternas syften och mål. Lärarintervjuerna visar att lärare ofta undviker att bedriva extramural matematikundervisning, detta då de finner svårigheter att komma på uppgifter för utomhusbruk, samt den tidsbrist som råder då man ska bedriva undervisning utanför skolan. Från enkätundersökningen och fokusgrupperna konstaterar vi att eleverna önskar mer variation i undervisningen och är öppna för nya vägar till kunskap, exempelvis genom att lösa extramurala matematikproblem i grupp. Litteraturstudien visar vidare, att dagens dåliga matematikkunskaper som elever besitter, beror på exempelvis ointresse och dålig motivation hos eleverna. Lösningen på detta problem är ej självklar och entydig, men en varierad matematikundervisning där miljöombyte och uppgifter av utmanande karaktär kan främja elevens lust till lärande. 3 Vi finner att det finns möjligheter för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken. För att detta ska fungera krävs det att undervisningen fungerar ur såväl ett lärar- som elevperspektiv. Läraren behöver vara engagerad och påhittig, där planering av uppgifternas omfång och svårighet är viktiga komponenter. Läraren behöver vara lyhörd för elevernas tankar och funderingar, och även ha ett stort tålamod. Om undervisningen utanför klassrummet stimulerar elevernas intresse och att de förmår att arbeta i grupp, ser vi att det finns det möjligheter för den extramurala matematiken att ta plats i den svenska gymnasieskolan. Vi finner att det inte finns någon universell undervisningsmall i ämnet matematik, men att en varierad undervisningsmiljö kan bidra positivt till matematikintresset.

Detta examensarbete är format efter författarnas egen vilja att skriva om matematikundervisning som återfinns utanför klassrummet. Det är skrivet på institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet. Syftet med arbetet är att undersöka huruvida den extramurala matematik kan ges utrymme som komplement till traditionell skolbänksmatematik på gymnasiet. Syftet är även att konstruera uppgifter och övningar åt matematiklärare som lämpar sig för att bedriva extramural matematik. Även denna del riktar sig mot gymnasiet. För att besvara frågeställningen "Vilka möjligheter finns det för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken?" har vi arbetat på flera sätt. En litteraturstudie har utförts för att undersöka hur forskare och andra experter uttalar sig kring matematikundervisningen i och utanför klassrummet. Vidare har vi genom enkätundersökningar försökt lista ut vad elevers åsikter är kring att om möjligt bedriva undervisning utanför klassrummet. Vi har även undersökt lärares inställning och åsikter till huruvida en undervisning utanför klassrummet är möjligt att bedriva. Slutligen har vi konstruerat matematikuppgifter som är avsedda att utföras i en utomhusmiljö. Dessa uppgifter har konstruerats utifrån vår egen fantasi och med kursplanerna i matematik som referensram för uppgifternas syften och mål. Lärarintervjuerna visar att lärare ofta undviker att bedriva extramural matematikundervisning, detta då de finner svårigheter att komma på uppgifter för utomhusbruk, samt den tidsbrist som råder då man ska bedriva undervisning utanför skolan. Från enkätundersökningen och fokusgrupperna konstaterar vi att eleverna önskar mer variation i undervisningen och är öppna för nya vägar till kunskap, exempelvis genom att lösa extramurala matematikproblem i grupp. Litteraturstudien visar vidare, att dagens dåliga matematikkunskaper som elever besitter, beror på exempelvis ointresse och dålig motivation hos eleverna. Lösningen på detta problem är ej självklar och entydig, men en varierad matematikundervisning där miljöombyte och uppgifter av utmanande karaktär kan främja elevens lust till lärande. 3 Vi finner att det finns möjligheter för den extramurala matematiken att fungera som ett komplement till den traditionella skolbänksmatematiken. För att detta ska fungera krävs det att undervisningen fungerar ur såväl ett lärar- som elevperspektiv. Läraren behöver vara engagerad och påhittig, där planering av uppgifternas omfång och svårighet är viktiga komponenter. Läraren behöver vara lyhörd för elevernas tankar och funderingar, och även ha ett stort tålamod. Om undervisningen utanför klassrummet stimulerar elevernas intresse och att de förmår att arbeta i grupp, ser vi att det finns det möjligheter för den extramurala matematiken att ta plats i den svenska gymnasieskolan. Vi finner att det inte finns någon universell undervisningsmall i ämnet matematik, men att en varierad undervisningsmiljö kan bidra positivt till matematikintresset.

