Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

I det här arbetet behandlas PBL och hur det fungerar som arbetssätt i geografiundervisning på gymnasiet. Jag undersöker vilka positiva respektive negativa aspekter det finns med att använda PBL i verksamheten samt vad arbetssättet utifrån dess positiva sidor kan tillföra geografiundervisning på gymnasiet. För att besvara min frågeställning har jag genomfört två olika typer av semistrukturerade intervjuer. Den första var en samtalsintervju med en pedagog som har mångårig erfarenhet av PBL-baserad undervisning på gymnasiet. Den andra en fokusgruppintervju med fyra elever från en årskurs två-klass som arbetat med arbetssättet under sin tid på gymnasiet. Resultatet visar att personerna som deltog i intervjuerna upplever att det finns många fördelar med att använda PBL som arbetssätt. De anser att PBL underlättar för elever att se helhetsperspektiv och större sammanhang i undervisningen. De mer negativa aspekterna av PBL kopplas främst till att arbetssättet kräver stora lärarresurser. Resultatet visar även att PBL fungerar bra i relation till undervisning i geografi på gymnasiet. Ämnets bredd upplevs gå väl ihop med idén om ämnesintegrerad undervisning som PBL bygger på. Dessutom finns det tydliga kopplingar mellan den kunskapssyn som genomsyrar PBL och den som aktuella styrdokument menar ska utgöra grunden för geografiämnet i gymnasieskolan.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka om det finns pedagogiska samband och metoder mellan parkour och Problembaserat Lärande (PBL) som kan bidra till ett lustfyllt lärande. Vi synliggör inledningsvis ett problem då vi anser att dagens idrottsundervisning är utformad efter en styrd undervisningsmodell. Vi har utgått ifrån frågeställningen: Vilka pedagogiska samband finns mellan PBL och parkour som bidrar till lusten att lära och kan vara användbara i skolans idrottsundervisning? Studien utgörs av kvalitativa observationer och intervjuer med parkourutövare samt lärare med erfarenhet av PBL. Vår studie är tillförlitlig då vi har tagit hänsyn till etiska aspekter samtidigt som informanterna har gett oss likvärdiga svar. Studien kan dock inte betraktas som allmängiltig då den endast utförts i liten skala. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån den neurodidaktiska forskningen. Studien visar att det finns samband mellan PBL, parkour och neurodidaktik som kan vara användbara för att skapa ett lustfyllt lärande. Sambanden har resulterat i ett antal användbara nyckelbegrepp: kreativitet, problemlösning, social interaktion, inre motivation och emotion. Samtliga begrepp kan nyttjas i undersvisningen för att bidra till en utvecklande och positiv lärandemiljö. / Impending thesis aims to examine how a joyful learning in physical education can be created in school. In the beginning of our research, we wanted to highlight a problem, as we believe that today's physical education is designed for a controlled teaching model. Our research question is: What pedagogical link exsists between PBL and parkour that contribute to a joyful learning and can be useful in the school's physical education? The study consists of qualitative observations and interviews with parkour practitioners and teachers with experience of PBL. Our study is reliable since we have taken into account the ethical aspects while informants have given us similar answers. The studie can not be regarded as generally applicable as it is only done on a small scale. The result of the collected empirical data was analyzed and discussed based on neuro-didactic research. This study shows that there is a correlation between PBL, parkour and neuro-didactics that can be useful for creating a joyful learning. The relationship has resulted in a number of useful key concepts: creativity, problem solving, social interaction, intrinsic motivation, and emotion. Our study illustrates that these key concepts can be usfull in teaching to achive a stimulating and positive learning environment.

