This study explored the relationship between child sexual abuse and its impact on foster children's social development as measured by attachment constructs. The study addressed issues relating to direct practice with children who have been sexually abused and are receiving services in the foster care system. The study used a positivist paradigm with a quasi-experimental approach and a qualitative component, and surveyed foster parents' perceptions of their foster child's attachment.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser hos kuratorer som arbetar med kvinnor utsatta för partnervåld kring vad det är som påverkar kvinnors val att stanna kvar hos en våldsam partner. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts. Deltagarna bestod av sex kuratorer som arbetar på uppdrag från socialtjänsten och på kvinnojourer i mellersta Sverige med våldsutsatta kvinnor. I studiens resultat hittades fyra huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Rädsla och bestod av två subteman: rädsla för sin egen säkerhet och rädsla för barnens säkerhet. Det andra temat var Kontroll och bestod av två subteman: mannens kontroll och kvinnans kontroll. Det tredje temat bestod av Psykologiska dilemman som i sin tur bestod av fem subteman: skuld och skam, sympati och medlidande, underskattning av våld, kvinnan ej redo, och hopp om förbättring. Det sista huvudtemat var Praktiska svårigheter och bestod av subteman: gemensamma barn, kvinnans tillgång till hjälp, och ekonomi. Dessa teman förklarar faktorer till vad det är som påverkar kvinnors val att stanna kvar hos en våldsam partner. Teorin om normaliseringsprocessen har använts för att förklara potentiella faktorer till varför kvinnor stannar kvar hos en våldsam partner. / The aim of this study was to examine the experiences of counselors, who work with woman who have been victims of intimate partner violence, about why woman decide to stay with an abusive partner. A qualitative approach with semi-structured interviews was conducted. The participants consisted of six counselors working within the social services and at women´s shelters in central Sweden with abused women. Four main themes with associated subthemes were found in the study's result. The first main theme was Fear and consisted of two subthemes: fear for their own safety and fear for children's safety. The second theme was Control and consisted of two sub-themes: the man's control and the woman's control. The third theme was Psychological dilemmas, which in turn consisted of five subthemes: guilt and shame, sympathy and compassion, underestimation of violence, the woman not ready, and hope for improvement. The last main theme was Practical Difficulties and this the meconsisted of subthemes: common children, women's access to help, and finances. These themes explained factors that affected women's choices to remain with a violent partner. The theory of the normalization process has been used to explain potential factors as to why women remain with a violent partner.

Introduction: Women exposed to intimate partner violence is common and a major healthproblem globally. It is considered one of the biggest causes of illness in women, which can beof a physical, mental or psychosomatic nature. Identifying these women in health care istherefore of the utmost importance in order to be able to implement health-promotingmeasures from a person-centered perspective. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with intimate partner violence. Method: A literature review based on 18 qualitative original articles from 2016-2021 viaPubMed and CINAHL that have been quality reviewed and analyzed with qualitative contentanalysis. Findings: After analysis, three themes were identified: Living under threat, Scarred for lifeand Sense of hope and six subcategories: Fear, Isolation, Physical illness, Mental illness,Hope for change and Hopelessness. Conclusion: Intimate partner violence occurs all over the world. The women feel threatened,which leads to fear and isolation from the outside world. Some have feelings of hope forchange, while others experience hopelessness. The injuries that occur as a result of violenceare not always visible, many women live with mental and psychosomatic disorders. / Introduktion: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är vanligt förekommande och ettstort hälsoproblem globalt. Det räknas som en av de största orsakerna till ohälsa hos kvinnoroch kan vara av fysisk, psykisk eller psykosomatisk karaktär. Det är av största vikt attidentifiera dessa kvinnor i hälso- och sjukvården för att kunna sätta in hälsofrämjandeåtgärder ur ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva i en våldsnära relation.Metod: En litteraturstudie baserad på 18 kvalitativa originalartiklar från 2016-2021 viaPubMed och CINAHL som kvalitetsgranskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys identifierades tre teman: Att leva under hot, Men för livet och Känslaav hopp samt sex underkategorier: Rädsla, Isolering, Fysisk ohälsa, Psykisk ohälsa, Hopp omförändring och Hopplöshet. Slutsats: Våld i nära relationer förekommer över hela världen där kvinnorna upplever sighotade, vilket leder till rädsla och isolering från omvärlden. Vissa har känslor av hopp omförändring, medan andra upplever hopplöshet. De skador som uppkommer till följd av våldetär inte alltid synliga, utan många kvinnor lever även med psykiska och psykosomatiskabesvär.

