Kapitalstrukturens effekt på lönsamheten är ett ämne som återkommande studeras i olika länder och branscher. Det har genomförts mycket forskning kring ämnet med varierande resultat. Även om det finns mycket forskning i ämnet finns det fortfarande olika åsikter om sambandet mellan kapitalstruktur och lönsamhet. Forskning kring den svenska marknaden är dock begränsad. Samtidigt finns ett intresse av att undersöka huruvida det eventuella sambandet påverkades under Covid-19-pandemin. Studiens syfte är att undersöka om det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet för bolag noterade på OMXS Large Cap samt hur ett eventuellt samband ser ut och varför. Vidare syftar studien att analyser huruvida det möjliga sambandet förändras till följd av Covid-19-pandemin och dess ekonomiska konsekvenser. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte har författarna genomfört paneldataregressioner för tidsperioden 2015 till 2019 samt linjära multipla regressioner för år 2020. Resultatet visar att det existerade statistiskt signifikanta samband där både högre skuldandel och skuldsättningsgrad resulterade i lägre lönsamhet för Large Cap-bolag på OMXS innan Covid-19-pandemin (tidsperioden 2015 till 2019) men även under Covid-19-pandemin (tidsperiod 2020).

The purpose of the essay will be to review, highlight and analyze the current regulations regarding short-time work and see what the implementation looked like for the first time during the pandemic for the various parties on the labour market. The legal dogmatic method has been used to establish the law in force. Furthermore, a legalpositive perspective has been used. In order to understand the legal motives and purpose behind the legislative changes, a subjective interpretation of the law will also be used. The effects of the implementation will be highlighted through a socio-economic perspective to highlight the economic aspects.   Results show that the new system for short-time work has been one of the largest support measures to alleviate the effects on Swedish business, employment and the national economy during the spread of the disease covid-19. During the pandemic, the regulatory framework for short-time work has been applied for the first time and to an extent that was not foreseen when the legislation was drawn up. Furthermore, a system of short-time work with state support entails both advantages and disadvantages from different perspectives. It provides a chance for workers to keep their employment and for employers to have the right skills to be able to more quickly gear up production when things turn around. The result is to preserve jobs and support employment. It also entails potential risks such as lock-in effects, moral hazard, displacement effects, risk of increased polarization of the market and a risk of overexploitation of the system. The difficulty lies in determining which situations and types of recessions the short-time work system will be most beneficial and applicable where the benefits outweigh the risks. Finally, the support system has worked well for larger companies with regular production, low staff turnover and fixed employment conditions. At the same time, it indicates that smaller companies and forms of employment, such as fixed-term employment, have found it more difficult to use the support based on the design.

E-handeln har efter pandemins utbrott genomgått en starkt framträdande förändring inom den svenska dagligvaruhandeln. Livsmedel har i motsats till andra branschorganisationer inom detaljhandeln inte uppnått samma tillväxt och det påvisas ett tydligt mönster att dagligvaruhandeln är på väg mot samma förändring. Studiens syfte är att undersöka hur konsumenternas upplevelser och beteendemönster har förändrats inom dagligvaruhandeln i Sverige. Restriktionerna uppmuntrade konsumenterna att tänka om och få dem att använda digitala plattformar. Studien grundar sig i en kvalitativ intervjustudie med respondenter som utför sin livsmedelshandel online. Litteraturöversikten bygger på litteratur som relaterar till ämnet samt begrepp som är relevanta till studien. Empirin har sedan analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod. Målet är att undersöka konsumenternas positiva och negativa upplevelser sedan de började handla dagligvaror online. Från den insamlade empirin går det utläsa hur respondenterna har upplevt att byta från traditionella fysiska butiker till att handla online. Empirin påvisar att många av de tillfrågade tycker att det är smidigt, bekvämt, tidssparande med e-handel men även hur stor påverkan pandemin har haft på respondenternas konsumtionsmönster. / E-commerce has during the pandemic undergone a noticeable change in the Swedish grocery trade. In contrast to other industry organizations in the retail trade, groceries has not achieved the same growth and there is a clear pattern that the grocery trade is heading for the same change. The purpose of the study is to investigate how consumers' experiences and behavior patterns have changed within the grocery trade in Sweden. The restrictions encouraged consumers to rethink and make them use digital platforms. The study is based on a qualitative interview study with respondents who do their grocery trade online. The literature review is based on literature that relates to the subject as well as concepts that are relevant to the study. The experience has then been analyzed using a thematic analysis method. The aim is to investigate consumers' positive and negative experiences since they started shopping groceries online. From the collected empirical data, it is possible to deduce how the respondents have experienced switching from traditional physical stores to shopping online. The experience shows that many of the respondents think that e-commerce is smooth, convenient, time-saving, but also how much of an impact the pandemic has had on the respondents' consumption patterns.