Samtidigt som bostadsbyggandet fortgår så finns det problem under ytan som verkar vara svåra att överkomma. Byggnadsnämnden och aktörer upplever problem med byggskador och byggfel som kostar otroliga summor varje år, en uppgift är 7-17 miljarder per år. Den här forskningsrapporten har undersökt Byggnadsnämndens möjlighet att förändra och förebygga byggskador och byggfel, vad kan dom göra och vilka incitament finns. Syftet med denna rapport, är på uppdrag från Krokoms kommun att undersöka om alla de byggskador och byggfel som uppkommer vid byggnationen av ett hus kan förebyggas eller förhindras av Byggnadsnämnden. Kan det förhindras eller förebyggas om Byggnadsnämnden ändrar eller anpassar sitt sätt att arbeta på. Rapporten kommer även att avhandla om det finns andra påverkningsfaktorer som hamnar utanför Byggnadsnämndens handlingsområde men som kan förebyggas genom information om riskerna innan byggstart. Forskningsrapporten har sammanställts genom enkäter med byggherrar, intervjuer med byggherrar och aktörer i branschen. En litteraturstudie har gjorts för att få större förståelse för byggskador och byggfel, där framför allt rapporterna ”Fel och brister i nya bostäder” Boverket år 2007 och ”Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn.” Boverket år 2018 ligger som grund till arbetet. Resultatet visar att det finns problem med byggskador och byggfel i Krokoms kommun. Flera upplever att det finns områden som skulle behöva utvecklas för att kunna komma till bukt med problemen. Allt från certifieringar, information om risker, kontrollplan, öka krav på byggherren och entreprenören. Det visar sig däremot sig svårt att göra radikala åtgärder för Byggnadsnämnden. Deras arbete är reglerat av Plan och bygglagen, Boverkets byggregler och samtidigt finns det en ansvarsproblematik som gör det svårt för Byggnadsnämnden att ändra sitt sätt att arbeta helt. / At the same time as housing construction continues, there are underlying problems that seem hard to overcome. The building committee and industry professionals are experiencing problems with construction damages and defects, which cost incredible sums of money each year, approximated to 7-17 billion per year. This research report has investigated the Building committee's ability to change and prevent construction damages and defects, what they can do, and what incentives exist. The purpose of this report, commissioned by Krokoms municipality, is just to investigate whether all construction damages and defects that arise during the construction of a house can be prevented or avoided by the Building Committee. Can they be prevented or avoided if the Building Committee changes or adapts its way of working? The report will also look in to whether there are other influencing factors that fall outside the box of the Building Committee's actions but can be prevented through information about the risks before the start of construction. The research report has been put together through surveys with developers, interviews with developers and industry professionals. A literature review has been conducted to reach a better understanding of construction damages and defects, where the reports” Fel och brister i nya bostäder” Boverket 2007 and " Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn "  Boverket in 2018 serve as the base for the work. Boverket Is the Swedish National board of Housing, Buldning and Planning.  The results show that there are problems with construction damages and defects in Krokoms municipality. A number of individuals believe that certain areas need to be developed to solve these problems. This includes certifications, information about risks, control plans, and increased requirements for the developer and contractor. However, it proves challenging for the building committee to take radical measures. Their work is regulated by the Plan och bygglagen, Boverkets byggregler, and at the same time, there is a problem of responsibility that makes it challenging for the building committee to completely change their way of working. / <p>2023-06-23</p>

Denna studie undersöker samrådsprocessen i kommunal planering relaterat till samtal och demokratiska principer. Utgångspunkten är hur synen på samrådsprocessen är bland planerare för att få en upplevelse av hur samrådets roll kan ses i dagens stadsplanering. Denna syn jämför vi sedan med hur samrådets roll är tänkt att vara. Vi relaterar i denna studie till deliberativ demokratiteori om hur deltagande, samtal och medbestämmande bör se ut i planeringsprocessen. Denna studies syfte begränsas till att utreda vilken roll samrådet har i en demokratisk kontext i dagens svenska stadsplanering. För att ta reda på detta har vi sökt svar på följande forskningsfrågor:1. Vilken formell roll har samrådet i stadsplaneringen ur ett juridiskt och planeringsstrukturellt perspektiv?2. Hur ser den deliberativa demokratiteorin på kommunikationens roll för demokratisktmedborgardeltagande?3. Hur är synen på samrådet som demokratiskt verktyg bland planerare?4. I vilken utsträckning överensstämmer planerares syn på samrådet med lagstiftarnas syn på samrådet och deliberativ demokratiteoris principer om kommunikationens och samtalets roll för demokratisk förankring? / Citizen Consultation and Deliberation as Democratic Justification in the City Planning Process- a study of the views of city planners on the role of citizen consultation and deliberation

No / In October 2002 the ex-RCIVI director of education and research Rosaline Steele wrote an editorial in the RCM Midwives Journal on problem-based learning (PBL), entitled 'the emperor's new clothes or a new way of seeing?' This is a response to that article.