Bakgrund: Fysisk våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem. Kvinnor som varit med om våld är en vanlig patientgrupp hälso-och sjukvården. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är de som först kommer i kontakt med den utsatta kvinnan. Våld i nära relation kan leda till att kvinnan upplever skuld och skam vilket leder till rädsla för att söka vård. Sjuksköterskans roll i vårdandet är att identifiera vårdbehov samt lindra kvinnans lidande. Syfte: beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet baseras på sex kvalitativa samt tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre teman; Känslomässiga utmaningar, förmåga att identifiera förekomst av våld och hinder i organisationen med sju underteman. Konklusion: Kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation är en svår patientgrupp att möta. Tidsbrist, bristande arbetsmiljö samt brist på kunskap är tre faktorer som hindrar en god vårdrelation mellan parterna. / Background: Physical intimate partner violence against women is a society problem. Women who have experienced violence are a common group of patients in the health care system. Nurses in the emergency department are those who first encounter the women who have been exposed to violence. Physical violence involves beating, kicks and strangulation. Intimate partner violence can lead to woman experiencing guilt and shame which leads to fear of seeking care. The role of the nursingis to identify care needs and alleviate the woman's suffering. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for female patients who have been subjected to physical intimate partner violence. Method: A literature review based on six qualitative and three quantitative articles. Findings: The analysis identifies three themes; Emotional challenges, ability to identify the occurrence of violence and obstacles in the organization with seven sub-themes. Conclusion: Women who have been exposed for physical intimate partner violence is a difficult patient group to deal with. Professional experience contributes to the emergency nurses can more easily identify and manage this patient group. Lack of time, bad work environment and lack of knowledge are three factors that impede a good care relationship between the parties.

Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig. Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna. Det sexuella materialet skapar en känsla av intimitet i behandlingsrummet som behandlarna ibland är oroliga för ska upplevas som invaderande av klienterna. Behandlarna talar om vikten av att kunna härbärgera klienternas svåra upplevelser, men det framgår också att det ibland är särskilt svårt att härbärgera sexuellt våld. Behandlarna upplever ibland en svår balansgång i arbetet med sexuellt våld, som bland annat handlar om att aktivt lyfta material som kan väcka skam och känslomässig smärta och samtidigt upprätthålla allians. Trots många berättelser om ett gott arbete med det sexuella våldet leder dessa utmaningar ibland till situationer när behandlarna mer eller mindre medvetet undviker att arbeta aktivt med det sexuella våldet. Behandlarna kan vilja skydda sig själva eller sina klienter från de negativa känslor och den kontrollförlust som samtal om sexuellt våld kan innebära. Det kan också handla om att skydda behandlingsrelationen från det potentiella hot som skam och sexualitet kan innebära. / Studies shows that sexual violence is a particulary difficult subject for both victims and professionals to talk about, most victims do not get any professional help to work through the experience. There is a particular lack of knowledge och research regarding the area sexual violence in partner relationships. The aim of this study is to investigate if counsellors affective responses in working with sexual violence influences how they deal with sexual violence in treatment. Through interviewes with counsellors who work specifically with violence in partner relationships, and thereby can be assumed to meet many both victims and perpetrators of sexual violence, the study contributes to put light on some of the challenges and difficulties that the subject brings. The study shows that sexual violence is an area that can trigger negative affects in counsellors. Those who work with victims speaks somewhat more about psychic pain and powerlessness while anger and shame chiefly is mentioned by those who work with perpetrators. The sexual content contributes to a feeling of intimacy in treatment whitch the counsellors sometimes worry will be percieved as invading by klients. The counsellors talk about the importance to harbour the difficult experiences of the klients, but also about the sometimes added difficulty to harbour sexual violence. They also experience a sometimes hard balancing act between lifting material that can be shameful and painful on one hand, and keeping the alliance intact on the other. Those challanges sometimes contributes to situations where the counsellors, more or less deliberately, avoids workning actively with the sexual violence. The councellors sometimes want to protect themselves or their clients from the negative feelings or the sense of loss of control that the sexual and violent material may entail. It can also be a matter of protecting the treatment relationship from the threat that shame and sexuality may entail.

