I detta utvecklingsarbete studerade författaren en årskurs två klass i en gymnasieskola skola i Helsingborg. Författaren har försökt öka motivationen för elevernas egna lärande under en egen konstruerad och hållen lektionsplanering. Denna studie använder, genom hela utvecklingsarbete, en undervisningsmetod som heter Problembaserat lärande (PBL). Författaren konstruerade en undersökning med inspiration från Biggs et.al. (2001) "The Revised Two Factor Study Process Questionnaire "(R-SPQ-2F) och Ahlfeldt et al. (2005)" Student Engagement Survey"(SE). Under lektionsserien arbetade författaren med god undervisning genom att försöka för att göra lektionsserien meningsfull och låta eleverna arbeta i sina arbetsgrupper under några lektioner. Lektionsserien avslutades med en muntlig presentation av grupparbetet. Författaren genomförde också en intervju med författarens handledare. Resultaten visade att det var viktigt med meningsfullhet i lektionsmaterialet och det läraren har en stor betydelse för att kunna öka elevens motivation eget lärande. Ingen linjär relation visades emellertid och ingen större korrelation mellan enkätsfrågorna kan visas. Användningen av PBL i lektionsserien visade sig vara effektiv när eleverna uppnådde åtminstone de lägsta betygskriterierna för betyg E. / In this development work, the author studied a second grade class at an upper secondary school in Helsingborg. The author have tried to increase the motivation for the students own learning during an own constructed and held lesson plan. This study uses, throughout the development work, a teaching method called Problem-Based Learning (PBL). The author constructed a survey with inspiration from Biggs et.al. (2001) "The Revised Two Factor Study Process Questionnaire" (R-SPQ-2F) and Ahlfeldt et.al. (2005) "Student Engagement Survey" (SE). During the lesson series, the author have worked with good teaching by trying to make the lesson series meaningful and let the students work in their working groups with few lesson sessions. The lesson series ended with an oral presentation of the group work. The author have also conducted an interview with the author s supervisor. The results showed that it was important with meaningfulness in the lesson material and that the teacher has a great importance in order to be able to raise the motivation for the student's own learning. However, no linear relationship showed and no major correlation between the questions could be shown. The use of PBL in the lesson series turned out to be effective when the students achieved at least the lowest rating criteria for the grade E.

Bilen har länge varit en central del av många människors vardag där många städer är uppbyggda efter bilens funktion. Idag vill många kommuner minska bilanvändandet och ersätta bilresor som inte är nödvändiga med andra mer miljövänliga färdmedel såsom kollektiv- och cykeltrafik. Många kommuner vill dessutom förtäta stadens centrum och då ses ofta markparkering i attraktiva lägen som ett problem eftersom det tar upp mycket värdefull yta.Syftet med detta examensarbete är att beskriva hur olika kommuner hanterar parkeringsfrågan för att få en helhetsbild av hur Sverige behandlar frågan. De flesta kommuner arbetar idag med flexibla parkeringstal där byggherren ges möjlighet att utföra så kallade mobilitetsåtgärder, till exempel bilpool, som kan ge en reducering av antalet parkeringar som behöver anläggas vid nyexploatering. Detta system är relativt nytt och eftersom många kommuner numera tänker arbeta efter denna modell framöver fokuserar examensarbetet på detta. Det gällande lagstödet som reglerar parkeringar är från 80-talet och då kan åsikterna ha varit annorlunda angående bilen och parkeringar än vad de är idag. Det finns ingen tydlig vägledning för hur kommunerna skall hantera parkeringsfrågan då lagen är öppet formulerad och det inte finns många vägledande rättsfall vilket gör det svårt för kommunerna att ha en gemensam strategi.Från resultaten av granskningen kan verkan och långsiktigheten för mobilitetsåtgärderna i vissa fall ifrågasättas eftersom det finns osäkerhet kring hur de faktiskt påverkar efterfrågan på parkeringar i framtiden. Det är därför av vikt att arbetet med flexibla parkeringstal kan utvärderas och följas upp. Här kan kommunerna ta hjälp av varandra för att få större möjligheter att utvärdera fler fall där flexibla parkeringstal använts.Lagens krav är uppfyllt så länge kommunerna utgår från att uppfylla behovet av parkeringar på lång sikt. Om ett parkeringstal skall sänkas ska åtgärder som långsiktigt påverkar parkeringsbehovet genomföras till exempel förbättrad kollektivtrafik. Det finns däremot vissa fall där kommuner sätter för låga parkeringstal med syfte att minska bilanvändandet utan att egentligen ha påverkat efterfrågan på parkeringar. / The car has for a long time been a central part of people’s everyday life and many cities are constructed around the car. A lot of the municipalities nowadays want to reduce the use of the car and replace those journeys with other more environmentally friendly options as public transport and bicycles. They also often want to build cities that are denser and in doing