Most engineering curricula in the United States include some form of major design project experiences for students, such as capstone courses or design-build-fly projects. Such courses are examples of project-based learning (PBL). Part of PBL is to prepare students—and future engineers—to deal with and prevent common project failures such as missing requirements, overspending, and schedule delays. <i>But how well are students performing once they join the workforce?</i> Unfortunately, despite our best efforts to prepare future engineers as best we can, the frequency of failures of complex projects shows no signs of decreasing. In 2020 only 53% of projects were on time, 59% within budget, and 69% met their goal, as reported by the Project Management Institute. If we want to improve success rates in industry projects, letting students get the most out of their PBL experience and be better prepared to deal with project failures before they join the workforce may be a viable starting point. <br><br>The overarching goal of this dissertation is to identify and suggest improvements to areas that PBL lacks when it comes to preparing students for failure, to investigate student behaviors that lead to project failures, and to improve these behaviors by providing helpful feedback to students. <br><br>To investigate the actions and behaviors that lead to events that cause failures in student projects, I introduced “crowd signals”, which are data collected directly from the students that are part of a project team. In total, I developed 49 survey questions that collect these crowd signals. To complete the first part of the dissertation, I conducted a first experiment with 28 student teams and their instructors in two aerospace engineering PBL courses at Purdue University. The student teams were working on aircraft designs or low-gravity experiments.<br><br><i>Does PBL provide sufficient opportunities for students to fail safely, and learn from the experience? How can we improve?</i> To identify areas that PBL may lack, I compared industry failure cause occurrence rates with similar rates from student teams in PBL courses, and then provided recommendations to PBL instructors. Failure causes refer to events that frequently preceded budget, schedule, or requirements failures in industry, and are identified from the literature. Through this analysis, I found that PBL does not prepare students sufficiently for situations where the failure cause missing a design aspect occurs. The failure cause is fundamentally linked to proper systems engineering: it represents a scenario where, for example, students failed to consider an important requirement during system development, or did not detect a design flaw, or component incompatibility. I provided four recommendations to instructors who want to give their students more opportunities to learn from this failure cause, so they are better prepared to tackle it as engineers. <br><br><i>Is crowdsourced information from project team members a good indicator of future failure occurrences in student projects?</i> I developed models that predict the occurrence of future budget, schedule, or requirements failures, using crowd signals and other information as inputs, and interpreted those models to get an insight on which student actions are likely to lead to project failures. The final models correctly predict, on average, 73.11±6.92% of budget outcomes, 75.27%±9.21% of schedule outcomes, and 76.71±6.90% of technical requirements outcomes. The previous status of the project is the only input variable that appeared to be important in all three final predictive models for all three metrics. Overall, crowdsourced information is a useful source of knowledge to assess likelihood of future failures in student projects. <br><br><i>Does targeted feedback that addresses the failure causes help reduce failures in student projects?</i> To improve student behaviors that lead to project failures, I used correlations between failure measures and the crowd signals as a guide to generate 35 feedback statements. To evaluate whether the feedback statements help reduce project failures in the student teams, I conducted a second experiment at Purdue University with 14 student teams and their instructors. The student teams were enrolled in aircraft design, satellite design, or propulsion DBT courses. The student teams were split in two treatment groups: teams that received targeted feedback (i.e., feedback that aimed to address the failure causes that the specific team is most prone to) and teams that received non-targeted feedback (i.e., feedback that is positive, but does not necessarily address the failure causes the specific team is most prone to). Through my analysis, I found that my targeted feedback does not reduce the failure occurrences in terms of any metrics, compared to the non-targeted feedback. However, qualitative evaluations from the students indicated that student teams who received targeted feedback made more changes to their behaviors and thought the feedback was more helpful, compared to the student teams who received non-targeted feedback.<br><br>

