Bakgrund: Den 11 mars 2020 tillkännagav världshälsoorganisationen covid-19 som en pandemi. Röntgenavdelningen är en central del i patientflödet på ett sjukhus inte minst under pandemin. Till röntgenavdelningen kommer misstänkta eller bekräftade covid-19 patienter. Detta gör att röntgensjuksköterskor utsätts för en stor risk att bli smittade på sitt arbete. Syfte: Syftet med enkätstudien var att undersöka röntgensjuksköterskors upplevelser av sin arbetsmiljö under covid-19 pandemin. Metod: Kvantitativ enkätstudie med 197 deltagande röntgensjuksköterskor från Sverige. Resultat: Över hälften av de svarande kände oro för att smittas av covid-19 på arbetsplatsen. Majoriteten ansåg att deras kollegor tog covid-19 på allvar samtidigt som över hälften svarade att deras kollegor inte tog emot covid-19 patienter, den vanligaste orsaken var att de tillhörde en riskgrupp. Mer än tre fjärdedelar uppgav att patienter med misstänkt covid-19 hade anlänt till röntgenavdelningen utan förvarning. Gällande skyddsutrustning ansåg nästan alla att det fanns helt eller delvis tillgång till på arbetsplatsen och endast en bråkdel valde att själva införskaffa egen. Mer än hälften upplevde att det fanns klara rutiner för omhändertagande av covid-19 patienter och en tiondel upplevde att det inte fanns några klara hygienrutiner för covid-19 patienter. Slutsats: Enkätstudien visar på betydelsen av tydliga riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas under en pandemi. Det visar även på betydelsen av att det finns adekvat skyddsutrustning vilket de allra flesta uppgav att det fanns. Vanligt förekommande var att patienter med misstänkt covid-19 anlände till röntgenavdelningen utan förvarning. Bristfälliga remisser var också förekommande, detta är något som måste förbättras. För att få mer kunskap om röntgensjuksköterskors upplevelse av att arbeta under covid-19 pandemin ser vi ett framtida behov av forskning i form av kvalitativa intervjustudier. / Background: On March 11, 2020, the World Health Organization announced covid-19 as a pandemic. The radiology department is a central part of the patient flow in a hospital, not least during the pandemic. Suspected or confirmed covid-19 patients arrive daily to the radiology department. This exposes radiographers for a great risk of becoming infected at work.Aim: The aim of the survey study was to investigate radiographers' experiences of their work environment during the covid-19 pandemic.Method: Quantitative survey study with 197 participating radiographers from Sweden.Results: More than half of the respondents felt anxious about being infected with covid-19 in their work. The majority considered that their colleagues took covid-19 seriously, while more than half answered that their colleagues did not receive covid-19 patients, mainly because they belonged to a risk group. More than three quarters stated that patients with suspected covid-19 had arrived in the radiology department without warning. Regarding personal protective equipment (PPE), almost everyone considered that there was full or partial access to PPE and only a fraction chose to acquire their own PPE. More than half felt that there were clear routines for the care of covid-19 patients and a tenth felt that there were no clear hygiene routines for covid-19 patients.Conclusion: The survey study shows the importance of clear guidelines for how the work should be conducted during a pandemic. It also shows the importance of having adequate PPE, which the vast majority stated was sufficient. It was common that patients with suspected covid-19 arrived in the radiology department without warning. Inadequate referrals were also common, which is something that needs to be improved. To gain more knowledge about radiographers' experience of working during the covid-19 pandemic, we see a future need to investigate this with qualitative interview studies.

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19.  Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser. / In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19.  The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject.  The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.