that, parking spaces on the ground become a problem in attractive locations because they take up a lot of space.The purpose of this thesis is to describe how different municipalities deal with the parking issue in order to get a picture of how the issue is dealt with in Sweden. Most of the municipalities are now working with flexible parking numbers where the developer or real estate owner is given the opportunity to use mobility measures in order to reduce the amount of parking spaces they have to build. This system is relatively new and whereas most of the municipalities are planning to use this model, this thesis focuses on this matter.The current law that regulate parking derives from the eighties and at that time the general opinion about cars and the matter of parking might have differed from the general view today. There is no distinct guidance for how the municipalities should handle the parking issue since the law is open to interpretations and there are not many court cases that handle the matter.After studying 18 different municipalities it can be concluded that the longevity of the mobility measures can be questioned in some cases. This is because there can be uncertainties about how the measures actually affect the demand of parking in the future. Therefore, it is important that the work with flexible parking numbers is to be evaluated and followed up. The municipalities can also learn from and help each other to get more cases where flexible parking numbers have been used to evaluate.Using flexible parking numbers applies with the current law as long as the municipalities start with fulfilling the need for parking spaces in the long term. If the parking number is to be lowered, measures that affects the need for parking spaces is to be performed, for example better public transport. There are however some cases where municipalities set lower parking numbers in order to reduce car journeys without actually influencing the demand for parking spaces.

The main focus of this thesis is on the effectiveness of project-based learning (PBL) in engineering design. The literature review has shown that there is much confusion and ongoing arguments concerning the implementation of PBL in engineering design, and there lacks consensus on its effectiveness. Little research has been done on providing measurable metrics of PBL effectiveness, not to mention discovering the optimal PBL and its underlying mechanisms based on solid educational theories and rigorous research methodology. In this thesis, the measurement of the optimal PBL effectiveness (effect) is studied and a theoretical model of PBL is built in order to identify parameters (cause) controlling the effectiveness and to study the interplay between effectiveness and the parameters. The model is built through three main phases, with a combination of qualitative and quantitative research methods. In phase one, the effectiveness of PBL is studied from the perspectives of the engineering design lecturers and engineering graduates by interviews, which is used to represent effect (Y axis) of the model. In phase two, on the basis of self-directed learning theory (SDL) and learner engagement theory,two key parameters of PBL, i.e. SDL and learner engagement, are identified and quantified respectively to represent cause (X axis) of the model. With the key parameters of PBL (X axis) and PBL effectiveness (Y axis) obtained, a theoretical model of PBL is proposed. The model is verified by means of experiments (student self-reported surveys). A specified Moving Average Method (MAM) is used for data analysis and findings demonstrate different trends of the relations between SDL and PBL effectiveness, and between learner engagement and PBL effectiveness. Consequently, a 3D model of PBL is built by combining the data in aforementioned 2D models,through which the optimal PBL effectiveness in 3D are identified and measured and the interplay between different parameters are found. In phase three, in order to find out more delicate features in PBL ignored by MAM, the dynamic interaction of individual differences in PBL teamwork is explored by the ethnological method (including participant observations and interviews), which is conducted as a supplement to the model of PBL. The theoretical model of PBL effectiveness proposed in this thesis is novel and groundbreaking. Firstly, a series of 2D and 3D models are presented and the relations between SDL, learner engagement and PBL effectiveness are revealed for the first time, which provides guidance for the optimal PBL measurement and implementation. Secondly, a qualitatively-quantitatively-combined strategy is used to discover the mechanisms controlling optimal PBL at different scales. Thirdly, the experiments verifying the model provide fresh quantitative insight into optimal PBL. In summary, the research in this thesis opens up a new research methodology for studying PBL effectiveness, which makes contribution to the educational field as well. Keywords: Project-based learning, Self-directed learning, Learner engagement, Optimal PBL effectiveness, 3D model, Individual differences, Engineering design, Pedagogy.

