Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är idag ett globalt samhällsproblem. En uppskattning av World Health Organisation har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor i världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design har genomförts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser CINAHL och Pubmed har använts för att söka artiklar mellan år 2009 till 2019.  Resultat: Det finns tydliga brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor och det förkommer känslomässig påverkan hos sjuksköterskor både under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade även att samtalet har betydande roll för identifikation av våld då det förekommer utmaningar i att få kvinnor att avslöja våld i nära relationer.  Slutsats: Det finns ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor gällande våld i nära relation. Litteraturöversikten visar att våld i nära relationer är ett ämne som bör uppmärksammas då det är ett samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor. / Background: Women who are exposed to intimate partner violence is today a global societal issue. An estimate by World Health Organisation has demonstrated that approximately 35 percent of women all over the world have experienced physical, psychological or sexual violence performed by their partner during their lifetime.  Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for women who have been exposed to intimate partner violence. Method:A qualitative litterature review was drafted where 13 scholarly articles were reviewed, analyzed and categorized. The databases CINAHL and PubMed were used to find articles between year 2009 – 2019. Result: There are result showed shortcomings in caring of abused women and nurses experience emotional impact both during and after meeting abused women. The result also showed that dialog have a significant role in identifying violence because there are challenges to get women to reveal intimate partner violence.  Conclusion: Nurses are in need of increased education regarding how to care for abused women. The litterature review show that intimate partner violence is a subject that should be noted because it is a societal issue and the health care is a place where nurses can identify these women.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor anses vara ett stort folkhälsoproblem världen över. Våldets uttryck mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer innebär att kvinnor blir utsatta för våld av en närstående vilket orsakar smärta och lidande för de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet med de våldsutsatta kvinnorna när de söker vård för våldet som har inträffat. Ett gott bemötande som grundar sig i respekt förebygger lidande hos våldsutsatta kvinnor. Syfte: Syftet är att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Metod: Examensarbetet är en kvalitativ litteraturöversikt där resultatet bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Fem teman identifierades i resultatet som besvarar examensarbetets syfte. Dessa var: Att känna sig misstrodd. Känsla av skuld, skam och oro i mötet. Att inte våga berätta. Uppleva bristande kunskaper hos vårdpersonal. Behov av god vårdrelation i mötet. Konklusion: Våldsutsatta kvinnors upplevelser av mötet med vården var skuld, skam och oro. De upplevde även en kunskapsbrist hos hälso- och sjukvården gällande ämnesområdet våld mot kvinnor. Våldsutsatta kvinnor uttryckte även en önskan om empati och lyhördhet från vårdpersonal. / Background: Men's violence against women is a major public health problem. The expression of violence against women includes physical, psychological and sexual violence. Intimate partner violence means that women are exposed to violence by a close relative, which causes pain and suffering for the abused women. Nurses have an important role in the meeting with women exposed to violence when they seek care for the violence that has occurred. Good treatment based on respect prevents suffering among abused women. Aim: The aim is to describe abused women's experiences of the meeting in healthcare. Method: The study is a qualitative literature review where the results are based on ten qualitative articles. Results: Five themes were identified in the results that answer the purpose of the study. These were: Feeling mistrusted. Feeling guilty, ashamed and anxious in the meeting. Not daring to tell. Experiencing lack of knowledge among healthcare professionals. Need for a good care relationship in the meeting. Conclusion: Abused women's experiences of the encounter with care were guilt, shame and anxiety. They also experienced a lack of knowledge in health care regarding the subject area violence against women. Women exposed to violence also expressed a desire for empathy from healthcare.