Flertalet studier har visat att grönområden främjar människors fysiska och psykiska hälsa. I takt med en ökad urbanisering och stadsutbyggnad ersätts naturliga miljöer med bebyggelse vilket påverkar befolkningen i urbana miljöer negativt, eftersom urbana grönområden genererar viktiga ekosystemtjänster. En urban livsstil kan dessutom medföra hälsorisker som psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar och fysisk inaktivitet. Syftet med uppsatsen var att genom en kvalitativ ansats undersöka vilken betydelse urbana grönområden har haft för enskilda invånare i Helsingborg under covid-19-pandemin. Tio kvalitativa e-postintervjuer genomfördes och empirin analyserades med en induktiv ansats. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av Attention restoration theory samt Stress recovery theory och den insamlade empirin gav upphov till följande teman: lugn och ro, hämta energi, samt miljöombyte. Resultatet visar att urbana grönområden har betydelse för informanternas hälsa, eftersom urbana grönområden bidrar till återhämtning och stressminskning, vilket är betydande faktorer för en god fysisk och psykisk hälsa. Utifrån studiens resultat kan slutsatsen dras att genom att bevara urbana grönområden kanmänniskors livskvalitet öka eftersom urbana grönområden bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa i samhället. / Former studies have shown that urban green spaces improve physical and mental health.Urbanisation and urban development result in green environments being replaced by buildings. This has a negative effect on urban residents as urban green spaces provide important ecosystem services. An urban lifestyle can involve health risks such as mental illness, cardiovascular disease, and physical inactivity. This study aimed to investigate through a qualitative approach, the importance of urban green spaces for individual residents of Helsingborg during the covid-19 pandemic. Ten qualitative e-mail interviews were conducted, and the empirical findings were analyzed with an inductive approach. The collected empirics resulted in the following themes: peace and quiet, gain energy, and change of scenery. The results were analyzed through the theoretical framework Attention restoration theory and Stress recovery theory. The results showed that urban green spacesare essential for the informant’s health, as they contribute to recovery and stress reduction, which are significant factors for good physical and mental health. The main conclusion of this study shows that by preserving urban green spaces, people’s quality of life can increase as urban green spaces contribute to better physical and mental health in society.

Syfte: Studiens relevans grundar sig i e-barometerns årsrapport gällande en påvisad ökning av svensk e-handel under år 2020. Följaktligen är syftet med denna studie att studera svenska kvinnors konsumentbeteenden inom detaljhandeln under Covid-19 pandemin med fokus på digitaliseringens roll. Studien ämnar bidra med kunskap kring kopplingen mellan begreppen konsumentbeteenden och digitalisering under en världsomfattande pandemi, för att vidare skapa en diskussion kring Covid-19 pandemins inverkan på det paradigmskifte som det redan talas om kring konsumentbeteenden inom detaljhandeln. Metod: I studien tillämpas en kvalitativ forskningsmetod med fokusgrupper, baserat på ett snöbollsurval. Urvalet består utav kvinnor i åldrarna 18–35, vidare används en tematisk analysmetod för att skapa struktur och på ett metodiskt sätt sammanställa och analysera resultatet av undersökningen. Studien baseras på både primär- och sekundära data. Det primära datamaterialet har samlats in via digitala fokusgrupper och det sekundära datamaterialet kommer från vetenskapliga artiklar men även tidigare statistik från bland annat handelsrådet. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är huvudsakligen köpprocessen och Maslows behovstrappa. Vidare presenteras även relevant tidigare forskning kring Covid-19 pandemin samt konsumentbeteende för att skapa en komplett bakgrund till studien. Slutligen presenteras en kort beskrivning om hur de teoretiska ramverken kommer att tillämpas samt hur det kopplas till varandra. Resultat/Analys och Slutsatser: Studien baseras på 12 kvinnliga respondenter, där majoriteten hade påverkats av Covid-19 pandemin i någon form. Vår tolkning blir därmed att trots det faktum att ett intresse för digitala lösningar redan fanns innan pandemin så hade det ändå ökat i samband med respondenternas upplevelse av en marknadsföring av digitala tjänster, slutsatsen blir därför att användningen av digitala lösningar som Instabox, hämta i butik och hemleverans blivit mer vanligt förekommande under pandemin. Vidare påvisar respondenterna en tendens till att kompensera sociala aktiviteter och