Tout au long de ce travail, nous avons essayé de répondre à notre problématique de choix de stationnement dans le centre ville de Sousse, en vue d'appréhender le comportement des usagers, lorsqu'on passe d'un univers sans contrainte de stationnement à un univers avec contrainte, et comment les usagers pendulaires, plus précisément qui actuellement se rendent jusqu'à leur lieu de travail en voiture, pourraient changer leur comportement. Au cours de l'enquête "préférences déclarées" utilisée dans cette thèse, les personnes interrogées ont été placées dans le cadre général d'un problème de stationnement et auront à se prononcer en faveur d'un type de stationnement, quels facteurs vont influencés plus leurs choix de stationnement et seront-elles prêtes à renoncer à l'automobile en faveur d'un mode de transport pour effectuer le déplacement domicile-travail. La modélisation du choix de stationnement est réalisé au moyen d'un panier d'outils qui permettra d'évaluer le poids des différentes variables dans le comportement des usagers en matière de choix de stationnement. Elle nous permttra d'indiquer également quelle proportion de ces usagers s'ils étaient confontrés à des mesures restrictives de stationnement et face à une nouvelle politique de régulation, adopteraient quel comportement. / This thesis try to analyze user characteristics and factors influencing parking choice, based on a stated preferences method, in the city center of Sousse. During the investigation, "stated preferences", respondents were placed in the general framework of a parking problem, and will vote in favor of a type of parking.Modeling the choice of parking will study the possible impacts on the behavior of users with a new urban transport policy (parking pricing) in the city center of Sousse and the most important factors influencing the demand of parking.

This diploma thesis ,,Optimization of the parking plannig and calculation“ is focused to the problem of determining the number of parking spaces. The goal of this thesis is to update purpose units in the selected buildings and optimization of factors in calculating the parking spaces. The fírst part of work consist of compared calculation car parking spaces to the Czech standards with standards in other countries. The second part of work is focused of comparison of calculated parking places according to standards with real number of parking places. The last part of diploma thesis is concentrated to optimizing the reduction factors.

BC. VÁCLAV LUKEŠ - DIPLOMA THESIS Evaluation of a long-term influence of on-street parking regulation on business firms locations in the city of Prague Abstract Car use is one of the key conditions for many companies to carry out their activities. Limiting the use of cars by regulating parking in the use of public parking space might reduce the competitiveness of some companies through possible lower customer attractivity, limited comfort for commuters from distant locations or reduced supply. As a result, parking regulation can also influence the localisation of companies in the city itself. Foreign studies diverge in a view of the subject and to some extent, they do reflect the cultural environment of the region. Therefore, the aim of this thesis is to assess the influence of street parking regulation on their localization based on the example of the City of Prague using quantitative and spatial information about individual companies. Thanks to a significant statistical sample of subjects in the analysis, it is possible to evaluate whether the changes in the horizontal and/or vertical structure of companies are related to the evolution of changes in the regulation of on-street parking in the City of Prague.