Följande studie strävar efter att genomföra en småskalig undersökning för att ta reda på huruvida förskollärare upplever att barns anknytning har förändrats i och med Covid-19-pandemin. För att undersöka detta syfte utgick vi ifrån förskollärares perspektiv och ställde följande forskningsfrågor: Hur har förskolors inskolningsprocess påverkats i och med Covid-19-pandemin enligt förskollärarna? Utifrån förskollärarnas perspektiv, hur upplevs barns anknytning vid inskolningsprocessen innan, under och efter Covid-19-pandemin? Upplever förskollärare att inskolningsprocessen är central när det kommer till barns anknytning i förskolan? Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom tre stycken kvalitativa forskningsintervjuer med förskollärare. Som teoretisk utgångspunkt har Bowlbys anknytningsteorianvänts. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att Covid-19-pandemin till viss del har påverkat barns anknytning tillatt luta mot otrygg anknytning. Resultatet visar också på att vårdnadshavarens roll vid inskolning är signifikant i anknytningsskapandet mellan förskollärare och barn enligt förskollärare. Covid-19-pandemin gjorde vårdnadshavarens delaktighet i inskolningsprocessen mer begränsad vilket resulterade i en mer ansträngande anknytning mellan barn och förskollärare. Vidare visar studiens resultat att förskollärare uppfattar att en trygg anknytning för ett barn vid inskolning påverkas av deras relationsskapande med hen. Slutsatsen av studien blev att Covid-19-pandemin påverkade barns anknytning vid inskolning till viss del men att dessa tendenser ser ut att avta.

Sammanfattning Skolämnet hem- och konsumentkunskap har en praktisk utgångspunkt där matlagning är centralt. Under våren 2020 nåddes Sverige av Covid-19-pandemin. Smittspridningen ökade snabbt och många skolor ställde delvis om sin verksamhet till distansundervisning. Studiens syfte är att undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärares undervisning anpassats och förändrats under Covid-19-pandemin samt vilka erfarenheter de hade av det. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem hem- och konsumentkunskapslärare, i olika åldrar, från olika delar av Sverige, med olika lång undervisningserfarenhet i ämnet. Intervjuerna transkriberades och en tematisk analys av materialet genomfördes. Resultatet presenteras i fyra teman som identifierats under analysarbetet. Flertalet anpassningar och förändringar synliggörs i resultatet, och samtidigt blir det tydligt att undervisning i hem- och konsumentkunskap under Covid-19-pandemin medfört en ökad arbetsbelastning för lärarna. Den mest uppenbara förändringen var att praktiska och teoretiska moment i undervisningen delades upp. Nya undervisningssätt innebar att lärarna behövde skapa nya uppgifter som krävde skriftlig återkoppling istället för muntlig. Detta var mer tidskrävande. Under de praktiska lektionerna uppstod merarbete kring att upprätthålla god hygien i undervisningssalen. Lärarna behövde ofta undervisa elever på distans och elever i klassrummet samtidigt, vilket var en svår och krävande uppgift. Skolledningens organisatoriska beslut, samt ledningens stöd inom verksamheten, var avgörande för lärarnas arbetsbelastning och deras erfarenheter av att undervisa under Covid-19-pandemin. Sammanfattningsvis gjorde de intervjuade hem- och konsumentkunskapslärarna under Covid-19-pandemin flera olika anpassningar och förändringar i sin undervisning som i sin tur ledde till ökad arbetsbelastning.