Orientador: Eduardo José Manzini / Banca: Maria de Lourdes Morales Horoguela / Banca: Ricardo Shoiti Komatsu / Resumo: O presente trabalho constitui um estudo de caso que aborda as versões sobre a implementação e desenvolvimento da aprendizagem baseada em problemas na FAMEMA. O objetivo da pesquisa é analisar as concepções de docentes-gestores, docentes-tutores e estudantes da 1ª série do Curso de Medicina sobre essa metodologia no currículo da FAMEMA e sua relação com a formação médica. Os dados foram coletados por meio de entrevista semi-estruturada. Três roteiros foram elaborados para cada um dos grupos de participantes. Os roteiros foram analisados por juízes e um estudo piloto foi realizado para adequação desses instrumentos. As entrevistas foram realizadas com dois gestores, doze docentes-tutores e doze estudantes da 1ª série do curso médico da FAMEMA em 2002. O método utilizado para a análise das entrevistas é o da análise de conteúdo temática. Após a elaboração das classes e subclasses temáticas, estas foram avaliadas por dois juízes e o índice de concordância com a pesquisadora foi 94,8% e 97,43%, respectivamente. Foram definidas duas temáticas: A ABP na FAMEMA e a Formação Médica e a ABP. Os resultados indicaram: 1) que, pelas concepções dos sujeitos sobre a ABP, esses a identificam como uma metodologia ativa de ensino-aprendizagem, utilizada em todo o currículo organizado de maneira interdisciplinar e não por disciplina, cujo objetivo é aprender a aprender; 2) que as aprendizagens de conhecimentos, habilidades e atitudes ocorrem por meio do estudo de problemas; 3) que a concepção de ensino-aprendizagem dos gestores, de alguns docentes-tutores e poucos estudantes é centrada no estudante e no aprender a aprender; entretanto, para alguns docentes-tutores e estudantes, a concepção é centrada no conteúdo; 4) que a concepção do processo saúde-doença está ampliada às dimensões biológica, psicológica... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Abstract: The present study comprises a case study that deals with the versions about the implementation and development of problem based learning at FAMEMA. The research aim is to analyze the conceptions of the teaching management staff, tutors and students of the 1st year of the Medical Course about that methodology in the curriculum of FAMEMA and its relationship with the medical formation. The data were collected by means of a semi-structured interview. Three question guides were elaborated for each one of the participating groups. The question guides were analyzed by evaluators and a pilot study was carried out for the adequacy of these instruments. The interviews involved two professionals of the teaching management staff, twelve tutors and twelve students of the 1st year of the medical course of FAMEMA in 2002. The method applied for the analysis of the interviews is the one of the thematic content analysis. After the elaboration of the thematic classes and sub-classes, these were appreciated by two evaluators and the concordance rate with the researcher was 94.8% and 97.43%, respectively. Two thematics were defined: PBL at FAMEMA and the Medical Formation and the PBL. The results show: 1) that, by the subjects' conceptions about the PBL, these identify it as an active teaching-learning methodology used in the whole curriculum organized in a interdisciplinary way and not by discipline, whose goal is to learn how to learn; 2) that the knowledge learnings, skills and attitudes, occur by means of problem study; 3) that the conception of the teaching-management staff', of some tutors' and that of some students' teaching-learning, is centered on the student and also, on the learning how to learn; however, for some tutors and students, the conception is centered on the content; 4) that the health-disease process conception is enlarged for the biological... (Complete abstract, click electronic address below) / Doutor