De senaste åren har tekniska förutsättningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort från massbilism i många av OECD-länderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sätt att minska de allt ökande kostnader som det innebär att äga och driva ett privatfordon. Delningstjänster kan ses som ett ökat intresse för vår omvärld men kanske främst som något som förenklar och sänker de kostnader som starkt är kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen.   Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att äga sitt fordon men ändå ha fortlöpande tillgång till mobilitet när den behövs. Bildelningstjänster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsätten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, såsom gång, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera. Där alla delar har sina inbyggda styrkor och svagheter. Generellt har forskning skett på makroskala med ett fokus på att ta reda på hur vi får bildelningstjänster att fungera mest effektivt. I och med detta finns relativt goda kunskaper om Vad som behöver göras så är nästa fråga Hur? Var och hur tjänster bör planeras och placeras samt hur vi får fler att använda sig av dessa. Mer kunskap kan fås i området då allt fler tar del av dessa tjänster och de går från att vara en obskyritet till att möjligen ta rollen som norm. Utöver det så kan bildelning som delningsresurs ha inverkan både på parkerings- och platsbehov och en allmänt mer effektiv resursanvändning. Planering påverkar utformningen och därför existerar också ett behov av att systematiskt utvärdera hur bildelning kan understödjas och begränsas av detta.   Målet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som driver på fortsatt utveckling av tjänsterna och i viss mån finna lösningar som kan utvecklas för svenska fall. Framförallt för att ge mer kunskap kring den självklara kopplingen mellan planering och utformningskrav. Genom att basera en komparativ analys från den breda kunskap som finns kring bildelningstjänster kan vi finna generella faktorer som kan hjälpa oss med avvägningar kring en studie av ett faktiskt planeringsproblem. Något som för svenska förhållanden både skiljer sig och liknar de problem som man möter på i andra länder. Ett nyligen färdigställt projekt i Malmö agerar som studium då detta projekt från början implementerade möjligheter att sänka kravet på antalet parkeringsplatser. Bildelning har detta fall systematiskt använts som ett planeringsverktyg. Att fortsatt kunna utveckla en modell för användning för svenska plantekniska förhållanden kan ha stor inverkan på hur effektiv bildelning kan bli och vilken roll det kan spela i ett mer effektivt transportsystem i framtiden. / In recent years, technological conditions, economic needs and increasing environmental problems has led to a trend away from mass motoring in many OECD countries. More and more people participate in sharing resources with each other as a way to reduce the ever increasing costs involved in owning and operating a private vehicle. Sharing services can be seen as an increased interest in the world around us, but perhaps primarily as something that simplifies and reduces the costs that are strongly linked with mobility. Urban lifestyles to a greater extent free themselves of using car based transportation to the advantage of the optional modes.   Carsharing is an alternative to owning your own vehicle while still having continuous access to mobility when needed. Carsharing services operate as a complement to other modes included in the multimodal and efficient transportation system, such as walking, cycling, bus, tram, subway, rental car, et cetera. Each mode has its own strengths and weaknesses. Generally, research has taken place at the macro scale with a focus on finding out how we get carsharing services to work most effectively. As the knowledge about What is a relatively known, we need to answer the question How? Where and how services should be planned and located, and how do we get more people to use them. More knowledge will be available in the research area when more people take part in these services, and the services go from being an obscurity to possibly take the role as the norm. In addition to this carsharing as a resource that can have an impact on both parking and space requirements and a generally more efficient use of resources. Planning affects the design in which carsharing operates, it is therefore interesting to systematically evaluate how carsharing services are supported and held back by this circumstance.   The goal of this work is to investigate the factors driving the continued development of sharing services and how these possibly can be designed for the Swedish market. Above all, this can provide knowledge about the obvious link between planning and design requirements. Basing a comparative analysis on broad knowledge about carsharing provides general factors which can work as considerations for a study of an actual planning problem. The Swedish condition is both similar and different to the problems encountered in other countries. A project recently completed in Malmo acts as the study of the thesis mainly due to the fact that carsharing services were implemented as a prerequisite to lower the number of parking places needed. Hence carsharing was systematically used as a planning tool. To further develop a model for use with the Swedish preconditions and planning procedures can have a major impact on how efficiently carsharing can be and what role it can play in a more efficient transport system in the future.

Main focus of diploma thesis is optimalization of dimensions stated in parking norm ČSN 73 6056 Parking areas for road vehicles. Goal of the thesis was to optimalize dimensions stated in norm from 2011, eventually come up with a new type of parking space. Thesis is based on recherche, which was done on both previous and actual Czech norms as well as on foreign norms. Change in dimension was possible due to evaluation of swept paths of the individual parking slots. New suggested dimensions are stated in the conclusion.

京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(工学) / 甲第18255号 / 工博第3847号 / 新制||工||1590(附属図書館) / 31113 / 京都大学大学院工学研究科都市社会工学専攻 / (主査)教授 小林 潔司, 准教授 宇野 伸宏, 准教授 松島 格也 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Engineering) / Kyoto University / DFAM

No description available.

Parking is an old concept, which fundamentally involves leaving a vehicle at a place. Parking has been considered as a subsidiary activity to owning a car. However, these days owning a car has become the norm, which leads to a greater demand for parking. Unregulated parking demand often leads to increased traffic congestion, when there are not enough parking spaces to keep up with the demand. Congestion itself has a negative impact on the environment and causes safety issues. A common solution to reduce congestion have been by influencing the demand for parking spaces through parking prices. During recent years, the existing pricing strategies have not been able to keep up with the daily changes in demand. Therefore, stakeholders in the parking industry have started to shift towards working for dynamic pricing. Dynamic pricing utilizes a pricing strategy that sets the price according to the current demand and occupancy. However, the parking industry is missing a key feature to fully enable dynamic pricing. There is no communication standard in the parking industry. Thus, there is no efficient communication mean for the stakeholders to share their parking-related information (such as location, occupancy, and tariff data). This thesis has developed and proposes a protocol for sharing such parking-related information. The aim is that the protocol will be used as a communication standard in the parking industry. Due to limited time, the most focus was put on completing the protocol for tariff data. However, the developed protocol can be considered as a partial solution towards dynamic pricing. Because the protocol can still be used to properly share tariff data. Based on the evaluation, the protocol could express a variety of tariffs. The tariffs that are expressible have use cases such as early bird, residential, or on-street parking. To make integration easier, for the parking industry, the protocol includes tools to aid integrations of the protocol. A future work will be to complete the support of location and occupancy related data. Additionally, it has been discussed that the protocol will onwards be developed as open-source. / Parkering har sedan länge varit ett stort område, vilket enkelt innebär att ett fordon lämnas på en plats. Parkering har för det mesta haft ett sekundärt syfte från att äga en bil. Men eftersom antalet bilägare ökar, ökar även parkeringsbehovet. Om det inte finns tillräckligt med parkeringar för att kunna tillfredsställa behovet, leder det till en ökad trafikträngsel. Trafikträngsel skapar både miljöproblem och säkerhetsproblem. Den huvudsakliga metoden för att påverka parkeringsbehovet har varit genom att skapa lägre en efterfrågan. Efterfrågan har sänkts genom att justeringar av parkeringsavgifter. Då efterfrågan på senaste tiden har ökat markant, räcker de traditionella parkeringsavgifterna inte längre till. För att lösa problemen, har många bolag och organisationer börjat jobba mot en dynamisk prissättning. Dynamisk prissättning använder sig av en prisstrategi som sätter parkeringsavgifterna i realtid baserat på den nuvarande efterfrågan och tillgång. Däremot har parkeringsindustrin i nuläget inte de nödvändiga kommunikationskanalerna som krävs för att anta en dynamisk prissättning. Examensarbetets huvudsyfte har varit att utveckla ett protokoll som gör det möjligt att dela parkeringsrelaterade data så som: plats-, ockuperings- och tariffdata. Huvudmålet med protokollet är att det senare ska kunna bli en standard i parkeringsindustrin. På grund av tidsbegränsningar, har den största fokusen av utvecklingen lagt på stöd för tariffdata. Därmed kan inte protokollet antas som den fullständiga lösningen för dynamisk prissättning. Dock, kan protokollet ses som en delvis lösning, då det med protokollet är möjligt att korrekt dela med sig av tariffdata. Evalueringen visade att det gick, med hjälp av det utvecklade protokollet, att beskriva flera sorters tariffer utan att förlora någon viktig information. Tariffer som gick att beskriva används för bland annat: gatu-, infarts- och boendeparkeringar. Ett framtida projekt blir att utveckla och färdigställa protokollet för fullt stöd av plats- och ockuperingsdata. Ytterligare har det diskuterats om att den fortsatta utvecklingen av protokollet, ske som öppen källkod (open-source).