tristess med att handla online. Resultatet visar på att respondenterna som arbetar eller studerar hemifrån har förändrat sin klädsel, men med undantag för viktiga sammankomster så var det tydligt att respondenterna fortfarande vill se representativa ut. Vidare har resultatet diskuterats utifrån syftet, forskningsfrågor och de teoretiska ramverken. / Purpose: The relevance of this study is based on Postnord’s annual report regarding a demonstrated increase in Swedish e-commerce in 2020. Consequently, the purpose is to examine the buying-behavior of Swedish women during the Covid-19 pandemic with focus on the digitalization in retail. The study intends to contribute with knowledge about the connection between consumer buying-behavior and digitalization during a worldwide pandemic, further on to create a discussion about the impact of the Covid-19 pandemic on the already ongoing paradigm shift in retail, associated to digital consumer buying-behavior.  Methodology: The study applies a qualitative research method with focus groups, based on a snowball sampling. The sample consists of women aged 18-35 and a the maticanalysis method is used to create structure and in a methodical way compile and analyze the results of the focus group. The study is based on both primary and secondary data. The primary data has been collected through online focus groups and the secondary data comes from scientific articles, but also previous statistics from, among others, Handelsrådet.  Theoretical perspective: The theoretical framework which the study is based on, is mainly the buying process, and Maslow's hierarchy of needs. Furthermore, it also presents relevant previous research on the Covid-19 pandemic’s effect on and consumer buying-behavior in order to create a complete background to the study. Finally, a brief description is presented of how the theoretical framework will be applied and how the frameworks relate to each other. Empirical analysis and Conclusion: The study is based on twelve female respondents and their individual experiences ofhow the covid-19 pandemic has affected their consuming behaviour. Despite the fact that an interest in digital solutions already existed before the pandemic, it has nevertheless increased in connection with the respondents' experience of increased marketing of digital services during the pandemic. The conclusion is therefore that the use of digital solutions such as instabox, download in store and home delivery has surged during the pandemic. Furthermore, the respondents show a tendency to do more online shopping to compensate for lack of social activities and boredom. The results have been discussed based on the purpose of the report, research questions and the theoretical frameworks.

Den digitala transformationen av arbetsplatsen har enligt Bartsch et al. (2020) påskyndas av att många verksamheter till följd av Covid-19-pandemin tvingats övergå till distansarbete. Denna transformation har gjort att många ledare som tidigare lett följare ansikte-mot-ansikte (AMA) på ett kontor tvingats övergå till distansledarskap förmedlat via informations- och kommunikationsteknik (IKT). Både akademiker (Bartsch et al., 2020; Carnevale & Hatak, 2020) och näringslivsidkare (Holmberg & Petrelius, u.å; Deloitte, 2020) menar att övergången till IKT-förmedlat distansledarskap skapar utmaningar för ledare och flertalet forskare menar att kunskapen om e-ledarskap i distala sammanhang är bristande (Avolio et al., 2014; Savolainen, 2014; Bolden & O’Regan, 2016; Contreras et al., 2020; Torre & Sarti, 2020). Denna studies syfte är därför att undersöka hur ledarskapet förändras då det övergår från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap samt vilka utmaningar som uppstår. Studien har en kvalitativ ansats med ett interpretativistiskt och konstruktionistiskt förhållningssätt. Den primära datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer och den sekundära datainsamlingsmetoden är innehållsanalys av enkätstudien. Den primära datainsamlingsmetodens intervjurespondenter är åtta operativa chefer med personalansvar på en medelstor svensk myndighet. Respondenterna har tidigare utövat ett AMA-ledarskap och vid övergången till distansläge började de leda med hjälp av IKT-förmedlat distansledarskap. Urvalet av respondenter har gjorts av en personalhandläggare på samma myndighet. Dataanalysen utgjordes av en tematisk analys. Studien kommer fram till att vid övergång från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap upplever ledare utmaningar relaterat till tillit, följares välmående, kommunikation, sammanhållning och IT-kompetens. Tre tillitsutmaningar för ledare är: (1) de vet inte om följarna kommer utföra sina arbetsuppgifter, (2) de vet inte om följarnas tillit till dem minskat och (3) de tycker