Sparande i fonder är något som berör många människor. I Sverige är 99 % av den vuxna befolkningen på något vis exponerad mot fondmarknaden genom privat- eller pensionssparande. Aktiefonder är den vanligaste typen av fonder vilka kan förvaltas på olika sätt. Majoriteten förvaltas aktivt av en grupp människor med mål att överprestera marknadens utveckling, medan det även finns passivt förvaltade fonder som till stor del sköts av datorer och strävar efter att följa marknadsutvecklingen.   En ständigt aktuell diskussion är huruvida de aktivt förvaltade fonderna, som också kostar betydligt mer för fondspararen, är ett bättre alternativ till de billigare passivt förvaltade fonderna. Vår studie tar fasta i den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt, att med aktiv förvaltning, överträffa marknadsutvecklingen. En hel del forskning har genomförts inom området där konsensus talar för de passivt förvaltade fonderna.   Vi har genomfört studien på ett urval där vi endast inkluderat fonder som tagits fram genom förutsatta kriterier. Kriterierna är utformade för att finna de aktivt förvaltade fonder som vi anser har bäst förutsättningar att överprestera marknadsutvecklingen. Utifrån kriterierna har vårt urval slutligen landat på aktivt förvaltade aktiefonder med minsta möjliga placeringsrestriktioner.   Vi har undersökt fondernas prestationer utifrån två synvinklar; avkastning och riskjusterad avkastning. Den förstnämnda har mätts genom geometrisk avkastning samt teorin B-index. Den sistnämnda har mätts genom de välkända prestationsmåtten Jensens Alfa, Sharpekvot, Treynorkvot samt Informatiosnkvot.   Vi har utgått från den svenska fondspararens perspektiv för att ge vägledning huruvida denne bör välja aktivt eller passivt förvaltade fonder. Urvalet innehåller fonder baserade i Sverige, Norge och Luxemburg, alla tillgängliga för den svenska placeraren.   Studiens resultat visar tydligt att de aktivt förvaltade fonderna generellt inte överpresterar marknadsutvecklingen, trots de relativt goda förutsättningar vi anser våra urvalsfonder har. Endast en av femton fonder har lyckats överprestera marknadsutvecklingen gällande både avkastning och riskjusterad avkastning. Den effektiva marknadshypotesen har därmed visat sig gällande i vår undersökning.   Genom resultatet kan vi fastslå att de klart högre avgifterna som fondbolagen tar ut för aktiv förvaltning generellt inte skapar något värde för fondspararen. Trots vår slutsats är endast 5 % av den svenska fondförmögenheten placerad i passivt förvaltade fonder. Okunskapen bland fondspararna i kombination med fondbolagens girighet är troligtvis de främsta anledningarna till att aktivt förvaltade fonder fortfarande utgör majoriteten av fondförmögenheten i Sverige.   Den enes dumhet, den andres rikedom