The large influx of international students to universities of the developed world, the increased use of Problem-Based method of teaching and learning in the field of Health Education and growing awareness of the need to accommodate varying learning styles in any classroom are the three factors that influenced this research. This study was designed to investigate the effect of learning styles and demographic differences on performance in Biology when taught using two different methods of teaching. One was the teacher-directed Traditional Teaching and Learning (TTL) and the other was the student-centred Problem-Based Learning (PBL). The preferred learning styles of all Foundation Studies (FS) Biology students over four academic years at RMIT were determined using the Paragon Learning Style Inventory (PLSI). These students were taught two selected topics in Biology by the researcher using the two different methods and their performance assessed by a written test at the end of each topic. Two instruments were developed to assess student participation in PBL. The first instrument Students' Participation in Group Discussions (SPGD) rating scale was designed for teacher evaluation of student participation in PBL group discussions while the second instrument the Student Self Evaluation (SSE) rating scale was for self-evaluation by stud ents. Individual interviews provided students' views and opinions about their learning styles and the two teaching methods. The analysis of data was predominantly conducted by quantitative methods, supported by qualitative analysis of the interview data. Effect size analyses were used to investigate differences in performance under the two teaching methods on the basis of demographic and learning style differences. Further probes were conducted to elicit any interactions among the demographic variables and the learning style traits in their effect on performance under the two teaching methods and a quantitative measure for interaction was derived using effect sizes. While results confirmed some of the trends displayed by learning style traits in other disciplines, a number of interactions among variables were found to affect performance in Biology as well as performance under the two teaching methods. Gender, age, prior qualification and the language of instruction of prior education had various levels of interactions with the introvert/extrovert, intuitive/sensing, thinking/feeling and perceiving/judging learning traits and affected performance in Biology to varying extents. However, it was found that international students from diverse backgrounds were able to cope with both methods of teaching though there was a definite preference expressed for the traditional teacher directed method. The conclusions from this study have resulted in a number of recommendations for Biology educators, FS administrators, authors and all practitioners of PBL. Several suggestions have opened new avenues for future research. These recommendations for pedagogy and suggestions for future research can improve the outcomes of Biology education as well as other disciplines in related fields. As a consequence of this study two new instruments have been developed to assess student participation in the group discussions of PBL. These could prove to be valuable assessment tools for practitioners of this methodology.

<p>Bakgrund: En utgångspunkt för problembaserat lärande (PBL) är verklighetsanknutna situationer, scenarier. På Hälsouniversitet i Linköping har man sedan ett par års infört interaktiva scenarier. Interaktiva scenarier, med både texter, bilder och videosekvenser tillför nya dimensioner i basgruppen, som ökad realism, interaktivitet och aktivering av fler sinnen. I de interaktiva scenarierna har material i form av bilder kommit att användas i mycket högre utsträckning än tidigare. Med tanke på att bilder kan vara svåra och tidskrävande att läsa är det viktigt att få ökad kunskap om hur bilderna används. </p><p>Syfte: att undersöka hur basgrupper i problembaserat lärande använder och skapar mening av bilderna i interaktiva scenarier. Tre frågeställningar har formulerats: Vad gör grupperna med bilderna? Hur kommunicerar