Byggnader med kulturhistoriskt värde ger insikt i hur levnadsvillkor och synsätt från olika tider har förändrats över tid. För att ge kommande generationer möjlighet att ta del av denna insikt bör dessa byggnader bevaras och underhållas ändamålsenligt. En stor del av bevarandearbetet hamnar på kommunen och enskilda kommuntjänstepersoners uppfattning och värderingar. Denna studie syftar till att undersöka huruvida kommunerna arbetar proaktivt med att kartlägga byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessutom undersöks i vilken utsträckning tillsynskontroller utförs på byggnader med nekat rivningstillstånd. Målet med studien är att ge inblick i hur kommunerna i landet arbetar med att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde samt att kunna se eventuella skillnader i bevarandet gällande kommuners storlek och geografiska placering och/eller kommuntjänstepersonernas utbildning och erfarenhet. Genom ett enkätutskick till samtliga kommuner och följdfrågor kring enkäten till kommuntjänstepersoner kunde frågeställningen besvaras. Studien påvisar skillnader i det proaktiva arbetet kommunerna emellan. Större kommuner arbetar i större utsträckning proaktivt och kommuntjänstepersonerna i större kommuner är mer positivt inställda till detta arbetssätt. Korrelationer mellan kommunstorlek och resurstillgång vid bevarandet kunde också påvisas. Mindre kommuner ansåg i större utsträckning att resurstillgången begränsade bevarandearbetet. Studien visar även på geografisk skillnad där kommuner i norra Sverige utför tillsynskontroller i större utsträckning än kommuner i mellan- och södra Sverige. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Several papers have reported the enhancing effects of opiate peptides, like Met-enkephalin, on natural killer (NK) cell activity. We examined the actions of Met-enkephalin on NK activity in blood obtained from 18 different donors, of different ages, many of them on several occasions, at several ratios of effector to target cells, several concentrations of peptide, in several types of flasks, with the purity and identity of the pentapeptide verified by chromatography, in a system responsive to interferon, and with results calculated in different ways. No significant increase was found for the peptide for any ratio of cells, any concentration of peptide, or any single subject, even when the subjects with the lowest baseline NK cell activity were used or when the subjects were more than 60 years old. Instead of an increase, the combined results for all subjects at all ratios at all concentrations of Met-enkephalin showed an overall decrease of 31.3 % specific cytotoxicity. These results fail to support the reports of an enhancing effect of Met-enkephalin on NK cell activity.

Critical-thinking is an essential skill that graduate nurses need to make sound clinical decisions. While traditional lecturing is the method most commonly used in nursing education, incorporating problem-based learning (PBL) into nursing curricula has been suggested as a better option for students' learning of theory and practice. The purpose of this study was to explore the difference in critical-thinking and problem-solving skills between nursing students taught using PBL versus those taught with traditional classroom lectures. A quasi-experimental approach, with cognitive learning theory as the foundation, was used to compare the results of an Assessment Technologies Institute (ATI) Comprehensive Predictor posttest in the control group, taught using the traditional learning method, and the experimental group, taught using PBL. Two-way ANOVA was used to analyze the effect of 2 independent variables: archived ATI Fundamentals Nurse exam proxy pretest scores, divided into low and high groups, and control or experimental group assignment, on the posttest scores of 192 nursing students at the study site. The results of the study showed that the main effect of the treatment, PBL vs. non-PBL, was significant, F(1, 191) = 116.77, p < .001, and the main effect for pretest groups was significant, F(1, 191) = 121.79, p < .001. The interaction effect was also significant, F(1, 191) = 8.04, p = .005, indicating that the effect of PBL was greater for nursing students in the low pretest group. The results of this study provide the premise for recommendations for nurse educators regarding the use of alternative teaching methods. The study may promote social change by providing preliminary research results to the local site that may contribute to improving the quality of nurse education.

Racial minorities, women, and people with disabilities are underrepresented in the fields of Science, Technology, Engineering, and Mathematics (STEM). Attitude towards science has been shown to be a reliable predictor of science achievement. Project-Based Learning (PBL) has been shown to improve attitude towards a topic. The sample selected consisted of 113 African American high school students (68% to 32% female to male ratio) from Alabama, Louisiana, and Mississippi. A quasi-experimental research design which consisted of pre and post intervention measures of participants’ attitudes towards science was utilized in this study. Overall, Phase 1, a week-long residential camp, saw greater increases with direct respect to time or gender due to the immersive nature of the camp, whereas Phase 2, an eight week long outreach, saw a more complex interaction of the two factors. PBL was shown to be an effective method of instruction to reach African American and women populations.