This paper focuses on domestic violence. Theoretical part discusses the definition and theories on domestic violence, its most important models and forms. Other points of focus are risk factors, attachment and differentiation of self in the context of domestic violence. Consequences and interventions, including protective factors, are also mentioned. The empirical part uses qualitative methodology, consists of six semi-structured interviews with the victims of intimate partner violence. It is primarily focused on beginnings, history and endings of the relationships, including consequences and protective factors and other characteristics. It deals also with primary family and posttraumatic growth. To achieve its goals, it applies the principles of grounded theory. The results show few phenomena, which concern the victims of intimate partner violence. Key words: intimate partner violence, risk factors, consequences, intervention, protective factors

Syftet med studie var att analysera, beskriva och jämföra fyra kommuners handlingsplaner mot våld i nära relationer med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån genus och teorin om det ideala offret. Analysen av handlingsplanerna visade att våld i nära relationer beskrevs som ett komplext våld som inte går att hitta en ensam orsak till utan att det handlar om flera olika orsaker. I handlingsplanerna beskrivs vidare våld i nära relationer som ett våld som mestadels kvinnor utsätts för, detframkommer även att våldet sker i alla typer av relationer och samhällsklasser. Kvinnan beskrivs i handlingsplanerna som det svagare könet vilket stämmer in på vår genusteori av Harding och den symboliska processen. Det finns också en konstruktion av kvinnan som det ideala offret och en reproducering av normer och attityder som ger en stereotypisk föreställning om våld i nära relationer, i de kommunala handlingsplaner vi analyserade. / The purpose of the study was to analyse, describe and compare fourmunicipal action plans against intimate partner violence with the help of qualitative content analysis. Based on gender and the theory of the ideal victim. The analysis of the action plans showed that intimate partner violence was described as a complex act of violence and there is not only one ulterior cause, it is about several ulterior causes. In the action plans is the intimate partner violence described as a repeated act of violence to which most women are exposed to, but they also state that the violence occurs in all types of relationships and in all classes of society. The woman is described in the municipal action plans as the weaker sex, which is in line with our gender theory by Harding whit the symbolic process. There is a one-sided constructionof the woman as the ideal victim and a reproduction of norms and attitudes as a stereotypical conception of intimate partner violence, in themunicipal action plans we analysed.

Bakgrund: Våld är ett globalt folkhälsoproblem. All form av våld mot kvinnor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och att stoppa våldet är av stor vikt. Förenta Nationerna och Världshälsoorganisationen har formulerat mål för att eliminera våld mot kvinnor. De misshandelsbrott mot kvinnor som anmäldes år 2020 begicks i huvudsak av någon i deras närhet. Sjuksköterskan möter våldsutsatta kvinnor vilket kan vara ett avgörande möte för kvinnans fortsatta hälsa. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och sju artiklar med kvalitativ induktiv ansats granskades och analyserades.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: hindrande barriärer, känslomässig påverkan och förmågor som verktyg samt underkategorierna: bristande kunskap och erfarenhet, organisatoriska strukturer, emotionella reaktioner, strategier och hantering, lyhörd och lyssnande samt förståelse. I resultatet framkom vad sjuksköterskor behöver för att kunna förbättra hanteringen av sina egna känslor och på så sätt även bättre vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Konklusion: Behov av en ökad kunskap och handledning till sjuksköterskor som vårdar kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Det föreligger även ett behov av att utveckla rutiner inom vårdverksamheter i omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. / Background: Violence is a global health issue. All forms of violence against womenare a violation of the human rights and ending violence is of great importance. UNand WHO have goals for eliminating the violence. Assault crimes against womenreported in 2020 was mainly committed by someone close to them. The nurse meetsabused women in their profession and for the woman this can be a crucial meeting.Aim: To shed light on nurses experience of caring for women who have been exposedto intimate partner violence. Method: A literature review was conducted and basedon seven qualitative articles. Result: The analysis resulted in three categories:barriers, emotional impact and abilities as tools. Subcategories was also presented.The result showed what nurses need to improve managing their own emotions andthus better care for the women exposed to intimate partner violence. Conclusion:There is a need for increased knowledge for nurses within the field. Guidance tostrengthen nurses strategies and routines need to be implemented so that nurses knowhow to cope with their emotions when it comes to the traumatic experience of caringfor women exposed to intimate partner violence.