det är utmanande att bygga tillit vid nyanställning. Två utmaningar för ledare relaterade till följares välmående är: (1) de vet inte hur följarna mår och (2) det upplevs inte finnas tillräckligt med tid för att interagera med följarna. Tre kommunikationsutmaningar för ledare är: (1) den informella kommunikationen minskar (2) det är svårt att inleda informella samtal med följare och (3) det är svårt att kommunicera ut deras budskap. Två sammanhållningsutmaningar för ledare är att: (1) hantera att sammanhållningen minskar och (2) hantera att sammanhållningen mellan subgrupper minskar. IT-kompetensutmaningen för ledare är att använda IKT-verktyg för att utöva ledarskapet. Studien visar även att vid övergång från AMA-ledarskap till IKT-förmedlat distansledarskap förändras ledarskapet. Gällande tillitsaspekten kan ledarskapet initialt bli mer kontrollerande och mer närvarofokuserat. Relaterat till följares välmående kan ledarskapet bli mer observerande och ställer högre krav på ledare att möjliggöra sociala kontakter samt boka in frekventa avstämningar. Kommunikationen och sammanhållningen kan påverka ledarskapet och får ledare att inta en roll som facilitator av informella möten. Relaterat till IT-kompetens påverkas utövandet av ledarskapet men vi kan inte se att det förändrar ledarskapet och dess övergripande syfte. / The digital transformation of the workplace was, according to Bartsch et al. (2020), accelerated when organizations were forced to switch to teleworking due to the Covid-19 pandemic. This transformation has forced many leaders who previously led followers face-to-face during office work to switch to remote leadership mediated through information and communication technology (ICT). Both academics (Bartsch et al., 2020; Carnevale & Hatak, 2020) and business actors (Holmberg & Petrelius, u.å; Deloitte, 2020) believe that the transition to ICT-mediated remote leadership creates challenges for leaders and researchers argue that the knowledge of e-leadership in distal contexts is scarce (Avolio et al., 2014; Savolainen, 2014; Bolden & O'Regan, 2016; Contreras et al., 2020; Torre & Sarti, 2020). The purpose of this study is therefore to examine how leadership changes as it transitions from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership and what challenges arise. The study has a qualitative approach with an interpretative and constructivist approach. The primary data collection method is semi-structured interviews, and the secondary data collection method is a content analysis of survey results. The respondents of the primary data collection method are eight operational managers with personnel responsibilities at a medium-sized Swedish public agency. The respondents have previously carried out face-to-face leadership and during the transition to remote work, they began to lead with the help of ICT-mediated remote leadership. The selection of respondents has been made by a HR coordinator at the same public agency. The data analysis consisted of a thematic analysis. The study concludes that in the transition from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership, leaders experience challenges related to trust, followers' well-being, communication, cohesion, and IT skills. Three trust challenges for leaders are: (1) they do not know if the followers will perform their duties, (2) they do not know if followers' trust has decreased and (3) they find it challenging to build trust with new employees. Two challenges for leaders related to the well-being of followers are: (1) they do not know if their followers’ wellbeing has decreased and (2) they feel that there is not enough time to interact with the followers. Three communication challenges for leaders are: (1) informal communication decreases (2) it is difficult to initiate informal conversations with followers and (3) it is difficult to communicate their message. Two cohesion challenges for leaders are to: (1) manage that cohesion in general decreases and (2) manage that cohesion between subgroups decreases. One IT skill challenge for leaders is use ICT tools to practice their leadership. The study also shows that leadership changes with the transition from face-to-face leadership to ICT-mediated remote leadership. Regarding the trust aspect, leadership may initially become more controlling, and more presence focused. Related to follower’s well-being, leadership may become more observant and place higher demands on leaders to enable social contacts and book frequent follow-up meetings. Communication and cohesion may affect leadership and force leaders to take on a role as facilitators of informal meetings. Related to IT competence, it affects the exercise of leadership, but we cannot see that it changes leadership and its overall purpose.

