Under det första kvartalet år 2020 drabbades världen av en pandemi. Detta resulterade i att Sveriges Folkhälsomyndighet senare under år 2020 rekommenderade samtliga i Sverige att jobba hemifrån, om det var möjligt (SVD, 2020). Denna studie har till syfte att skapa en djupare förståelse för hur svenska chefer har förändrat sin ledarskapsstil samt motivationsteknik på grund av distansarbetet. Frågeställningen till studien baseras på hur införandet av distansarbete under pandemin påverkat svenska chefers ledarskapsstil och motivationsteknik? Detta är en kvalitativ studie, som ur ett chefsperspektiv syftar till att presentera en subjektiv verklighet av situationen. Det empiriska materialet har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med fyra svenska chefer inom olika branscher. Den data som har samlats in från intervjuerna har analyserats och sedan kopplats till tidigare forskning inom ledarskap och motivation. Under den teoretiska referensramen presenteras olika ledarskapsstilar och motivationsteorier. Här presenteras även tidigare forskning om ledarskap och motivation under en krissituation. Utifrån studiens empiri tillsammans med tidigare forskning har forskningsfrågan analyserats och sedan besvaras under slutsatsen i studien. Resultatet visar att cheferna som deltagit i studien inte har behövt ändra grunden i sitt ledarskap. Däremot har cheferna behövt upprätthålla en närmare relation gentemot sina följare. Detta främst på grund av att samtliga som arbetat på distans har förlorat den sociala kontakten med sina kollegor, vilket inneburit att cheferna behövt ta ett större ansvar för de sociala delarna. Cheferna har inte heller behövt ändra grunden i sin motivationsteknik, utan snarare behövt hittat nya vägar för att lyckas hålla motivationen uppe bland sina följare. En förändring som identifierats i studien är att cheferna vid distansarbete har en betydligt mer tidskrävande vardag. Slutsatsen i studien visar på att cheferna har behövt omprioritera sitt ledarskap och hitta nya vägar att motivera sina följare på. Det är viktigt att cheferna har en nära relation gentemot följarna för att lyckas vid distansarbete och det är även viktigt att cheferna känner sina följare väl, för att kunna ge dem det stöd varje enskild individ behöver.

Bakgrund: Kommunal hemsjukvård innebär att enskilda personer får hjälp med hälso- ochsjukvård i hemmet av legitimerad personal eller genom delegering. Specialistsjuksköterskanmöter patienter genom sjukdomsförebyggande, sjukvårdande eller hälsofrämjande åtgärder.Våren 2020 drabbade Covid-19 pandemin världen och restriktioner med begränsning avfysiska och sociala kontakter infördes för att minska smittspridning. För att öka kunskap omhur specialistsjuksköterskor kan stödja hemsjukvårdspatienter är det av vikt att inhämtaerfarenheter från hemsjukvård i samband med Covid-19 pandemin.Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter från hemsjukvård i samband medCovid-19 pandemin.Metod: Studien utgår från en kvalitativ explorativ design med induktiv ansats. Åttainformanter har intervjuats enskilt. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Initialt saknades kunskap om smitta och sjukdom, oro och osäkerhet fanns över attbli smittad eller smitta varandra. Restriktioner om att hålla avstånd till varandra och stannahemma vid förkylningssymtom medförde omställning av verksamhet. Anpassningar avpatientvård krävdes inte bara för att det saknades behandlingsriktlinjer utan även för attminimera risk för smitta. Många patienter saknade social kontakt med anhöriga och deupplevdes mer nedstämda. Framgångsfaktorer för hantering av pandemin härleds till ökadsamverkan mellan vårdgivare, ökad kontinuitet av specialistsjuksköterskor hos patienter medbehov av specialistkompetens samt följsamhet till hygienrutiner.Slutsats: Specialistsjuksköterskors erfarenheter under Covid-19 pandemin kan bidra till ökadkunskap och ökad medvetenhet om vikten av beredskap för framtida utmaningar. Utvecklingav nya arbetssätt är betydelsefullt för att bibehålla ett personcentrerat förhållningssätt, främjahälsa och minska psykisk ohälsa inom hemsjukvård.