The aim of this study has been to establish an understanding for the approach and working methods used by Swedish counsellors employed at youth clinics, with a focus on detecting as well as supporting adolescent girls who have experienced violence in couple relationships. The method used was of qualitative form and involved interviews with six counsellors working at different youth clinics across Sweden. The material was analyzed with a qualitative analysis as method and with help of empowerment as a theoretical concept. Results have shown that routine questions to adolescents are crucial part in the working method in regards of detecting violence. Furthermore, have the results shown that violence is not a primary cause for help seeking among adolescent girls, thereby creating a challenge for the counsellors to discover. The most common cause reported have been psychosomatic symptoms which can be linked to being exposed to violence. The essay depicts several ways in which adolescent girls who are victims of partner violence can be supported. This includes talking about the current as well as the desired direction the relationship should take. Strengthening the girl’s network of friends and family is another vital point. Lastly, providing information to the client about her bodily and legal rights to help her setting boundaries to unacceptable behavior in a relationship.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem och var fjärde kvinna utsätts någon gång i sitt liv av våld i nära relation. Kvinnor kan utsättas för fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Detta ger effekter på kvinnans hälsa samt samhällskostnader. I sjuksköterskans profession ingår ett ansvar att respektera varje patient och sjuksköterskan är ofta den som möter våldsutsatta kvinnor först inom hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikten omfattar tio vetenskapliga artiklar, fem kvantitativa, fyra kvantitativa samt en mixad metod som hämtats ur databaserna CINAHL complete och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades i enlighet med Fribergs analysmetod. Resultat: Fyra teman identifierades: Sjuksköterskans känslomässiga påverkan i vårdandet av kvinnan, sjuksköterskans känslomässiga påverkan på privatlivet, brist på rutiner och samarbete mellan professioner och brist på kunskap och utbildning. Sammanfattning: Studien visar att de fysiska och psykiska trauman kvinnorna hade utsatts för vid våld i nära relation påverkade sjuksköterskorna känslomässigt. De upplevde att det var svårt att släppa kvinnorna som de vårdat och att detta påverkade deras privatliv. Sjuksköterskorna upplevde brist på rutiner och samarbete mellan olika professioner vilket resulterade i svårigheter gällande att vårda kvinnorna. En osäkerhet upplevdes då sjuksköterskorna inte fått tillräckligt med kunskap och utbildning inom våld i nära relation och var också något som efterfrågades av sjuksköterskorna. / Background: Intimate partner violence is a global health problem and every fourth woman is exposed to it at some point in her life. Women can be exposed to physical, psychological, sexual and economic violence. This has an effect on women's health and societal cost. The nursing profession includes to respecting every patient and the nurse are often the profession that meets abused women first in healthcare. Aim: To illuminate nurses’ experiences of caringfor women exposed for intimate partner violence. Method: The literature review includes ten scientific articles, five quantitative, four quantitative and a mixed method retrieved from the databases CINAHL complete and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg's analysis method.  Results: Four themes were identified: nurses emotional impact in the care of the woman, nurses emotional impact on private life, lack of routines and cooperation between professions and also lack of knowledge and education. Summary: The study shows that the physical and mental trauma the women had been subjected to by intimate partner violence affected the nurses emotionally. They experienced that it was difficult to release the women they cared for and that this affected their privacy. The nurses experienced a lack of routines and cooperation between different professions, which resulted in difficulties in caring for the women. An uncertainty was experienced when the nurses did not receive sufficient knowledge and training in intimate partner violence and was also something that was requested by the nurses.