As the population in the Stockholm region continues to increase problems arise regarding how these new inhabitants are to travel across the region in a sustainable way, this at the same time as making sure that municipalities are planning for sustainable land use. Solving the problem with mobility has historically been done through guaranteeing a set number of parking spaces in direct connection to new development through the use of parking norms. These norms has slowly become more and more criticized and are seen to contribute to unsustainable land use through excess parking spaces, something that in the end lead to increased car use. This study is based on the hypothesis that the municipal way of planning for parking is outdated and not sustainable in the long term when it comes to environmental sustainability. The study investigates the long term effects of parking norms in the Swedish municipality of Vaxholms stad located in the outskirts of Stockholm County and also analyses how more complex spatial analyses can contribute to more sustainable parking planning. The results of the study are that current method of planning for parking in the municipality is outdated not environmentally sustainable long term. One of the reasons is the lack of geographical precision in combination with the fact that mobility measures are not be able to affect the outcome of the number of parking spaces planned for. The parking norm is in need of an update as well as more detailed spatial analyses, otherwise the municipality is at risk of planning for the wrong amount of parking in the wrong places. The combination of binding parking norms, parking spaces in direct proximity to new development and bad proximity analysis regarding public transport the municipality will make the car stay as the main mode of transport even in the future. / I och med Stockholmsregionen allt mer v.xande befolkning i tillkommer stora problem g.llande hur inv.narna ska f.rflytta sig i det geografiska rummet samt hur kommunernas mark ska kunna anv.ndas p. ett h.llbart s.tt. Historiskt sett har mobilitetsproblematiken l.st genom att kommuner f.rsett inv.narna med bilparkering kopplad till bostaden genom anv.ndandet av bindande parkeringsnormer. D.remot b.rjar dessa normer bli allt mer kritiserade och anses bidra till ett .verskott av m.ngden parkeringsplatser och i sin tur bidragit till fortsatt h.g bilanv.ndning och ineffektiv markanv.ndning. Denna studie grundar sig d.rf.r i hypotesen att kommunernas l.ngsiktiga planeringsarbete f.r parkering .r inaktuell och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. Studien unders.ker de l.ngsiktiga effekterna av parkeringsnormer i det specifika fallet Vaxholms stad samt analyserar .ven hur mer komplexa rumsliga analyser kan ligga till grund f.r en mer l.ngsiktigt h.llbar parkeringsplanering. Resultatet av studien .r att den nuvarande metoden f.r parkeringsplanering i kommunen .r utdaterad och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. En av anledningarna .r avsaknaden av geografisk precision samt att mobilitets.tg.rder som kommunen kan anv.nda sig av inte har m.jlighet att p.verka m.ngden parkeringsplatser. Normen .r i behov av att uppdateras och vid skapandet av en ny norm beh.ver ytterligare rumsliga analyser utf.ras f.r att undvika felaktiga slutsatser om parkeringsbehovet idag och i framtiden. Genom att anv.nda sig av bindande parkeringsnormer tillsammans med parkeringsplatser i direkt koppling till bostaden och med d.lig koppling till de nuvarande kollektivtrafiknoderna kommer bilen att forts.tta vara de prioriterade reses.ttet f.r kommunens inv.nare .ven i framtiden.

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.