Syfte och Frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa har upplevt att distansundervisning har påverkat deras möjligheter att både genomföra undervisning i förhållande till det centrala innehållet samt att bedöma elevernas kunskaper enligt kunskapskraven. De frågeställningar som därmed ställdes var följande: På vilket sätt har gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa upplevt att distansundervisning har påverkat deras möjligheter att genomföra undervisning i förhållande till det centrala innehållet? Hur upplever gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa att distansundervisningen har påverkat deras möjligheter att bedöma elevernas kunskaper enligt kunskapskraven? Metod Vi använde oss av den kvalitativa metoden bestående av intervjuer med sex idrottslärare som undervisar i gymnasiet i ämnet idrott och hälsa för att få förståelse för deras upplevelse kring distansundervisning i förhållande till läroplanen för gymnasieskola. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM-begreppet. Resultat När vi har sammanfattat resultatet av våra intervjuer konstaterar vi att distansundervisningen kan vara meningsfull för eleverna i ämnet idrott och hälsa när det handlar om det teoretiska innehållet från läroplanen. Däremot när det handlar om praktiska moment så blir ämnet idrott och hälsa mindre hanterbart för eleverna och lärarna. Det visade sig även att eleverna tappade meningsfullhet under distansundervisningen. Den direkta kontakten med lärare och klasskamrater samt att kunna genomföra fysiska aktiviteter med andra har stor påverkan på elevernas känsla av sammanhang. Detta påverkar elevernas engagemang under lektionerna i ämnet idrott och hälsa. Slutsatser De slutsatser som kan dras är att det har varit lättare för idrottslärarna att genomföra de teoretiska momenten på distans jämfört med traditionell undervisningen samt att göra den begripligt, hanterbar samt meningsfull för eleverna. Däremot har distansundervisningen varit utmanande under de praktiska momenten, vilket har påverkat elevernas KASAM negativt samt att vissa kunskapskrav inte kunde undervisas på distans. Både lärare och elever behöver ges goda förutsättningar för att ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan ska bidra till elevernas KASAM när ämnet bedrivs via distans.

The purpose of this study is to analyse friendship and the making of friendships. This will be done by analysing students at an upper secondaryschool in Sweden. Then in regards of the Covid-19 pandemic and how the restrictions that follows affected friendships. Qualitative interviews with four students are conducted with the aim to answer this study’s purpose. The research questions and the theory in this study is based on previous research of friendship and the research question is following: How have friendship relations been affected in relation to the Covid-19 pandemic? The aim of this analysis is to acquire a deeper understanding of the concept of friendship. The results in this study shows how the students defines friendship, how they did friendship before, under and at the end of Covid-19. The consequences can be seen in some cases where friendships ended and in other cases where the friendships grew stronger because of the pandemic. The main theories used are of relation theories and theories about friendships and time. Key words used in this study are; Friendship, The making of friendships, The Covid-19pandemic and Relations

Introduction: The Covid19 pandemic meant that many organizations suffered profitability problems – in both the public and private sectors. Different industries were affected in different ways, where, for example, the construction industry experienced a boom while the service sector stagnated. Sweden had less extensive restrictions, but despite this, business was significantly affected. Aim: Since archipelagos are attractive seasonal meeting places with many bars and restaurants, the aim of this work is to investigate how the hospitality industry in these remote places handled the ongoing Covid-19 crisis and what strategies they adopted to survive the crisis.  Theory: The theoretical frame of reference is based on phenomenography, which is used as a theoretical as well as methodological approach in this work. The theoretical frame of reference helps to provide a picture of how social capital and institutional factors strongly contribute to setting the framework for the possibility of entrepreneurship, especially in peripheral regions. Method: To fulfill the purpose of the study, individual interviews as well as group interviews with entrepreneurs around the archipelago have been reviewed, which have then been contrasted with existing business economics research where the results have been interpreted using a phenomenographic analysis model.  Results: The results show that the islands are characterized by limitations regarding both social and practical infrastructure, as well as other types of obstacles related to their geographically exposed location. The result also shows that entrepreneurial innovations arise in relation to these limitations where the entrepreneurs who work with few resources still manage to run their businesses with profit.  Conclusion: The study shows that there are great similarities between businesses within Sweden's archipelago in times of crisis. A decisive factor in how well this cope with a crisis lies in how cooperation works with society's formal institutions. However, more peripheral regions fare better than those close to large cities. An explanation for this, may lie in the fact that they are more used to fending for themselves. Due to a lack of resources, social capital becomes an important factor in mitigating the risks of a crisis.

