Background: Intimate partner violence (IPV) is the most common form of men's violence against women. It is a public health and societal problem that threatens women's lives and well-being. Victims of IPV often seek care at the emergency department (ED) first hand. Nurses need knowledge about this subject and have a responsibility to screen for IPV. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience the meeting with healthcare staff when seeking care at the emergency department. Method: A literature study was conducted with ten articles that had a qualitative approach. The collected data was analysed with manifest content analysis. Results: Two categories and four subcategories were generated from the analyse. The first category was :the women’s emotional process within with subcategories: barriers for disclosing intimate partner violence and the care environments impact. The second category was: the health care staff's attitude affects the care with subcategories: the need for empathic behaviour to enable trust and to be ‘seen and heard’.  Conclusion: Women who are victims of IPV experience fear and a loss of their autonomy and control when seeking care at an ED. It was crucial that these women were treated with empathy to overcome the fear of disclosing the IPV and to be able to continue to seek care. / Bakgrund: Våld i nära relationer är den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhälls- och folkhälsoproblem som hotar kvinnors liv och hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård på akutmottagningen i första hand. Sjuksköterskan behöver kunskap inom ämnet och har ett ansvar att fråga om våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer erfar mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom utifrån analysen. Den första kategorin var: kvinnornas emotionella inre process med subkategorierna: barriärer kring att berätta om våldet och vårdmiljöns påverkan. Andra kategorin var: vårdpersonalens attityd påverkar vårdmötet med subkategorierna: Förtroendeingivande bemötande och att inte bli ‘sedd och hörd’.  Slutsats: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde rädsla och förlust av kontroll och autonomi när de sökt vård. Att bli bemött med empati var avgörande för att kvinnorna ska våga berätta om våldet de utsätts för och för att fortsätta söka vård.

PhDr. Šárka Soudková Partner violence in the relationships of young Czech people Abstract: The dissertation thesis focuses on the area of partner violence experienced by young Czech people and its broad context. The introductive text examines how this issue is apprehended by the theoretical conceptions in general as well as how the empirical surveys dealt with it hitherto. Substantial part of the thesis describes the construction, transformation, validization of the scales measuring the incidence of violence in partnership. These scales were used in quantitative survey of representative sample of young people in the age from 15 to 29 years (N = 870). The part of thesis dedicated to the survey results presents the experiences of young Czechs with violence in their intimate relationships for the past 12 months and the prevalence of violence related to the present/past partner relationship. Another point of view on this issue brings the analysis of reciprocity of violence in the relationship. In the frame of analysis of broad context of partner violence is explored: the general opinion climate prevailing among young Czech people related to partnership, psycho-social features typical for people engaged in violent relationships, the family background these people are coming from, occurrence of violence in...

Background: HIV- and MSM-related stigma are well documented as common for Chinese men who have sex with men (MSM) living with HIV, yet there is sparse literature on intimate partner violence (IPV) and its relationship with stigma in this vulnerable population. To evaluate the association between HIV-stigma and stigma related to homosexuality and IPV among newly HIV-diagnosed MSM in China. Methods: Data were collected in the baseline survey among newly HIV-diagnosed Chinese MSM in a randomized clinical trial via face-to-face interviews. Univariate logistic and multivariate logistic regression analyses were performed to assess the associations between IPV and HIV- and MSM-related stigma. Results: Of 367 newly HIV-diagnosed Chinese MSM, 23.7% experienced any IPV, including 16.6% physical, 7.4% psychological and 5.2% sexual IPV. Positive associations were found between HIV- and MSM-related stigma and IPV. Men with high HIV-related stigma (score ≥ 27) were 1.67 times as likely to experience any IPV as those with low stigma (adjusted odds ratio [AOR]: 1.67, 95% confidence interval [CI]: 1.02-2.76). Men with high MSM-related stigma (score ≥ 6) were 1.99 times as likely to experience any IPV as those with low stigma (AOR: 1.99, 95% CI: 1.18-3.36). Conclusions: HIV- and MSM-related stigmas was positively associated with IPV experiences among newly diagnosed MSM in China. The manner in which stigma may exacerbate IPV, and/or the influence of IPV on worsening stigma should be further evaluated. The high prevalence of IPV and stigma in this population suggests that interventions should be taken to reduce stigma and prevent this risky behavior among MSM.