På grund av en relativt liten mängd forskning om våld i ungas parrelationer, var syftet med denna litteraturstudie att undersöka vad tidigare forskning identifierat gällande ungdomar och unga vuxnas våldsutsatthet, oavsett deras sexuella identitet. Studiens frågeställningar berör vad tidigare forskning belyst om ungas erfarenhet och hantering av fenomenet samt vad formellt och informellt stöd bör ta hänsyn till i bemötande av målgruppen. Den valda metoden för att samla in det empiriska materialet var en scoping review, för att ge en överblick över fenomenet och för att identifiera kunskapsluckor. Studieresultatet visade att ungdomar och unga vuxna bland annat erfar fysiskt, psykiskt, sexuellt, latent, materiellt och systematiskt våld i sina relationer. Målgruppens hantering av partnervåldet visade att de oftare vänder sig till informellt snarare än formellt stöd, bland annat på grund av rädsla för stereotypt bemötande. Tidigare forskning redogjorde för olika typer av insikter om hur professionella och andra vuxna kan förebygga och identifiera fenomenet i syfte att stödja målgruppen. Identifikationen har bland annat innefattat att fenomenet bör tas på större allvar från professionella och andra vuxna. I avslutande diskussion beskrevs vikten av en medvetenhet kring att stereotypa föreställningar bland professionella och andra vuxna kan bidra till att våldet förbises och osynliggörs. / Due to a relatively small amount of research on violence in young people's couple relations, this literature review was aimed to investigate what previous research has identified about adolescents and young adults' exposure to violence, regardless of their sexual identity. The question formulations of this study concerns what previous research has illustrated regarding young people's experience and management of the phenomenon, and what formal and informal support should take into account in the personal treatment of the target group. The chosen method for collecting the empirical material was a scoping review. This to provide an overview of the phenomenon, and to identify knowledge gaps. The study results showed that adolescents and young adults experience physical, mental, sexual, latent, material and systematic violence in their relationships. The target group's management of the partner violence showed that they more than often turn to informal rather than formal support, partly due to fear of stereotypical treatment. Previous research reported on different types of insights on how professionals and other adults can prevent and identify the phenomenon in order to support the target group. The identification has included, among other things, that the phenomenon should be taken more seriously by professionals and other adults. The concluding discussion described the importance of an awareness that stereotypical societal beliefs among professionals and other adults can contribute to the violence being made invisible and overlooked.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd. / The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women.

Title: “The authorities did more harm than good” - Previously abused women about their experiences with authorities.  The aim of this qualitative study was to examine how previously abused women in Sweden have experienced the contact they had with authorities as a result of the violence they were exposed to. Data collection has taken place through seven interviews with previously abused women. The results showed that these women mostly had negative experiences with social services and the police. They wished that these two authorities had more knowledge about intimate partner violence. The results have been analyzed with theories about social support and trust. The women experienced a lack of social support and developed a low level of trust in the authorities. The results in this study are consistent with previous research regarding negative experiences of contact with the authorities. The discussion shows that it is important to improve the work with abused women so that more women dare to seek help. / Titel: “Myndigheterna gjorde mer skada än nytta” - Tidigare våldsutsatta kvinnor om deras upplevelser av kontakten med myndigheter. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor i Sverige har upplevt den kontakt de haft med myndigheter i samband med våldsutsattheten. Insamling av data har skett genom sju intervjuer med tidigare våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade att kvinnorna mestadels har negativa upplevelser av den kontakt de haft med socialtjänst och polis. De önskade att dessa två myndigheter hade mer kunskap om våld i nära relation för att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor på ett bättre sätt. Resultatet har analyserats med hjälp av teoretiska utgångspunkter om socialt stöd och tillit. Kvinnorna har upplevt ett bristfälligt socialt stöd och utvecklat en låg tillit gentemot myndigheterna. Studiens resultat och tidigare forskning har visat sig gå i linje med varandra till stor del gällande negativa upplevelser av myndighetskontakten. I resultatdiskussionen framgår det att det är viktigt att förbättra arbetet med våldsutsatta kvinnor så att fler vågar söka hjälp.