basgrupperna kring bildernas innehåll? Vilken roll fyller bilderna i scenariot? </p><p>Genomförande: Tre basgruppers arbete med ett scenario har spelats in på video och gruppernas samtal kring scenariots fyra bilder har analyserats i detalj med en kvalitativ ansats och med avseende på innehållet i samtalet. </p><p>Resultat och diskussion: Tre olika aspekter av gruppernas interaktion med bilderna beskrivs: mötet med bilden, samtalen om bildernas innehåll, och bilderna i basgruppen som pedagogisk praktik. Skillnader ses i gruppernas sätt att skapa mening från bilderna. I de flesta fall fastställs meningen med bilden relativt snabbt genom att tolka och förklara detaljer i bilden i relation till scenariot. Vidare elaborering och problematisering förekommer endast i ett par av samtalen, där gruppen kan sägasanvända bilden som utgångspunkt för diskussion. Karaktären på dessa samtal ligger närmare vad som eftersträvas i PBL. En annan intressant observation är studenternas val av perspektiv när bilden bearbetas. En variation ses mellan inlevelse i scenariot och att scenariot betraktas som en konstruktion där man aktivt söker konstruktörens syften med bilden. Studenternas sätt att använda bilderna är beroende av många olika faktorer (bildernas kvalitéer, placeringen i scenariot, tid på terminen, gruppens sammansättning, handledarens funktion etc.), men en ökad medvetenhet om olika sätt att kommunicera kring bilderna kan sannolikt stödja scenariokonstruktörer och handledare för att bättre utnyttja bilderna i lärprocessen.</p>

<p><p>I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite. I ett försök att minska kunskapsglappet har denna undersökning syftat till att påvisa hur lärare arbetar och tidigare har arbetat med problembaserat lärande i grundskolans tidigare år.</p><p>Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativt inriktade interjuver vilka resulterade i slutsatserna att det är möjligt att arbeta med PBL som en elevaktiv undervisningsmodell i grundskolan och dess tidigare år samt att eleverna tycks bli mer aktiva och delaktiga. Det är grundat på resultatet av undersökningen där några av personerna som deltog ansåg sig arbeta eller tidigare ha arbetat med problembaserat lärande och gjort detta på ett tillfredsställande sätt. Dessutom tycktes eleverna, enligt undersökningspersonerna, bli mer aktiva och delaktiga än i traditionell undervisning.</p><p> </p></p>

I dagens grundskola ställs en mängd olika krav på elever och på de kunskaper som bör besittas. Det beror på att skolan har till uppgift att förbereda eleverna inför det föränderliga samhälle vi lever i. För att kunna göra detta krävs att de är aktiva och delaktiga i den undervisning som rör dem och för att öka denna delaktighet finns en mängd olika arbetsmodeller som alla handlar om att förbättra elevers aktivitet. Bland dessa finns en modell som kallas problembaserat lärande och förkortas PBL. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om, och i så fall hur ett problembaserat lärande kan användas i grundskolans tidigare år som en elevaktiv undervisningsmodell. Anledningen till att detta ämne och syfte valts är för att merparten av den forskning som finns som rör PBL fokuserar på högre studier medan de lägre undervisningsnivåerna har undersökts relativt lite. I ett försök att minska kunskapsglappet har denna undersökning syftat till att påvisa hur lärare arbetar och tidigare har arbetat med problembaserat lärande i grundskolans tidigare år. Denna undersökning har genomförts med hjälp av kvalitativt inriktade interjuver vilka resulterade i slutsatserna att det är möjligt att arbeta med PBL som en elevaktiv undervisningsmodell i grundskolan och dess tidigare år samt att eleverna tycks bli mer aktiva och delaktiga. Det är grundat på resultatet av undersökningen där några av personerna som deltog ansåg sig arbeta eller tidigare ha arbetat med problembaserat lärande och gjort detta på ett tillfredsställande sätt. Dessutom tycktes eleverna, enligt undersökningspersonerna, bli mer aktiva och delaktiga än i traditionell undervisning.