Distansarbete har till följd av den pågående Covid-19-pandemin blivit ett vanligt förekommande arbetssätt som anammats över hela världen. I Arbetsgivarverkets ramavtal framgår det att distansarbete alltid skall ske på frivilliga grunder. Pandemin har dock inneburit en snabb och radikal förändring i människors sätt att arbeta och många har tvingats in i ett ofrivilligt distansarbete. Syftet med denna studie är således att undersöka vilken påverkan ofrivilligt distansarbete har på medarbetares välmående och på balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien ämnar ge förslag på hur ledare kan säkerställa ett hållbart digitalt arbetssätt, även efter pandemin, och samtidigt tillgodose medarbetarnas välmående. Utifrån ovan syfte har en kvalitativ forskningsmetod varit mest lämplig eftersom författarna ämnade få en bild av respondenternas upplevda verklighet. Därför bestod datamaterialet av 19 semistrukturerade intervjuer med chefer och medarbetare i sju olika företag. För att kunna undersöka medarbetarnas behov och påverkan vid distansarbete, har samtliga medarbetare jobbat åtminstone 80% på distans under en sammanhängande period sedan pandemins start vid intervjutillfället. Således hade de intervjuade cheferna nyligen bedrivit distansledarskap vid undersökningstillfället. Studiens resultat har sammantaget visat att en övervägande del av respondenterna var positivt inställda till distansarbete. Däremot berättade de intervjuade medarbetarna att de saknade det sociala utbytet som de annars fick på kontoret. Vidare ansågs gränssättning som den största utmaningen vid distansarbete, samtidigt som medarbetarna tyckte att gränser och fasta rutiner möjliggör en bra balans mellan arbete och privatliv. De intervjuade cheferna lyfte kontakten med sina medarbetare som den viktigaste delen i distansledarskapet och förespråkade avstämningsmöten som ett sätt att tillgodose medarbetarnas behov. En slutsats från studien är att det finns en problematik i att cheferna upplevde sig ha god kommunikation med sina anställda, medan flera av medarbetarna kände en avsaknad av kontakt med sin chef. Ytterligare en slutsats är att de medarbetare som ansåg att balansen mellan privatliv och arbetsliv underlättades vid distansarbete var de som hade hemmavarande barn. Detta tror vi på längre sikt kan innebära en större risk till försämrat välmående för de som till exempel bor själva. Slutligen kan vi konstatera att det som varit mest betungande för medarbetarnas välmående har varit avsaknaden av de sociala kontakterna. / Due to the ongoing Covid-19-pandemic, telework has become a common way of working that has been adopted around the world. The Swedish Employers’ Agency’s framework agreement states that teleworking should always take place on a voluntary basis. However, the pandemic has meant a rapid and radical change in the way people work. Therefore many people have been forced into mandatory teleworking. The purpose of this study is thus to examine how the well-being of employees and their work-life balance have been affected by the mandatory telework. The study also intends to provide suggestions on how leaders can ensure a sustainable digital way of working, even after the pandemic, and at the same time ensure the well-being of their employees. Based on the above, a qualitative research study has been chosen since the authors of this thesis intended to get the respondents' perceived reality of teleworking and distance leadership. Therefore the data material consisted of 19 semi-structured interviews with managers and employees in seven different companies. All of the employees have worked at least 80% remotely for a continuous period at the time of the interview, in order for the authors to be able to examine their needs when working remotely. The interviewed leaders had recently operated distance leadership at the time of the study. Overall, the results of the study showed that a majority of the respondents had a positive attitude towards teleworking. However, the interviewed employees said that they lacked the social exchange that they otherwise received at the office. Even though boundaries were considered the biggest challenge of telework, the employees thought that boundaries and routines are what enables a good work/life balance. The interviewed managers emphasized the importance of good communication with their co-workers. They advocated that everyday meetings are a way to assure the needs of the employees. From this study we can distinguish one problem regarding the communication between managers and their employees. The interviewed managers felt they had functioning communication with their co-workers, while several of the employees felt a lack of contact with their manager. Another conclusion from this study is that the employees who considered that their work/life balance had improved as a result of working remotely, were those who had children at home. We believe that in the longer term this may mean a greater risk of deteriorating well-being for those who, for example, live alone. Finally, we can conclude that the most negative impact on the well-being of the employees was the lack of social contacts. This paper is written in Swedish.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har ställt stora krav på arbetsplatserna. Tidigare forskning visar att organisationer påverkas på många olika sätt i krissituationer. Hur dessa kriser bemöts och hanteras av ledare kan vara avgörande för organisationens framtid. I och med att både ledarskap och kriser är svåra att definiera är ledarskapsrollen i kriser intressant samt aktuellt eftersom vii skrivande stund befinner oss mitt i covid-19-pandemin.   