Over a long period of time, there has been a rich debate in the academic and financial world if active management can generate an excess return. Many experts say that the current active management strategies is nothing more than a money grab that produces large gains, for banks and investment firms, through high management fees while producing no excess value for the individuals buying their service. In short, an effective market makes it almost impossible for fund managers to produce value for their clients in the long run. No argument has only one side though, other experts say that active management has a role to play because not all investors are rational. This irrationality can lead to mispricing on financial assets in the marketplace and in turn lead to an ineffective market where active management can fill a much needed role. The purpose of this study is therefore to see if active management strategies can create a higher risk adjusted return, taking management fees into consideration, during times of high volatility when the uncertainty is at its peak. We studied the time period of 2003-2012 where 2008 was by far the most volatile year and in being so was the main focus point for our study. In trying to make as strong a case as possible we gathered 250 mutual funds continuous daily data of ten years for volatility and yield. We had trouble getting a reliable and valid result using the Sharpe ratio and the modified Sharpe ratio when we studied 2008, we used the Sharpe ratio for the ten year study but we had to use a two dimensional measurement for 2008 which focused exclusively on volatility and yield. The result of the study states that during 2008 we could not show a statistical significance in favor of active management in terms of excess returns when we used the Sharpe ratios. We could however observe if we looked at the frequency data, regarding volatility and yields, see that active management created a higher value for its clients than passive management during 2008. When we observed the results for the whole time period we saw that active management created a significant positive difference in yield toward passive management. The conclusion of the study is therefore that active management can generate an excess value for its investors not just in times of distress but in all market climates. / Under många år har det förekommit en debatt i både den akademiska världen och på den finansiella marknaden huruvida en aktivt förvaltningsstrategi kan generera överavkastning kontra ett index. Flertalet experter säger att strategin i sig är ett tilltag från fondbolag och banker för att generera intäkter i form av höga förvaltningsavgifter och strategin har oerhört svårt att generera mervärden åt aktörer som nyttjar deras tjänster. Således är det nästintill omöjligt att på en effektiv marknad, skapa ett mervärde för investerare över en längre tidperiod. Inget argument har bara en sida dock, andra experter menar att strategin kan skapa en funktionell betydelse då investerare allt som oftast uppvisar ett irrationellt beteende som ger upphov till felprissättningar på finansiella tillgångar. Syftet med studien blir därför att se huruvida en aktiv förvaltningsstrategi kan skapa högre riskjusterade avkastningar med hänsyn till förvaltningsavgifter än ett valt jämförelseindex under tider med hög volatilitet, då osäkerheten kan anses som störst. Vi studerade tidsperioden 2003-2012 och fann att det mest volatila året med en bred marginal var 2008, det här året blev då fokus för vår studie när vi valde att se över tider med hög volatilitet. För att styrka studiens tillförlitlighet insamlades kontinuerligt förräntade dagsavkastningarna och dagsvolatilitet uppskattades för 250 fonder och utgjorde därmed grunden för studien. Tillsammans med Sharpekvoten och en modifierad Sharpekvot fann vi svårigheter med att påvisa ett reliabelt resultat under riskåret 2008. Svårigheterna mynnade sedermera fram till ett tvådimensionellt riskmått för 2008 och Sharpekvoten för hela den valda tidsperioden. Resultatet av studien konstaterade att riskåret 2008 påvisade en frekvensmässig högre riskjusterad avkastning med hänsyn till förvaltningsavgifter för fonder gentemot S&P 500. Resultatet visade även att fonder generellt genererade en högre riskjusterad avkastning än S&P 500 oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej, resultatet var således signifikant för hela den aggregerade tidsperioden. Konklusionen från studien blir således att en aktiv förvaltningsstrategi kan generera mervärde till investerare oavsett om man exkluderade förvaltningsavgifter eller ej och oavsett om marknadens omgivits av osäkerhet eller ej.

This paper describes the work done trying to diminish the noise present in the signal from an IR-detector. The project was aiming towards two different kinds of applications; heat protection and presence detection. The hypothesis was that the signal-noise ratio would decrease if a filter and a proper installation were used for the detector. Some experiments were executed to determine what kind of filter were the most suitable for each application and how these could be installed. After executing the experiments and evaluate the results we recommend to use a specific filter for each application. To install the filter over the detector we evaluated which one of gluing and taping was the best and found that tape is better to use when small amounts are desirable and gluing with silicon is better if large-scale are desired.

I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jämförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgång på Stockholmsbörsen mellan åren 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna står sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer håller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier på fonders prestationer, där perioderna bestäms utefter marknadens upp- och nedgångscykler kan resultat tydligare framställas om aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jämför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning än index i perioder av uppgångar men att de går bättre än index i nedgångar. Vidare finner vi inga tydliga samband på att prestationerna håller i sig över tid. Vi ser även svaga tendenser på att stora fonder (över fyra miljarder kronor i fondförmögenhet) presterar bättre än mindre fonder.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad självkänsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de använder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping. Metod Genom en kvantitativ ansats användes två enkäter i studien. En enkät undersökte grad av prestationsbaserad självkänsla och den andra enkäten mätte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. Enkäterna delades ut till två olika hockeyföreningar. De 65 enkäterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys. Resultat Resultatet visade att de unga ishockeyspelarna inte hade en särskilt hög tendens till prestationsbaserad självkänsla. De coping-strategier de var mest benägna att använda var aktiv coping, planering och positivt tänkande. De strategier som i sin tur visade sig korrelera med PBS var aktiv coping, egen skuldbeläggning och önsketänkande. Det starkaste sambandet återfanns mellan PBS och önsketänkande. I delskalorna inom coping-enkäten korrelerade flertalet strategier med varandra och bland dessa var de mer aktiva förhållningssätten: planering, aktiv coping och undantryckande av andra aktiviteter. Slutsats De unga spelarna verkade inte i stor grad koppla deras självkänsla till prestation. När det kom till hantering av utmanande och stressande situationer uppvisade de ett mestadels aktivt förhållningssätt. De med en något högre tendens till PBS hade även en ökad benägenhet att använda sig av strategin önsketänkande som ett sätt att hantera stressande situationer. Man kan dra slutsatsen att de flesta spelarna ifråga planerar och har struktur på sitt spel och hanterar stressande situationer på ett effektivt och positivt sätt i form av aktiva coping-strategier. De som har större tendens till prestationsbaserad självkänsla hanterar dessa situationer på ett sätt som kan liknas vid drömmande och visualisering vilket även det kan räknas som ett positivt förhållningssätt.