Muitas instituições de ensino superior (IES) buscam novas formas de aperfeiçoarem o processo ensino-aprendizagem visando adequarem as aulas tradicionais às tecnologias emergentes advindas da Web 2.0, como as mídias sociais. Nesse processo de reinvenção, o docente deve capacitar-se a ministrar aulas não apenas com o intuito de disseminar conhecimentos tácitos e explícitos, mas também de liderar os estudantes na sala de aula presencial e nos ambientes virtuais de aprendizagem, conduzindo-os a superarem suas expectativas quanto ao aprendizado. Analisando perfis de liderança existentes, a presente dissertação, focada em um Estudo de Caso, busca identificar qual o perfil ideal de liderança do docente em ambientes híbridos, utilizando-se para tal do Índice de Satisfação de Grupo, análise de gráficos e do discurso dos estudantes. O método de ensino adotado pelo docente foi o PBL (Problem Based Learning), dando-se ênfase ao desenvolvimento do pensamento critico. A pesquisa realizou-se junto a disciplinas do Departamento de Engenharia de Produção da EESC-USP, onde estudantes de graduação e pós-graduação foram desafiados pelo método PBL a pensarem de forma crítica na construção do próprio conhecimento. Os resultados obtidos por meio de questionários aplicados ao final dos semestres de 2011 e 2012 mostram que a liderança Laissez-faire não é indicada na fase de implantação do PBL, necessitando maior interferência do docente para a quebra do paradigma entre o modelo de ensino tradicional e o novo. Conclui-se que a conexão entre o processo ensino-aprendizagem tradicional e o novo possa ser feita por meio da liderança situacional, alternando a liderança transformacional e a transacional de acordo com o contexto, excluindo-se a Laissez-faire. / Many institutions have developed new ways to improve the teaching-learning process, trying to adequate the classes to the emerging new technologies based on Web 2.0, as in the case of social media. In this re-inventing process teachers must have the leadership skills both in classrooms and virtual learning environments, allowing the students to overcome their expectations of the learning process. This dissertation is focused on a case study that seeks to identify what is the ideal leadership profile into hybrid environments, using a group satisfaction index, graphical analysis and student speeching skills. The teaching methodology used by the teacher was the PBL (Problem-Based Learning) that emphasizes the critical mindset. The research was carried out during the disciplines into the Manufacturing Engineering graduation and post-graduation program of Universidade de São Paulo (USP) EESC department. The students were challenged by the PBL methodology to think about the best way to build their own know how. The data obtained with the application of questionaries in the 2011 and 2012 semesters showed that the \"Laissez-Faire\" leadership is not recommended during the PBL methodology implementation, requiring more interferences and attention from the teacher to break the paradigm of the traditional teaching models. The conclusion is that the connection between the traditional and the new teaching-learning processes can be built using situational leadership, alternating between transformational leadership and transactional models, contextually, excluding the Laissez-faire.

Submitted by Claudia Sena (caupinto.sena@gmail.com) on 2015-09-17T19:09:37Z No. of bitstreams: 1 TeseDoutorado_ClaudiaPintoPereiraSena.pdf: 6711466 bytes, checksum: f098d412ebbc0b471762971497da62dd (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Auxiliadora da Silva Lopes (silopes@ufba.br) on 2015-10-21T14:34:54Z (GMT) No. of bitstreams: 1 TeseDoutorado_ClaudiaPintoPereiraSena.pdf: 6711466 bytes, checksum: f098d412ebbc0b471762971497da62dd (MD5) / Made available in DSpace on 2015-10-21T14:34:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 TeseDoutorado_ClaudiaPintoPereiraSena.pdf: 6711466 bytes, checksum: f098d412ebbc0b471762971497da62dd (MD5) / O homem, em todo seu trajeto histórico cultural, vem produzindo e utilizando tecnologias, desde as mais rudimentares, como uma lança de madeira, até as mais complexas, não só como garantia de sobrevivência, como também em um processo contínuo de construção e difusão de conhecimentos. A sociedade, cada vez mais, vem exigindo do homem autonomia, criatividade e adaptação, valorando as informações e, em especial, os conhecimentos construídos. A educação, enquanto espaço formador de cidadãos, precisa estar atenta a estas constantes modificações sociais, econômicas e políticas e oferecer oportunidades que privilegiem o aprendizado significativo. Entendendo que o ambiente, a cultura e outros sujeitos influenciam a construção do conhecimento (mediação), propõe-se, com este trabalho, investigar o PBL (Problem Based Learning), enquanto estratégia educacional de aprendizagem colaborativa, em um grupo de pessoas com deficiência visual, através da experiência vivenciada em um Centro de Apoio ao Deficiente Visual da cidade de Feira de Santana-Ba. A mediação, compreendida neste trabalho como a interação entre os sujeitos e a utilização de instrumentos e signos, perpassa o processo de ensino aprendizagem, privilegiando o diálogo entre os pares e a intervenção. Em se tratando das pessoas com deficiência visual, signos não visuais devem ser utilizados, privilegiando o desenvolvimento de outras aptidões, como a percepção tátil, auditiva, dentre outras. A relevância de experimentar o PBL em um grupo de pessoas com deficiência visual se revela na possibilidade de oportunizar a estas pessoas um ambiente de interação que favorece a aquisição de conceitos e representação de conhecimentos, um espaço de diálogo e de inclusão social e de observar as potencialidades e fragilidades do método neste contexto. Frente às transformações do mundo contemporâneo, a educação tem utilizado as tecnologias de informação e comunicação (TIC) com a intenção de participar do processo de inclusão sociodigital. Diante do exposto, pretende-se também observar de que maneira as TIC podem ser utilizadas, ampliando as habilidades da pessoa com deficiência visual e colaborando na construção e difusão dos conhecimentos partilhados. / ABSTRACT The human being in all its historical and cultural path, has been producing and using technologies, from the most rudimentary, like a wooden spear, to the most complex, not only as a guarantee of survival, but also in a continuous process of construction and diffusion of knowledge. Society increasingly has required human autonomy, creativity and adaptation, valuing information and, in particular, the knowledge built. Education, as an area that forms citizens, need to be aware of these social, economic and political constant changes and provide opportunities that emphasize meaningful learning. Understanding that the environment, culture and other subjects influence the construction of knowledge (mediation), it is proposed, with this work, to investigate the PBL (Problem Based Learning), while educational strategy of collaborative learning in a group of visually impaired people through the lived experience at a Support Center for the Visually Impaired of Feira de Santana - Ba. Mediation, understood in this work as the interaction between the subject and the use of tools and signs, permeates the teaching and learning process, focusing on the dialogue between peers and intervention. In the case of people with visual impairment, visual signs should not be used, favoring the development of other skills, such as the tactile perception, hearing, among others. The relevance of experiencing PBL in a group of visually impaired people is revealed in the ability to create opportunities for these people an environment of interaction that favors the acquisition of concepts and knowledge representation, a space of dialogue and social inclusion and to observe the strengths and weaknesses of the method in this context. Face the transformations of the contemporary world; education has used the information and communication technologies (ICT) with the intention to participate in the process of sociodigital inclusion. Therefore, we intend to also observe how ICT can be used increasing the skills of people with visual impairments, supporting the tutorial sessions and collaborating in the construction and diffusion of shared knowledge.