Studiens syfte är att i relation till den pågående covid-19-pandemin fördjupa förståelsen av hurgenderqueera personer i Sverige skattar sitt psykiska mående och sin tillgång till socialt stöd underkristider. Vidare är syftet att identifiera och analysera skillnader mellan hur cis- och genderqueerapersoner i Sverige skattar sitt psykiska mående och sin tillgång till socialt stöd under, och irelation till, samma omständigheter som nyss nämnts. Studien utförs kvantitativt och bygger pådatamaterial från ett internationellt forskningsprojekt som undersöker unga vuxnas psykiskamående i samband med covid-19-pandemin. Med hjälp av korstabeller, t-test och linjäraregressionsanalyser undersöks olika samband mellan skattade svar på skalor utifrån MSPSS ochDASS-21. Studiens resultat diskuteras med koppling till teori och tidigare forskning. Vidarediskuteras de brister som finns i studiens konstruktion. De slutsatser som har signifikans är attgenderqueera personer skattar högre än cispersoner avseende alla studerade former av psykisktmående samt att det finns ett samband mellan genderqueer könsidentitet, lägre skattad tillgång tillsocialt stöd och högre skattad grad av såväl stress, ångest som depression. Sammantaget ärstudiens bidrag till det sociala arbetet inom hälso- och sjukvården att det kan konstateras attgenderqueera personer har större sannolikhet att behöva psykosocialt stöd i samband med en krislikt covid-19-pandemin.

Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19-pandemin har förändrat arbetet inom barnhälsovården vilket har varit en utmaning för BHV-sjuksköterskan. Barnhälsovården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att bidra till barnets bästa möjliga hälsa och utveckling. BHV-programmet ska erbjudas till alla barn och bidra till en jämlik folkhälsa. Under Covid-19-pandemin kan BHV-sjuksköterskor haft olika förutsättningar att bedriva BHV-programmet, därför är det av vikt att beskriva deras arbete och upplevelser inom barnhälsovården under Covid-19-pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på nio intervjuer med BHV-sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier med fyra underkategorier. Kategorierna som framkom var Barnhälsovårdens sociala stöd blev extra betydelsefullt, Behov av enskilt stöd identifierades med hjälp av bedömningsformulär, Stöd från ledning och kollegor upplevdes vara viktigt och Förändringar i arbetet i föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin.  Slutsats: BHV-sjuksköterskan har haft en viktig roll för ensamma föräldrar under Covid-19-pandemin. Förutsättningarna för att erbjuda föräldraskapsstöd har sett olika ut över regionen under Covid-19-pandemin och därför hade det varit av vikt att ha en nationell strategi för liknande situationer för att kunna upprätthålla en jämlik barnhälsovård i framtiden.

Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever förändringar i sin vardag och i sina arbetsuppgifter efter pandemin. Detta görs genom semi-strukturerade intervjuer med totalt sex personer på ett företag som tillämpar hybridarbete. Resultatet från intervjuerna analyseras sedan med teorier om balans i arbetslivet, arbetstillfredsställelse och transformativt och transaktionellt ledarskap som grund. Studien visar att respondenterna upplever både för och nackdelar med distansarbete när det kommer till balans i arbetslivet och arbetstillfredsställelse. Medan flera av respondenterna menar att distansarbete kan användas som ett hjälpmedel så säger flera av dem att det är svårt att segmentera arbetet från vardagslivet när de jobbar på distans, vilket påverkar balansen i arbetslivet negativt. Vad gäller arbetstillfredsställelse så tycks tillfredsställelsen med kollegorna på caseföretaget vara hög efter pandemin medan tillfredsställelsen med tillsynen har försämrats sedan den närmaste chefen börjat jobba på distans i allt större utsträckning.