Arbetslösheten är ett problem i dagens samhälle, och särskilt drabbade är ungdomar i åldrarna 18-24. Sverige har under historiens gång arbetat flitigt med arbetsmarknadsåtgärder, särskilt de aktiva åtgärderna som syftar till att sysselsätta, utbilda och utrusta arbetslösa ungdomar för arbetsmarknaden. Södertälje har liksom andra storstäder i Sverige länge kämpat mot segregationsproblematiken och den höga arbetslösheten bland ungdomar. Uppsatsen bygger på en komparativ studie baserat på Telge Tillväxt AB (TTAB) och Klivet. TTAB startades 1 April år 2010 av Arbetsförmedlingen, Södertälje Kommun och näringslivet. Det uppsatta målet var "Halverad ungdomsarbetslöshet i Södertälje på tre år". Klivet var ett projektföretag i Södertälje som startades med samma ändamål och varade i tre år (2004- 2007). Projektledaren Johan Brinck tillsammans med teamet, kontakterna och samarbetspartners uppnådde goda resultat och hjälpte flera att antingen hitta ett arbete eller studera vidare. Klivet lades på grund av minskade resurser. Syftet med uppsatsen är att undersöka de metoder som används inom TTAB, se hur företaget kan hjälpa ungdomar att komma ur arbetslöshet och jämföra deras metoder med Klivet, givet deras gemensamma fokus. Information om TTAB har erhållits genom intervjuer med Fayyad Assali chefen för kompetensutbildningen samt ungdomarna engagerade i TTABs program samt diverse dokument. Information om projektet Klivet erhölls genom en intervju med f.d. projektledaren Johan Brinck samt dokument om projektet. Resultatet visade att Klivet dubblade sitt satta mål och 63% av deltagarna gick vidare till arbete eller studier. TTAB har i dagsläget haft ca 300 deltagare vilket är hälften av sitt satta mål. Men utav deltagarna så gick 72% vidare till arbete eller studier. TTAB har fokus har varit arbete till ungdomarna medan Klivet har fokuserat på helheten av individen.

Syftet med den här studien är att undersöka individers talarbenägenhet i olika gruppsammansättningar. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i mellersta Sverige där åtta elever observerades först i helklass, sedan i könshomogena grupper och till sist i tvärgrupper. Eleverna blev tilldelade en kreativ gruppuppgift att lösa och med hjälp av videoinspelningar har sedan elevernas talaktivitet studerats. Våra resultat grundar sig på kvalitativa och kvantitativa data och det som framkom i undersökningen var att det var stora skillnader i bemötandet av förslag i de olika grupperna. Ett annat intressant resultat var att talarbenägenheten hos de passiva eleverna inte var beroende av variabeln kön, utan att deras talaktivitet var beroende av övriga gruppmedlemmars talarbenägenhet.

Sverige är ett land med ett mycket utvecklat sparande. Fondsparandet har genom åren gått från något som endast berörde några få till att hamna i svenskens vardagsrum. Detta breda fondsparande har även gett upphov till en diskussion om aktiv förvaltning fungerar, samt vad man egentligen får för de avgifter fondbolagen kräver. Syftet med denna uppsats är att granska om det finns bevis för att aktiv fondförvaltning skapar ett värde för investeraren. Uppsatsen inleds med en bakgrund som kommer redogöra för hur den svenska fondmarknaden ser ut i dagsläget samt dess historiska utveckling. Vidare kommer det under teorin redogöras för en rad tidigare forskning inom aktiv förvaltning. Det kommer även förklaras vad hypotesen om effektiva marknader är och vad den innebär. I empiren genomförs en undersökning av några av de största Sverigefonderna med målet att utreda deras prestation mot jämförelseindex. I analysavsnittet kommer resultaten från undersökningen att analyseras och sammanfattas. Efter en sammanställning av tidigare forskning finner man ett blandat resultat. En del forskning når slutsatsen att aktivt förvaltade fonder ej överpresterar sina jämförelseindex. Samtidigt som annan forskning når den motsatta slutsatsen om att aktiva fonder visar en bättre avkastning än jämförelseindex. Efter en genomgång av tidigare forskning går det ej att dra några otvivelaktiga slutsatser om att aktiv förvaltning skapar ett värde. Den undersökning som genomförs visar att en stor majoritet av de valda fonderna underpresterat sitt jämförelseindex under den utvalda perioden. Slutsatsen nås att aktiv förvaltning kan löna sig under särskilda marknadsförhållanden men att fonderna generellt har svårt att prestera bättre än sitt jämförelseindex. Detta tillsammans med höga förvaltningsavgifter gör aktivt förvaltade fonder till ett dyrt och ineffektivt sparande.