Problem: Den snabba smittspridningen har ställt krav på arbetsplatser som i sin tur påverkatsmycket av detta. Tidigare rutiner och vanor kan inte följas på samma sätt som tidigare vilket kan skapa oro och problem inom företag. Det krävs hantering av situationen med covid-19-pandemin samtidigt som företag måste lyckas utföra sina vardagliga arbetsuppgifter föröverlevnad på lång sikt. Oavsett om den nya vardagen gynnar eller hämmar företag måsteåtgärder vidtas. Ledarna måste använda sina egenskaper för att hantera situationen på bästa möjliga sätt samtidigt som deras egna tankar och åsikter spelar mindre roll när det ställs krav på att saker och ting måste utföras på ett specifikt sätt. Det finns inte mycket erfarenheter som kan användas kring varje specifik kris eftersom en del är helt nya och unika krävs det att ledare är medvetna om vad som skulle kunna uppkomma och hur de ska agera. Ledare behöver besitta olika typer av kompetenser beroende på kris för att lyckas hantera den komplexa situationen som organisationen står inför.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledarskapets utförande har påverkats undercovid-19-pandemin. Tanken med denna undersökning är att både involvera ledare och medarbetare. Utifrån ledare och medarbetare är målet att skapa en förståelse utifrån deras uppfattningar för att erhålla en tydligare bild på hur ledarskap faktiskt har påverkats av covid-19-pandemin.   Metod: Vår forskningsstrategi var att genomföra en fallstudie för att skapa en större förståelse hur ledarskap påverkas vid krissituationer. I undersökningen används två kvalitativa metoderför att både få en bred och djup förståelse utifrån respondenterna. En avgränsning har gjorts i undersökningen till att undersöka en liten del av Volvo Lastvagnar AB och specifikt hur ledarskapet har påverkats inom denna del.   Studiens resultat: Det är näst intill ingenting som är sig likt jämfört med ledarskapet innancovid-19-pandemin. Det som visat sig vara den största påverkande faktorn på ledarskapet harvarit distansarbete. Trots att ledarna inte upplever att ledarskapet fungerat bra upplevermedarbetarna det vilket visar att de finns olika uppfattningar kring detta område. Undersökningen visar även att det finns olika uppfattningar kring arbetsutförandet. Dessa olika uppfattningar har påverkat avdelningen positivt då det genererat flera nya lösningar på problem som uppstått. Medarbetarna har fått större ansvar för arbetsutförandet vilket har lett till merkreativa lösningar jämfört med tidigare. Genom att ledarna har givit mer ansvar tillmedarbetarna har det visat sig att deras livssituation påverkats positivt genom mer egenplanering av arbetet. / The written language of this paper is Swedish.   Background: The Covid-19 virus has come to demand huge requirements for all businesses. Research shows that different organizations has been affected in different ways during critical situations, how these situations is being answered and handled by the leaders can be crucial for the organizations future. However good leadership and critical situations is hard to define, the role of a leader during crisis is a very interesting subject in this moment when we are actually living during a pandemic right now.     Problem: The quick development around the spread of infection has demanded a lot for companies. Old routines and habits can’t be followed in the same way as before which causes worries inside the company by the employees. Management around the pandemic situation are important and at the same time the company has to proceed and manage to keep their regular work going on and manage to survive at longer terms. Even though this new way of work gains or inhibits the company some measures have to take action. The leaders must use their knowledge to handle certain situations in the best possible way. At the same time their own thoughts and opinions does not play a role in this when the work must be dealt with in a specific way. There is not a lot of experience when it comes to handle a specific crisis because the crises are brand new and unique which means that the leaders have to be beware of what can show up and how to take action for it. A leader needs to have a lot of knowledge around different areas depending on the situation to actually manage the complex situation the organization is facing.   Purpose: The purpose of this essay is to investigate the outcome of how leadership has been affected during the pandemic. The thought of this investigation is to involve leaders for the companies and also the employees. Our target is to create an understanding based on their thoughts on how to keep up a clear view on how good leadership actually has been affected during the pandemic.   Method: Our research strategy was to implement a study that creates a bigger understanding on how leadership affects during a critical crisis. In this investigation we’ve used two qualitative methods to get a wider and deeper knowledge based on the respondents. During this investigation a boundary has been made during the research for a small part of the company Volvo Lastvagnar AB on how specific the leadership has been affected.   The result: It’s basically nothing that is what it used to be when it comes to leadership compared to what it was before the pandemic. The study shows that the biggest element on leadership has been the distance work. The leaders do not believe that their style of leadership is doing great for the company, although if we ask the employees, they think it works which shows that there are a lot of different opinions in this area. The study shows that around during different working situations, there are a lot of opinions that actually affected the company positively because it has generated new and improved solutions on upcoming problems. The employees have been titled with more responsibility during work which has led to more creative solutions compared to earlier. By the bigger responsibility handed out by the leaders, the employees have a more positive feeling when it comes to life in general just because they have their own structure and planning of their work.