Syftet med studien är att undersöka hur detaljhandelsföretag arbetar med affärsmodellinnovation för att acklimatisera sig till nya förutsättningar i anpassningsfasen efter Covid-19-pandemin. Det görs genom en kvalitativ studie av två detaljhandelsföretag i Sverige. Det teoretiska ramverket utgörs av en teori om anpassningsfasen efter en kris, och en teori om affärsmodellinnovation inom detaljhandeln. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar inom affärsutveckling och innovation på företagen samt sekundära källor. Studiens resultat visar att det har skett förändringar i kundernas köpbeteende och förväntningar i samband med Covid-19-pandemin, som har föranlett affärsmodellinnovation inom båda detaljhandelsföretagen i anpassningsfasen efter pandemin. Studien visar att affärsmodellinnovation har förekommit i alla tre komponenter inom det ena företaget, och i två av komponenterna inom det andra företaget. Framtida studier kan undersöka affärsmodellinnovation i kontext av andra krissituationer, eller inom andra branscher.

Since the Covid-19 pandemic, teleworking has gone from an unusual working form to standard practice in everyday life. Continuous studies have shown that there are a lot of advantages related to productivity from teleworking. Needless to say, productivity is a complex concept and hard to measure, especially in a service company. Therefore, the purpose of this essay is to research this further, how teleworking under the Covid-19 pandemic has affected productivity. To gather empiric data a company was chosen, they gave us their statistics measurement of their productivity, in their customer service department. This was referred to as the actual productivity. Another way to gather empiric data was interviews with the employees on how they felt teleworking affected their productivity, referred to as the experienced productivity. There were eight interviews and they were semi-structured, an interview guide was used, it was based on the theoretic framework. The study also aims to gather information about which work environment factors are most important to promote productivity, which was also studied in the interviews.  This study produces information about the different work environment factors of what promote productivity, both in a general sense and from teleworking. A factor that was both recurring in our study and the ones before us was that the lack of social interaction, this was seen as a negative factor of working from home. A positive factor from working from home was the silence and the calm, this made it easier to focus. One thing all the respondents had in common was that a combination of working from home and in the office would be the optimal solution. When it came to actual and experienced productivity, there were some differences. The employees thought that their productivity was greater from teleworking, though the actual productivity showed barely any difference. There could not be an exact reason for this incidence, one theory was that the employees have overestimated their productivity when working from home.

Första linjens chefer har stora krav på sig, både från överordnade och anställda. Under covid-19-pandemin blev arbetsbelastningen extrem för många linjechefer inom äldreomsorgen i Sverige. Höga sjukantal, utsatta äldre, många nya arbetsuppgifter, ständigt förändrade rutiner och riktlinjer skapade stor stress. Denna studie syftar till att undersöka stresshanteringen för enhetschefer på särskilda boenden inom äldreomsorgen i en större kommun i norra Sverige samt om man kan förbättra befintliga rutiner för stresshantering. Datainsamlingen gjordes via enkäter till enhetscheferna. Resultatet från studien visade att många chefer upplevt stress i relation till sitt arbete under pandemin. Det visade också att man känt sig överväldigad av sin arbetsbelastning, inte haft tillräckligt med tid för sina arbetsuppgifter samt att man inte kunnat ta pauser eller återhämta sig på sitt arbete / First-line managers have high demands on them, both from superiors and employees. During the COVID19 pandemic, the workload became extreme for many line managers in elderly care in Sweden. High sickness rates, vulnerable elderly, many new tasks, constantly changing routines and guidelines created great stress. This study aims to investigate the stress management of unit managers in specialized housing in elderly care in a large municipality in northern Sweden and whether existing routines for stress management can be improved. Data collection was done through questionnaires to the unit managers. The results of the study showed that many managers experienced stress in relation to their work during the pandemic. It also showed that they felt overwhelmed by their workload, not having enough time for their tasks and not being able to take breaks or recover at work.