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och har en stor inverkan på kvinnors hälsa, dels under pågående våld men även under lång tid efter att våldet har upphört. Våld i nära relation utövas ofta under längre tid och ökar i intensitet ju längre relationen pågår.  Syfte: Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier.  Resultat: Kvinnorna beskrev att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande var av stor vikt när det kom till hur mycket de valde att prata om sin våldsutsatthet. För att kvinnorna skulle våga berätta behövde de känna förtroende för personalen. När personalen var engagerad kände kvinnorna sig respekterade och tagna på allvar. Kvinnorna tyckte att det var viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal lyssnade, visade omtanke, empati och respekt. Efter ett bra bemötande upplevde kvinnorna en känsla av lättnad, hopp och lugn. Kvinnorna fick negativa upplevelser från vården när hälso- och sjukvårdspersonal saknade tålamod, empati och respekt. Känslan av att inte bli bra bemött och tagen på allvar ledde till bristande självförtroende hos kvinnorna och en känsla av skuld och skam. Slutsats: Kvinnorna upplevde bemötandet varierande, en del kände sig stöttade och stärkta efter att ha berättat om våldet medans andra kvinnor kände större skuld och skam. Resultatet visade att det finns ett behov av kunskap och kompetens för att utveckla bemötandet från vårdpersonal till våldsutsatta kvinnor. / Introduction: Violence against women is a public health problem and has a major impact on women's health, partly during ongoing violence but also for a long time after the violence has ceased. Intimate partner violence is often exercised for a longer period of time and the intensity increases the longer the relationship lasts.  Aim: The aim was to describe abused womens experiences of treatment from health care professionals.  Method: A general literature study with systematic search and content analysis of qualitative studies.   Result: Women considered that the treatment of the health care staff was of great importance when it came to how much they chose to disclosure about their exposure to violence. The women felt that they needed to feel confident in the staff to be able to disclosure the violence. The women thought it was important that health care professionals listened, showed consideration, empathy and respect. When the staff was engaged, the women felt respected and taken seriously. After a good treatment, the women experienced a feeling of relief, hope and peace. The women had negative experiences from the care when the health care staff lacked patience, empathy and respect. The feeling of not being treated well and taken seriously led to a lack of self-confidence in the women and a feeling of guilt and shame.  Conclusion: The women experienced the encounter with health care professionals different,  some felt supported and strengthened after telling about the violence while other women felt greater guilt and shame. The results showed that there is a need for knowledge and competence to develop the treatment from healthcare professionals to abused women.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt fenomen. Det kan innefatta omsorgssvikt, ekonomiskt, fysiskt, psykiskt, eller sexuellt våld. Våld i nära relation utförs till 85% av en man mot en kvinna. Inom hälso- och sjukvård möter kvinnor bland annat sjuksköterskor och deras lyhördhet för kvinnors upplevelser kan vara avgörande för en främjad hälsa och lindrat lidande. En förtroendefull relation kan bidra till att kvinnor vågar berätta om sina upplevelser.  Syfte: Syftet var att studera kvinnors upplevelser av våld i nära relation. Metod: Arbetet har en deskriptiv design med induktiv kvalitativ ansats, och gjordes i form av en allmän litteraturstudie. Tio kvalitativa originalartiklar från litteraturdatabaserna PubMed och PsycInfo kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram ett resultat som besvarade studiesyftet. Resultat: Som svar på syftet om kvinnors upplevelser av våld i nära relation, återfanns sex teman, gällande att känna sig isolerad och kontrollerad, känna rädsla och anpassa sitt beteende, känna uppgivenhet, känna ensamhet, känna hopp om en förändring samt att känna skuld och skam.   