Introduktion: Utbrottet av Covid-19 pandemin har lett till förändrade vanor och beteenden. Det framhålls att konsumenter blir alltmer miljömedvetna samtidigt som hushållen är den sektor där mest matsvinn uppstår. Författarna har via redan existerande forskning funnit att uppkomsten av matsvinn har förändrats i hushållen som påföljd av Covid-19 pandemin i andra länder. Forskning på huruvida det har påverkat uppkomsten av matsvinn i Sverige existerar inte i dagsläget.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en disruptiv händelse som en global pandemi påverkar den upplevda förändringen i uppkomsten matsvinn hos svenska konsumenter. Vidare syftar studien till att identifiera och analysera konsumenters förändring i inköp av livsmedel till följd av Covid-19 pandemin. Studien ämnar att undersöka konsumenters miljömedvetenhet och om det finns några attityd-beteendegap för matsvinn och hållbara livsmedel.  Metod: Denna fallstudie av induktiv karaktär har en kvalitativ forskningsdesign. Den empiriska datainsamlingen består av 13 stycken semistrukturerade intervjuer med svenska konsumenter.  Slutsats: Studiens datainsamling visar att det föreligger förändringar i konsumenters inköp av livsmedel innan och under covid-19 pandemin. Faktorer till uppkomsten av matsvinn har visat liten skillnad innan och under Covid-19 pandemin. Fortsättningsvis visar resultatet att konsumenter inte agerar i enlighet med sina attityder om hållbara livsmedel. Samtliga konsumenter anser att matsvinn är ett miljöproblem men det finns diskrepanser mellan deras attityder och beteenden. / Introduction: Food waste is a complex problem which affects the environment, the economy and social factors. The outbreak of the Covid-19 virus has led to dramatic changes in habits and behaviours. It is accentuated that consumers are more and more environmentally aware but at the same time the consumer household is the sector where most of all food waste emerges. The following study has, through already existing research conducted in other countries, found that the occurrence of food waste has been altered. Research about the changes in food waste emergence caused by the Corona pandemic in Sweden does not exist by the time of this investigation.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how a disruptive event such as a global pandemic affects the perceived alteration of food waste emergence produced by Swedish consumers. Furthermore, this study aims to identify and analyze the altered buying process of daily goods caused by the Corona pandemic. The paper also intends to study the environmental awareness of the consumers and if there exists any attitude behaviour gaps in food waste and sustainable food products.  Method: This case-study is of an inductive character and has a quantitative research nature. The empirical data collection consists of thirteen semi-structured interviews with Swedish consumers.  Conclusion: From the data collection of the study, it is found that there exist changes in the consumers’ food buying behaviours before and during the pandemic. Causes for the perceived emergence of food waste have shown small changes before and during Covid-19. Further, the result shows the consumers do not behave in accordance with their attitudes towards sustainable products. Every consumer considers food waste to be an environmental problem however there exists discrepancies between their attitudes and behaviours.