The purpose of the study was to examine how teachers and children interpreted the project and understood its values. To this end, it was necessary to focus on four defining parameters which affect the investigation: structure of pre-school project work, content and delivery, the methods used by teachers during the project, which pedagogical documentation was used (and how), and how the project determined the approach, the curriculum goals and values. Using a qualitative approach, regular unsystematic observations were made over five days, during which three teachers, two pedagogues, two pre-school teachers, and one nanny from the same kindergarten were interviewed regarding children in three age groups: 1-2 years old, 3 years old, and 4-5 years old. The results of my investigation showed that the teachers were divided on how to apply the project as a working method. Children's active role in the pre-school project varied depending on the extent to which teachers adopted children perspective in everyday practice. The teachers used the documentation to evaluate, make visible processes of learning in children and reflect on the educational work of the projects. / Reggio Emilia

Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning. Metodbeskrivningenresulterade i ett flödesschema och en checklista.En fallstudiemetod tillämpades där implementering av fastighetsindelningsbestämmelservar det ”fall” som studerades och analysenheten bestod av Sveriges 290 kommuner.Datainsamling har skett genom en webbaserad enkät till landets alla kommuner.Det är endast drygt ett år sedan nya PBL trädde i kraft och det är fortfarande tidigt att dranågra slutsatser kring lagstiftningens genomslag. Mina slutsatser är att kommunerna inteanvänder sig av bestämmelserna i så stor utsträckning. Majoriteten av de bestämmelser sominförs avser fastighetsindelning och gemensamhetsanläggningar. Lantmäteriet spelar ennyckelroll vid tillämpandet av bestämmelserna, det är oftast lantmäteriet som prövar attbestämmelsen är förenlig med villkor i förrättningslagstiftningen. Och i de fåtal fall man tagit fram rutiner har man låtit lantmäteriet utarbeta dem. Tillämparna inverkar på implementeringen av lagstiftningen främst på två vis. För det första genom att tillämparna inte till fullo förstår lagparagraferna som reglerarfastighetsindelningsbestämmelser. Konsekvensen av det är att nödvändig villkorsprövninginte görs eller att kommunerna inte använder sig av fastighetsindelningsbestämmelser överhuvudtaget. För det andra genom att det är oklart vilka tillämparna av lagparagrafenfaktiskt är. Det innebär att implementeringsprocessen på lokal nivå kommer att tolkas iljuset av olika professionella perspektiv, exempelvis arkitekter, fysiska planerare, ingenjöreroch samhällsplanerare med en mängd olika utfall. I viss mån påverkas tillämparna av kulturoch tradition hur man tidigare arbetat med fastighetsplan i kommunen. / With the new Planning and Building Act (PBA), which came into force on 2 May 2011, it became possible to account for provisions on property division in a detailed developmentplan in the same way as was done in a property regulation plan in the former legislation.The property regulation plan then ceased as a separate plan. The purpose of the provisionswas to simplify the process and only have one planning process instead of two. Theprovisions on property division allow for a more detailed regulation of the detaileddevelopment plan, but also means a duty to conduct an investigation already in planningwork according law terms that is outside the PBA.The purpose of this work was to contribute new empirical evidence regarding how and towhat extent the Swedish municipalities have applied the provisions on property division,and the importance the implementing officers at the local authorities had for theimplementation. By applying an implementation perspective, the intention is to provide anew perspective on the application of planning and building act. The aim was to investigate and answer my questions and by that further develop this newfoundknowledge in the form of a proposal for a methodology for implementing thelegislation. Since this thesis work was performed at Halmstad Municipality Planning Office,the idea was that the end product will be a user-friendly tool for them in the application ofthe provisions on property division. Method disclosure resulted in a flow chart and achecklist.A case study method was used where the implementation of the provisions on propertydivision was the “case” that was studied and the analysis consisted of 290 municipalities inSweden. Data was obtained from a web based survey among the country's municipalities.It is only just over a year ago, new PBA entered into force and it is still early to draw anyconclusions about the regulatory impact. My conclusions are that the municipalities do notuse the provisions as much. The majority of the provisions introduced concerns propertydivision and joint facilities. The cadastral authority plays a key role in the application of theprovisions, it is usually the cadastral authority which examines that the provision isconsistent with law terms outside the PBA. And in those few cases they have developedroutines it is prepared by the cadastral authority. The implementing officers at the local authorities affect the implementation mainly in twoways. Firstly, by the users not fully understanding the provisions. The consequence of thisis that necessary testing of conditions is not done or that the municipalities do not applythe provisons at all. Second, in that it is unclear which the users of the legislation actually is. This means that the implementation process at the local level will be interpreted in light ofdifferent professional perspectives, such as architects, physical planners, engineers andplanners with a variety of outcomes. To some extent the users are affected by culture andtradition how the municipality previously worked with real estate plan.