Slutsats: Majoriteten artiklar redovisade upplevelser av rädsla och isolering. Endast två artiklar redovisade kvinnors hopp om förändring. Resultatet antyder varierade upplevelser hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Kunskap om deras upplevelser är värdefullt att hälso- och sjukvårdspersonal tar del av. Kvinnors upplevelser av våld kan försvåra att berätta eller söka hjälp. Att ta del av kvinnors perspektiv kan bidra till att främja deras hälsa utifrån ett personcentrat förhållningsätt. / Background: Violence against women is a global phenomenon. It can include neglect, financial, physical, psychological, or sexual violence. Violence in a close relationship is 85% committed by a man against a woman. In health care, women meet nurses, among other things, and their sensitivity to women's experiences can be crucial for promoting health and alleviating suffering. A trusting relationship can help women dare to talk about their experiences. Aim: The aim was to study women's experiences of violence in close relationships. Method: The work has a descriptive design with an inductive qualitative approach and was done in the form of a general literature study. Ten qualitative original articles from the literature databases PubMed and PsycInfo were quality reviewed and analyzed to obtain a result that answered the study’s purpose. Results: In response to the purpose of women's experiences of violence in close relationships, six themes were found, regarding feeling isolated and controlled, feeling fear and adapting their behavior, feeling abandoned, feeling lonely, feeling hopeful for a change, and feeling guilty and shame. Conclusion: Most articles reported experiences of fear and isolation. Only two articles reported women's hopes for change. The results suggest varied experiences in women who have been exposed to violence in close relationships and made it difficult to tell or seek help. Knowledge of their experiences is valuable for health care professionals and taking part in women's perspectives can help promote their health based on a person-centered approach.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor är ett tilltagande globalt folkhälsoproblem där var tredje kvinna världen över någon gång har upplevt våld i en nära relation. Våldet kan visa sig som psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som medför allvarliga konsekvenser för de utsatta kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en viktig roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och bär en nyckelroll i att skapa en förtroendefull relation med patienten.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonalen.   Metod: Denna litteraturöversikt grundades av tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna inhämtades via databaserna Cinahl Complete och PubMed. Data analyserades enligt Fribergs analyssteg.   Resultat: I denna litteraturöversikt identifierades fem huvudteman: Bli tagen på allvar, Vikten av tillit, Empati, Säkerhet och Betydelsen av stöd. När hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes som negativt upplevde de våldsutsatta kvinnorna känslor av ensamhet, skam, att de inte blev tagna på allvar och skuldbelagde sig själva. Sammanfattning: Resultatet visar att våldsutsatta kvinnorna i nära relationer hade övervägande negativa erfarenheter av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonalen. De upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen saknade empati och kunskap i att både ställa frågan om våld i nära relationer och att besitta kunskap i vilka stöd och resurser som fanns att hänvisa till. / Background: Intimate partner violence is a global increasing public health problem where one in three women in the world has experienced violence from their partner during their lifetime. The violence includes different types among others psychological, physical and sexual violence and has severe consequences for the woman. Healthcare professionals has an important role in the treatment of women subjected to intimate partner violence and plays a key role in stablishing a trusting relationship with the patient. Aim: The purpose of this literature review is to shed light on the experience of women who are subjected to intimate partner violence encountering healthcare professionals. Method: A literature review based on results extracted from ten qualitative articles and the articels were collected from the databases Cinahl complete and PubMed. Data was analyzed based on Fribergs four analysing steps.   Results: Four themes were identified in this literature review: The importance of trust, Be taken seriously, Empathy, Safety, and The importance of support. Women who have been exposed to intimate partner violence experienced feelings of loneliness, shame, not being taken seriously and blamed themselves when the treatment of the health care professionals was perecived as negative. Summary: Women who are subjected to intimate partner violence had predominantly negative experiences encountering healthcare professionals. They felt that the healthcare professionals lacked empathy and knowledge in both asking the question about being exposed to violence, providing support and referral to available resources where these women could get help.