Forskning visar att informations- och kommunikationstekniker är en viktig del för aktörer såsom miljöorganisationer. Olika kommunikationstekniker och olika typer av media har utvecklats med hög hastighet sedan 1980- och 90-talet och utvecklingen fortsätter (Statens Medieråd, 2016, Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Forskning visar också att miljöproblem och miljöfrågan samtidigt tar större plats i olika medier idag än tidigare, speciellt tydlig blir ökningen i sociala medier som Facebook (Söderpalm & von Lochow, 2019). Organisationernas kommunikationsmetoder påverkas nu ännu mer av covid-19 pandemin som genererat i rekommendationer att minska den personliga kontakten i vardagen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Syftet med studien är att undersöka huruvida svenska lokala icke-statliga miljöorganisationer, i kommuner angränsande till sjön Vättern, påverkas av miljödebattens större utrymme i media och vilka kommunikationsmetoder organisationerna använder samt hur organisationerna upplever utvecklingen av informations- och kommunikationsteknikerna. Metoden är baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med representanter från miljöorganisationer/miljögrupper från kommuner angränsande till sjön Vättern. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samtliga organisationer i studien har anammat, till en viss grad, den tekniska kommunikationsutvecklingen och att de nyare kommunikationsmedlen, som sociala medier, varit betydelsefulla. Fler organisationer använder också kommunikationsvägar som stämmer överens med statistiken kring vilka mediekanaler som samhället använder mest. Även covid-19 tycks ha påverkat samtliga organisationer genom att den, bland annat, påtvingat omstrukturering av organisationernas projekt. Resultatet visar dock att organisationerna skiljer sig åt i frågan om det större fokuset på miljödebatten. Vissa är mycket positiva medan andra tvivlar på omfattningen av debattens utökning. / Previous research show that information- and communication technologies is an important aspect to actors such as environmental organisations. Statistics also show that communication techniques, or different types of media, has developed in a high speed since the 1980s and 1990s, and the development continues (Statens Medieråd, 2016, Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Research also show that environmental discussions gains more attention in different types of media today than before. The increase has become especially noticeable in social media, for example Facebook (Söderpalm & von Lochow, 2019). The environmental organisations communication methods is now even further affected of the pandemic covid-19, which has generated in recommendations to limit the everyday social contact (Folkhälsomyndigheten, 2020). The aim of the study is to examine how local environmental nongovernmental organisations, located near the lake Vättern in Sweden, are affected by the attention different environmental discussions has gained in media and what types of communication methods the organisations use together with how the organisations perceive the development of information- and communication technologies. The methodology is based on qualitative semi-structured interviews with representatives from environmental nongovernmental organisations and groups in municipalities adjacent to the lake Vättern. The material has then been analysed though a qualitative content analysis. The result states that all organisations have embraced, to an extent, the technical communication development and that the more recent communication techniques, like social media, has been valuable. Several organisations also use communication techniques that correspond with statistics of which media channels the society use the most. Even covid-19 seems to have had an effect all organisations through, for instance, forced a reconstruction of older programmes to match the governments recommendations. Although, the results show that the organisations differ in opinion about the increased environmental debate. Some are more positive while others doubt the extent of the debates increase.

Syftet med studien var att undersöka äldres upplevelser av deltagande i promenadgrupp innan och under covid-19 pandemin och om deras fysiska aktivitet hade påverkats, då gruppaktiviteter kan bidra till en positiv hälsoinsats för hälsosamt åldrande. Metoden för denna studie var en kvalitativ ansats som tillämpades för att få en fördjupad förståelse för undersökningen och deltagarnas upplevelser. Ett strategiskt urval tillämpades för att få ett så innehållsrikt material som möjligt för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Datainsamlingen genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer till fyra informanter från en privat promenadgrupp och för att analysera data användes en manifest klassisk innehållsanalys. Resultatet visade att den privata gruppen anpassade promenaderna och sociala aktiviteterna utefter restriktionerna och de äldre upplevde ett välbefinnande under covid-19 pandemin. Det visade också att de fysiska aktiviteterna medförde att promenadgruppen kände sig stark både psykiskt och fysiskt. Promenadgruppen via PRO upphörde under covid-19. Slutsatsen visar att den privata promenadgruppen har kunnat fortsätta med sina fysiska aktiviteter och att de inte har påverkats av covid-19 pandemin. De upplever att gruppaktiviteterna bidragit till social gemenskap och välbefinnande.