Bakgrund: I Sverige har ungefär fjorton procent av alla kvinnor någon gång blivit utsatt för fysiskt våld av en nuvarande eller tidigare partner. Våld i nära relationer är något som fortsätter att skörda kvinnoliv och kan effektivt beröva henne på både hälsa och livskvalitet. Sjuksköterskan, som träffar kvinnor i alla åldrar har här en stor möjlighet att delta i identifieringen av våldsutsatta kvinnor.Syfte: Syftet är att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors identifiering av kvinnors utsatthet för våld utfört av en manlig partner.Metod: Resultatet i litteraturöversikten baseras på 18 vetenskapliga originalartiklar som publicerats mellan åren 2011 och 2021. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: I resultatet framkommer det faktorer som påverkar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Dessa är kunskap, arbetsmiljö, personliga åsikter, kultur, skam, normalisering, erfarenhet och kommunikation.Slutsats: Slutsatsen visar på ett behov av utbildning och ökad kunskap kring mäns våld mot kvinnor. Arbetsmiljön (exempelvis brist på tid och rutiner) tycks även vara en faktor som påverkar sjuksköterskan, såväl som stigmatiseringen av kvinnors våldsutsatthet. Tidigare erfarenhet, bra kommunikation, tillit och trygghet underlättar identifieringen av våldsutsatta kvinnor. Därav dras slutsatsen att detta är områden som behöver uppmärksammas. / Background: About fourteen percent of all women in Sweden has at some point been subjected to physical violence by a current or former partner. Intimate partner violence is something that keeps ending women’s lives and can effectively rob her of both her health and quality of life. The nurse, who meets women of all ages have a great opportunity to partake in the identification of women who are exposed to violence.Aim: The aim is to examine factors that affect nurse's identification of men’s violence against women in intimate partner relationships.Method: The result in this literature Review is based on 18 original research articles published between the year of 2011 and 2021. The articles were searched for in the databases Cinahl and PubMed.Results: The results show factors that affect the identification of women who are exposed to violence. These factors are knowledge, work environment, personal opinions, culture, shame, normalization, experience and communication.Conclusion: The conclusion shows that there is a need for more education and added knowledge about men’s violence against women. The work environment (for example lack of time and routines) also seems to have an impact on the nurse, as well as the stigmatisation of women’s exposure to violence. Previous experiences, good communication, trust and safety eases the identification. Therefore, the drawn conclusion is that these are areas that requires more awareness.

Att vara utsatt för partnervåld kan medföra konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan, och även att innebära att påverkas på olika sätt. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse kring kommunala enhetschefers uppfattning om sin roll och om arbetsgivaransvar när det gäller anställdas utsatthet för partnervåld. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts och data samlades in genom en webbenkät och semistrukturerade intervjuer som analyserades i deskriptiv, bivariat respektive tematisk analys. Studien visade att partnervåld upplevs av enhetschefer som ett svårt ämne och att avsaknaden av reglering i lagstiftning och fastställda rutiner kring hur dessa ärenden ska hanteras gör att det blir upp till varje enskild enhetschef att avgöra hur det hanteras. Resultatet har sedan diskuterats i förhållande till tidigare forskning, lagstiftning och systemteori. / Being subjected to partner violence can have consequences for both physical and mental health, and also to be affected in different ways. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of municipal unit managers 'perceptions of their role and of employer responsibility regarding employees' exposure to partner violence. A combination of quantitative and qualitative method has been used and data were collected through a web survey and semi-structured interviews which were analyzed in descriptive, bivariate and thematic analysis. The study showed that partner violence is perceived by unit heads as a difficult subject and that the lack of regulation in legislation and established routines around how these matters are to be handled, makes it up to each individual unit manager to decide how it is handled. The results have since been discussed in relation to previous research, legislation and system theory.

In Sweden, 23% of young women and girls between 16-24 reports to have been abused at least one time by a current- or ex-partner. Youth intimate partner violence is a critical issue with great negative impact on both individuals and society if not prevented early. Women and girls are recognized as essential actors in the 2030 Agenda, and strengthening the rights women and girls is an important step for achieving gender equality. The Foundation 1000 Möjligheter is a youth centre working to address the issue of youth intimate partner violence through support of young victims of abuse as well as to acknowledge young perpetrators of violent acts. The aim of this thesis was to examine the Foundation 1000 Möjligheter and their project UngaRelationer.se and how their work affects the knowledge gap of youth intimate partner violence in Sweden. Another aim was to investigate the consequences of youth intimate partner violence on sustainable development. This was studied through five qualitative semi-structured interviews; two with the Foundation 1000 Möjligheter, two with volunteers of UngaRelationer.se, and one with an employee of the Swedish Gender Equality Agency. The results were analysed through a literature review of the field of violence against women, feminist social movements and the gender and development theory. This study discovered that the lack of knowledge of youth intimate partner violence among youth, parents and other adults’ in proximity to youth is a hindrance to further initiatives to ending the violence. The Foundation 1000 Möjligheter addresses the knowledge gap on youth intimate partner violence through educating youths and adults on factors and perspective that are essential to understand and recognize violence and abuse. The efforts of the women’s movement to raise the issue and push for policy change is fundamental in the case of both adult and youth intimate partner violence and further mobilization is needed. The health effects as consequences of youth intimate partner violence risk to exclude young women and girls from higher education, meaningful interactions and influential positions in society. As women and girls are important actors of change, these consequences pose a threat to sustainable development.