Bakgrund Partnervåld innebär att en person på något sätt våldför sig på eller skadar personen den har en romantisk relation med. Våldet kan ske på olika sätt, men den aktuella litteraturöversikten utgick från det fysiska våldet. Risken att utsättas för partnervåld är högre i en HBTQ-relation än i en heterosexuell relation. Därför är det av vikt att som sjuksköterska vara medveten om problematiken samt veta vilken typ av hjälp HBTQ-personer kan behöva till skillnad från heterosexuella personer. Genom kartläggning av kunskapsluckor i det aktuella ämnet genererades viktig kunskap för sjuksköterskans profession. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur fysiskt partnervåld i en HBTQrelation påverkar den utsattes hälsa och beteende samt vilka hanteringsstrategier som personen kan tillämpa. Metod Den aktuella studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Artiklarna som inkluderades var av både kvalitativ och kvantitativ design. De inhämtades från två olika databaser med hjälp av anpassade sökord i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en bedömningsmatris modifierad av Sophiahemmet Högskola. Därefter utfördes en integrerad analys för att presentera och analysera resultatet. Resultat Resultatet i den aktuella litteraturöversikten beskriver hur den psykiska hälsan påverkades hos HBTQ-personer som utsatts för partnervåld samt vilka hanteringsstrategier en våldsutsatt HBTQ-person använde sig av. Resultatet lyfter även vikten av det sociala stödet som den våldsutsatta upplevde och hur det påverkade HBTQ-personen i sitt hjälpsökande. Slutsats Eftersom HBTQ-personer som utsätts för partnervåld upplever mer psykisk ohälsa samt har ett mindre socialt stöd, har sjuksköterskan ett ansvar att bemöta denna grupp på ett anpassat vis. Med personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa en tillitsfull relation till patienten. Därmed kan sjuksköterskan föra en konversation om partnervåld och psykisk ohälsa, och därigenom stödja patienten i dennes hanteringsstrategier. / Background Intimate partner violence refers to when a person in any way violates or harms another person, who they are in a romantic relationship with. There are many different types of violence, but this literature review focused on physical violence. It is more frequent to be subjected to intimate partner violence in an LGBTQ relationship, than in a heterosexual relationship. Therefore, it is of importance that the nurse is aware of the problem and knows what type of help LGBTQ persons can need, that differs from the needs of heterosexuals. By identifying the current knowledge gaps in this area, important information for the nurse’s profession was generated. Aim The purpose of this literature review was to investigate how physical intimate partner violence in an LGBTQ relationship affects a person's health and behavior, and what coping strategies can be used by the person. Method This study was a non-systematic literature overview based on 19 scientific articles. The included articles were of both qualitative and quantitative design. They were gathered from two different databases by using specific search words in different combinations. The scientific articles were examined using an evaluation matrix modified by Sophiahemmet Högskola. Then an integrated analysis method was used to obtain and analyze the result. Results The results in the current literature review describe how the mental health of an LGBTQ person was affected by intimate partner violence and what coping strategies a victim of intimate partner violence was used. The result also highlights the importance of social support and how it affected the person's help-seeking behavior. Conclusions Since LGBTQ persons who have been victimized by intimate partner violence suffer more from mental illness and have less social support, the nurse has a responsibility to meet this group in an adapted way. With person-centered care, the nurse can build a trusting relationship with the patient. By doing so the nurse can enable a conversation about intimate partner violence and mental illness, and thus support the patient's coping strategies.

Bakgrund: Män som utsatts för våld i nära relation har varierande erfarenheter av våldets olika dimensioner och former. Konsekvenserna av våld i nära relation påverkar de utsatta männens hälsa. Syfte: Att belysa hur män som utsatts för våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En strukturerad allmän litteraturstudie genomfördes, där datainsamlingen ledde fram till tio vetenskapliga artiklar som bearbetades i tre steg. Resultat: Tre huvudkategorier uppstod: negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, positiva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården och förbättringspotential i bemötande av våldsutsatta män. I resultatet framkom det att de män som sökt sig till hälso- och sjukvården efter våld i nära relation hade övervägande negativa upplevelser som präglades av bland annat skam och skuldbeläggning, som till stor del grundade sig i stigmatisering och samhällets syn på maskulinitet. Däremot upplevde några män hälso- och sjukvården som positiv med bland annat betydelsefullt stöd. Konklusion: Vikten av ett empatiskt och öppensinnat bemötande framkom för att männen ska våga berätta om sina upplevelser. I och med detta krävs en ökad medvetenhet om att även män kan vara offer för våld i nära relation och hur dessa bemöts på bästa sätt. / Background: Men who have been exposed to intimate partner violence have varying experiences of the different dimensions and forms of violence. The consequences of intimate partner violence affect the health of the victimized men. Aim: To shed light on how men who have been subjected to intimate partner violence experience the encounter with healthcare. Method: A structured general literature study was conducted where the data collection led to ten scientific articles that were processed in three steps. Results: Three main categories emerged: negative experiences of the encounter with healthcare, positive experiences of the encounter with healthcare and potential of improvement in the encounter with abused men. The results showed that the men who sought healthcare after intimate partner violence had predominantly negative experiences that were characterized by for example shame and guilt, which were largely based on stigma and society's view of masculinity. Although some men experienced healthcare as positive with significant support. Conclusion: In this study, the significance of an empathic and openminded treatment by healthcare professionals of men who disclose their experiences emerged. Hence, increased awareness is required to show that men can be victims of intimate partner violence and how they can be treated in the best way.