Muitas instituições de ensino superior (IES) buscam novas formas de aperfeiçoarem o processo ensino-aprendizagem visando adequarem as aulas tradicionais às tecnologias emergentes advindas da Web 2.0, como as mídias sociais. Nesse processo de reinvenção, o docente deve capacitar-se a ministrar aulas não apenas com o intuito de disseminar conhecimentos tácitos e explícitos, mas também de liderar os estudantes na sala de aula presencial e nos ambientes virtuais de aprendizagem, conduzindo-os a superarem suas expectativas quanto ao aprendizado. Analisando perfis de liderança existentes, a presente dissertação, focada em um Estudo de Caso, busca identificar qual o perfil ideal de liderança do docente em ambientes híbridos, utilizando-se para tal do Índice de Satisfação de Grupo, análise de gráficos e do discurso dos estudantes. O método de ensino adotado pelo docente foi o PBL (Problem Based Learning), dando-se ênfase ao desenvolvimento do pensamento critico. A pesquisa realizou-se junto a disciplinas do Departamento de Engenharia de Produção da EESC-USP, onde estudantes de graduação e pós-graduação foram desafiados pelo método PBL a pensarem de forma crítica na construção do próprio conhecimento. Os resultados obtidos por meio de questionários aplicados ao final dos semestres de 2011 e 2012 mostram que a liderança Laissez-faire não é indicada na fase de implantação do PBL, necessitando maior interferência do docente para a quebra do paradigma entre o modelo de ensino tradicional e o novo. Conclui-se que a conexão entre o processo ensino-aprendizagem tradicional e o novo possa ser feita por meio da liderança situacional, alternando a liderança transformacional e a transacional de acordo com o contexto, excluindo-se a Laissez-faire. / Many institutions have developed new ways to improve the teaching-learning process, trying to adequate the classes to the emerging new technologies based on Web 2.0, as in the case of social media. In this re-inventing process teachers must have the leadership skills both in classrooms and virtual learning environments, allowing the students to overcome their expectations of the learning process. This dissertation is focused on a case study that seeks to identify what is the ideal leadership profile into hybrid environments, using a group satisfaction index, graphical analysis and student speeching skills. The teaching methodology used by the teacher was the PBL (Problem-Based Learning) that emphasizes the critical mindset. The research was carried out during the disciplines into the Manufacturing Engineering graduation and post-graduation program of Universidade de São Paulo (USP) EESC department. The students were challenged by the PBL methodology to think about the best way to build their own know how. The data obtained with the application of questionaries in the 2011 and 2012 semesters showed that the \"Laissez-Faire\" leadership is not recommended during the PBL methodology implementation, requiring more interferences and attention from the teacher to break the paradigm of the traditional teaching models. The conclusion is that the connection between the traditional and the new teaching-learning processes can be built using situational leadership, alternating between transformational leadership and transactional models, contextually, excluding the Laissez-faire.