Bakgrund: Våld i nära relation mot kvinnor är ett pågående folkhälsoproblem i Sverige och globalt. Patienter reagerar olika på våldet och har ibland svårt att identifiera sig med sin våldsutsatthet. Hälso- och sjukvården utgör ofta första instans när kvinnor söker hjälp och har ett ansvar i att identifiera våldsutsatthet. Sjuksköterskan ska främja hälsa och lindra lidande och spelar en viktig bidragande roll som omvårdnadsansvarig. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser och attityder kring möten med kvinnliga patienter, där våld i nära relation berörs. Metod: En allmän litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet består av tre identifierade teman: Strategier i mötet, Attityder och känslor och Brist på inre och yttre resurser. Slutsats: Sjuksköterskor saknar adekvat utbildning i ämnet och upplever känslomässiga barriärer till att initiera frågan om våld. Rutinmässig screening och en stödjande arbetsplats är återkommande önskemål. Sjuksköterskor och övriga bärande samhällsaktörer behöver utbildning, resurser och stöd på arbetsplatsen då det sannolikt skulle bidra till att stigmat och lidandet kring våld i nära relation minskar. Ytterligare forskning föreslås fokusera på hur förekomsten av etablerade riktlinjer påverkar sjuksköterskors upplevelser och omvårdnad. / Background: Intimate partner violence against women is an ongoing public health issue in Sweden and globally. Patients react differently to the violence and sometimes struggle to identify with their exposedness to violence. The healthcare frequently constitutes as first agency for women’s help-seeking and has a responsibility in detecting exposure. The nurse should promote health and ease suffering and plays an important contributive role, in charge of nursing care. Aim: To explore nurses’ experiences and attitudes from meeting with female patients, in an intimate partner violence context. Method: A general literature review with nine qualitative research articles. Results: The result consists of three identified themes: Meeting strategies, Attitudes and feelings and Lack of internal and external resources. Conclusion: Nurses lack adequate training in the subject and experience emotional barriers towards initiating the question of violence. Mandatory routine screening and a supportive workplace were recurrent requests. Nurses and other significant society participants need education and support from the workplace as this probably would conduce to decrease the stigma and suffering of intimate partner violence. Further research is suggested to focus on how the presence of established guidelines may affect nurses’ experiences and care.

The aim of this report was to study how men abused by female perpetrators experienced intimate partner violence and the treatment they received from the society while seeking help and support. The report was based on qualitative research which included four interviews which have been analyzed with a hermeneutic research approach, through the theories of gender and masculinity, the normalization process, stigma, recognition and denial, forms of capital and the concept of codependency. The results of the study showed that intimate partner violence affecting men often consisted of psychological violence, which made it more difficult to report and led to great amounts of hidden statistics regarding its extent. This could also lead to difficulties for friends and family of the abused men, facing the problem and the ongoing situation, which led to difficulties for the men, receiving help from them. Another contributing factor to why the problem is unknown might be the lack of formal help where abused men can seek help, which may also lead to a lack of reports regarding the problem. This lack of help may contribute to the men distrusting the help that society can offer. / Syftet med studien var både att studera hur våldsutsatta män med kvinnliga våldsutövare upplevde våld i nära relationer samt det bemötande de erhöll från omgivningen när de sökte hjälp och stöd. Studiens empiri byggde på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, detta material analyserades utifrån en hermeneutisk ansats och med hjälp av teorier om genus och maskulinitet, normaliseringsprocess, stigma, erkännande och missaktning, former av kapital samt begreppet medberoende. Studiens resultat visade på att våld i nära relationer som drabbar män till stor del utgjordes av psykiskt våld, vilket gjorde det svårare att rapportera och ledde till stora mörkertal gällande dess omfattning. Detta kunde även försvåra för de drabbade männens närstående att bemöta den situation som männen befann sig i, något som sannolikt komplicerade för männen att erhålla informell hjälp. En annan bidragande orsak till att problemets utsträckning sällan framkom kan berott på avsaknaden av formella stödinstanser som våldsutsatta män kunde vända sig till, varför våldets förekomst inte kartlades. Denna brist bidrog hos samtliga informanter till en sviktande tillit gällande samhällets sociala skyddsnät.