Men's violence against women in couple relationships is a global growing social problem that occurs in all countries regardless of religion, social class or social and economic conditions. The United Nations (UN) is constructing men's violence against women as a global pandemic that is constantly on the rise, and as the most widespread and socially accepted violation of human rights. Violence maintains individual positions of power and is thus a violation of women's human rights.The purpose of this qualitative study was to investigate how women exposed to violence describe their experiences of violence in hetrosexual relationships, and whether the normalization of violence affects a woman's decision to leave a violent relationship. The study was based on the documentary series Våldsam kärlek",(”Violent love”) which depicts the subjective experiences of violence by four women exposed to violence. Theories about the gender power perspective, the normalization process and the breakup process were applied in the study for a deeper understanding for the subject. The results from the study show that men's violence against women involves physical, psychological and sexual violence, where violence escalates gradually. The results from the study show that the most common reason for domestic violence against women is due to manly power imbalance between men and women in society, but also because the woman normalizes violence in everyday life, which makes the breakup from the relationship more difficult.

Examensarbetets ämnesval fastställdes i samråd med en kontaktperson på Brottsoffer- och personssäkerhetssektionen region Syd. Trots tydlig ansvarsfördelning mellan polis-och åklagarmyndighet samt ett väl utarbetat metodstöd finns en problematik med att kvinnor inte upprätthåller sin initiala medverkan i utredningar. Studien ämnar därmed att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relation hanteras, vilket således handlar om att undersöka vilka verktyg polisanställda och åklagare har och på vilket sätt verktygen används. Frågeställningarna har besvarats genom semistrukturerade telefonintervjuer med polisanställda och åklagare i Malmö. Sammanfattningsvis visar resultatet att polisanställda och åklagare har verktyg att tillgå när kvinnan vill avbryta sin medverkan i utredning. De arbetsmetoder och verktyg som finns att tillgå när kvinnor inte längre vill medverka i utredningen används. Poliser i yttre tjänst är en viktig del för att kvinnorna ska upprätthålla sin initiala medverkan i utredningen. Motivation för kvinnans fortsatta medverkan krävs i de flesta ärenden, men när och i vilken utsträckning kan variera beroende på målsägandens inställning. Metodstöd används mer frekvent av vissa informanter och mer sällan av andra. Utifrån studiens resultat och med stöd av teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning har policyimplikationer tagits fram. Kunskap om normaliseringsprocessen anses vara en del i den ökade utredningskvaliteten som bedöms nödvändig för att få kvinnor att upprätthålla sin initiala medverkan. / The degree project was determined in consultation with a contact person in Region Syd’s Crime Victims and Personnel Security unit. Despite a clear designation of responsibilities between police employees and prosecutors, in addition to well- established guidelines, women not remaining as participants in the investigation is a problem. Therefore the study aims to elucidate how women subjected to intimate partner violence are treated by police employees and prosecutors. The study examines the tools police employees and prosecutors have and in the manner they are used. The questions have been answered through semi-structured telephone interviews with police employees and prosecutors in Malmö. In summary, new evidence shows that police employees and prosecutors have tools available to keep women in the investigation who wanted to remove themselves. The tools that are available when women no longer wish to participate in the study are used. Police officers are an important part of ensuring that women maintain their initial involvement in the investigation. Motivation to keep women in the investigation is required in most cases, but when and to what extent may vary depending on the plaintiff's attitude. The manual is used by the informants both frequently and less frequently. Policy implications have been developed based on the results of the study and with the support of theoretical perspectives as well as previous research. Knowledge of the ”normalization processes” is considered to increase the quality of investigation that enables women to maintain their participation.