The study intends to create and contribute to knowledge about how public libraries in Sweden have developed their digital reading promotion in a time characterized by pandemic restrictions. This has been achieved by the study being based on semi-structured interviews with representatives of 8 Swedish public libraries around the country. A compilation of their results shows that the libraries have been able to continue reaching out to participants by developing their digital working methods. There have been obstacles in the form of a lack of digital user habits on the part of certain participants as well as on the part of the libraries themselves. The libraries have not always been able to reach out to the same people as before. But they have discovered target groups that were previously overlooked. The new experiences have also opened up to work with more digital and hybrid ways of working now and in the future. They have also strengthened their public profile as digitization has made their services and their role in society more visible. Libraries have expanded their communication options and increased their digital competence. In addition, their importance has increased by playing an active role in the municipality and helping to solve problems for other institutions and participants who have been involved in their activities

Bakgrund: Under 2019 till 2022 drabbades världen av COVID-19-pandemin. Flera länder led av kollapsad sjukvård. Människoliv förändrades av COVID-restriktioner med syfte att begränsa smittan. Frontlinjesjuksköterskor spelade en central roll i att bekämpa COVID-19-pandemin i hela världen. Forskning om sjuksköterskeyrket innan COVID-19-pandemin visade att de flesta frontlinjesjuksköterskor upplevde stress på grund av sitt yrke, men under pandemin blev sjuksköterskornas situation ännu svårare. Syfte: Att förstå hur COVID-19-pandemins första våg påverkade frontlinjesjuksköterskors upplevelser av yrkesrelaterad stress. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt. Artiklarna söktes efter i databaserna MEDLINE, CINAHL och PsycInfo. Åtta peer-reviewed vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats gick igenom noggrann kvalitetsgranskning och valdes ut till källmaterial. Resultat: Frontlinjesjuksköterskorna var inte förberedda för COVID-19-pandemin, vilken ledde till ett kraftigt ökade antal vårdkrävande patienter. COVID-19- pandemin ledde också till en förändring i frontlinjesjuksköterskornas arbetsroll. Många hade inte tillräcklig kompetens för att hantera sina arbetsuppgifter. Frontlinjesjuksköterskorna saknade även hjälp från omgivningen. Dessa faktorer ledde till försämrad personcentrerad omvårdnad, patientsäkerhet och ökad personalavgång. Sju interrelaterade faktorer kan användas för att förstå frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stress. Kategorierna är 1. Förändring i arbetsvillkor, 2. Förändring i arbetsrollen, 3. Copingstrategier, 4. Stöd från arbetsgivare, 5. Teamarbete, 6a. Försämrad omvårdnad och 6b. Personalavgång. Frontlinjesjuksköterskornas arbetsrelaterade stressupplevelser kan även förklaras utifrån Karaseks job demands control model, där arbetssituationer med en högre grad av jobbkontroll (eget beslutsfattande) upplevs som mindre stressande än situationer där man saknar kontroll över sitt arbete.  Slutsats: Arbetsgivare bör beakta stressfaktorer och erbjuda stöd för att öka frontlinjesjuksköterskors arbetstillfredsställelse. De bör även vara lyhörda mot personalen och erbjuda individualiserade åtgärder, samt uppmuntra personalen att ta eget initiativ för att finna lösningar (ge dem högre grad av jobbkontroll). Frontlinjesjuksköterskor bör i sin tur försöka proaktivt reflektera och föra fram tydliga förslag till arbetsgivare.