Syftet med studien är att undersöka hur arbetstagare upplevt distansarbetet under pandemiåren. Vi kommer fokusera på hur frihetsgraderna såg ut, hur gränsdragningen var mellan arbetsliv och övrigt liv det vill säga work life balance, hur välmåendet varit och om det haft tillräckligt med egenkontroll.   Tidigare studier har visat då distansarbetet ökat har det dagliga sociala nätverket även minskat. Detta visar sig vara en av de bidragande faktorerna som påverkat de anställdas psykiska hälsa. På arbetsplatsen är det arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna mår bra och känner sig trygga. Vi vill ge läsaren en ökad förståelse om hur distansarbetet påverkar medarbetarens livspussel. Hur balansen påverkas mellan den otydliga gränsdragningen mellan sfären arbetsliv och övrigt liv. Vi vill även ge läsaren mer kännedom om medarbetarens upplevelse gällande användningen av strategier för att kunna särskilja arbetsliv och det övriga livet.          Inom studiens teoretiska referensram presenteras ett antal välkända teorier och modeller. I teoridelen uppmärksammar vi distansarbete, frihetsgrader och välmåendets betydelse samt olika strategier för att hantera den gränsdragningsproblematik mellan de båda sfärerna. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i vårt val av metod. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av åtta intervjuer. Respondenterna har arbetat hemifrån under Covid-19 pandemin under de senaste två åren. Intervjuerna har spelats in och därefter ordagrant transkriberats inför analysprocessen. Studiens syfte uppfylls och besvaras av uppsatsens fyra frågeställningar som presenteras i inledningen. Ett resultat i studien belyser på att distansarbetet har bidragit till att medarbetare lättare kunnat hantera livspusslet. Studien visar även på fördelar som inneburit en ökad grad av känsla kring frihet, flexibilitet och effektivitet. Vidare har strategier används i olika utsträckningar för att urskilja sfärerna. I vår analys menar majoriteten av våra respondenter att det finns fler fördelar än nackdelar med denna arbetsform. Flertalet respondenter arbetar just nu på hybridarbetsplatser, vilket innebär att arbetet utförs hemifrån viss del av arbetstiden, resterande arbetstid på ordinarie arbetsplats. Flertalet av respondenterna har fortsatt distansarbete i den utsträckning det är möjligt. Den huvudsakliga strategin för samtliga respondenter är att särskilja sfärerna med att använda rumslig uppdelningen. Vidare använde respondenterna strategin att skapa tidsbestämda scheman. I den avslutande delen av studien för vi en diskussion gällande resultat, metod och förslag till vidare forskning.

Entreprenörskap och företagande är essentiellt för ekonomisk tillväxt i ett land. Det bidrar med innovativa idéer som utvecklar samhället och möjliggör fler arbetstillfällen. För att entreprenörer och företag ska kunna utveckla dessa idéer krävs kapital, vilket emellertid kan vara svårt att erhålla. Nystartade- och tillväxtföretag förknippas med hög risk då de befinner sig i ett stadie där informationsasymmetrin är stor och utfallet av en investering är svår att beräkna. Venture Capital (VC) är en form av riskkapital som finansierar nystartade- och tillväxtföretag med hög risk. De bidrar med finansiering och erfarenhet i utbyte mot en andel av företaget. VC är därmed essentiellt för entreprenörskap, företagande och i längden även samhället. Under våren 2020 utbröt Covid-19-pandemin i Sverige och orsakade en instabilitet i samhället och dess ekonomi. Syftet är därmed att undersöka Covid-19-pandemins eventuella påverkan på den svenska VC-marknaden. För att studera dessa eventuella effekter undersöks förändringar i investeringsantal, investeringsvolym samt vilket stadie dessa investeringar genomförs. Dessutom undersöks förändringar i investeringsmönster, branschförskjutning samt hur den sociala distanseringen kan ha påverkat VC-marknaden. Forskningsfrågan besvaras genom insamling av realdata från Crunchbase samt intervjuer med aktörer på marknaden.  Resultatet av studien indikerar att antal VC-investeringar under året har minskat med 18,1%, däremot är investeringsvolymen fortsatt hög och har under året ökat med 155,1%. Det som framförallt kan utläsas är att Seed-investeringar, det vill säga investering i ett tidigt stadie, har drabbats hårdast. Antalet investeringar i detta stadie har minskat med 21% under året. Vidare indikerar resultatet även att den sociala distanseringen till följd av de införda restriktionerna har haft en indirekt inverkan på VC-marknaden. Detta då det inneburit en förändring i VC- processen och arbetssättet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att VC-marknaden i Sverige har påverkats av Covid-19-pandemin. Däremot kan ingen större krasch identifieras då investeringsvolymen är fortsatt hög trots en minskning i antal investeringar. Studiens implikationer är en ökad förståelse för hur marknaden fungerar samt hur den har påverkats av Covid-19-pandemin. Resultatet kan vara av intresse för ett flertal intressenter, däribland entreprenörer, investerare, VC-bolag, forskare men framförallt politiska beslutsfattare. Genom en förståelse för marknaden kan politiska beslutsfattare upprätthålla samt stimulera den ekonomiska tillväxten.