Syftet med denna undersökning är att skapa förståelse för fritidspedagogers förhållningssätt till musiken och dess plats i fritidshemmet samt skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar musikens förekomst. Detta har gjort genom att utföra semistrukturerade intervjuer med respondenter på fyra olika fritidshem runt om i Sverige. Respondenterna hade en varierande grad musikerfarenhet. Undersökningen bygger på teorier om passiv och aktiv musik och dess påverkan på barn, samt en teori om att människan gärna undviker det som hen inte är bekväm med. Vi har tolkat vårt material utifrån begrepp såsom bekvämlighet, passiv, medveten och aktivt musik samt erfarenhet hos pedagoger. Resultatet visade att bekvämlighet är avgörande för vilka aktiviteter som pedagogerna styr i, samt att de pedagoger som inte har musikalisk bakgrund ansåg att de inte var kapabla att anordna någon sådan typ av aktivitet. Musiken finns på dessa fritidshem i olika former och de olika respondenterna har olika syn på vilken form av musik som är lämplig. De pedagoger som inte är musikaliska tycker att passiv bakgrundsmusik är lättare att använda medans de med musikalisk erfarenhet förlitar sig mer på aktiv musik. Dessutom visade sig stöd från andra vara av stor vikt för musikens möjliggörande på fritidshemmet, något vi själva inte hade reflekterat över i så stor utsträckning tidigare.

Kväve har tidigare endast utvunnits ur atmosfären med hjälp av naturligt förekommande kvävefixerande bakterier men i och med uppkomsten av Haber-Bosch processen under tidigt 1900 – tal har det blivit möjligt att utvinna kväve ur atmosfären på kostgjord väg. Detta har lett till en obalans i kvävets naturliga kretslopp. Kväve har, sedan processen kom i bruk, utvunnits i stora kvantiteter för användning som bland annat gödningsmedel i jordbruksindustrin och som komponent i vanligt förekommande sprängmedel.   Kväveformen som används i dessa industrier är nitrat-, (NO3-)-, vilket fungerar som näringsämne åt växter. Då överskott av nitrat lakas ut, löser sig och sprids med vatten, kan det leda till övergödning i sjöar, hav och vattendrag. Ett hav som är hårt drabbat av detta är Östersjön.   Biologiska reningsmetoder har länge använts för att rena vatten från olika vattenlösliga kväveformer som nitrat, nitrit-, (NO2-), och ammonium-, (NH4+). De biologiska reningsmetoderna härstammar från kvävets kretslopp där de förekommer naturligt och innefattar processerna denitrifikation, nitrifikation och anammox. Genom att skapa förhållanden som gynnar de olika biologiska processerna har de effektivt använts för kväverening vid både kommunala reningsverk och för rening av dräneringsvatten från jordbruk. Processerna kan kombineras i olika utformningar eller användas enskilt beroende på vilken kväveform som förekommer i vattnet.   System för rening av nitratutsläpp härstammande från sprängmedel är relativt nytt. Denna rapport beskriver anläggningen och uppföljningen av en passiv denitrifierande bioreaktor med syfte att rena vatten från nitrat härstammande från sprängmedel. Bioreaktorn är den andra i sitt slag i Sverige och utöver dessa två förekommer inga andra bioreaktorer som renar vatten från sprängmedel i Sverige idag.   Rapporten innehåller en utvärdering av bioreaktorns nitratreduktion och jämför metoden med andra vanliga systemutformningar och metoder för nitratrening. Jämförelsen och utvärderingen har gjorts med hjälp av en litteraturstudie och genom kemiska analyser. Den kemiska analysen omfattar analys av nitratkväve, ammoniumkväve, pH, alkalinitet, temperatur och elektrisk konduktivitet.   Vattenprover har tagits under uppstart perioden av bioreaktorn vilket och har omfattat de 36 första dagarna från och med att bioreaktorns driftstart den 2017-06-29 till och med 2017-08-02. Under denna tid har bioreaktorn uppvisat en nitrat- och ammoniumproduktion i kombination med en alkalinitetförbrukning. Alkalinitetförbrukningen har med största sannolikhet uppkommit till följd av nedbrytningen av det organiska materialet och nitrat- och nitratproduktionen kommer av ett lågt C/N förhållande i de träslag som används som kolkälla. Ammoniumproduktionen härstammar förmodligen från en kombination av den förbrukade alkaliniteten och C/N förhållandet i trädslagen. Analysresultaten har på grund av dessa resultat inte kunnat bidra till en utvärdering av bioreaktorn. Litteraturstudien visar dock att den denitrifierande bioreaktorn är det reningssystem som är mest lämpat för nitratrening med hänsyn till de förhållanden som råder avseende den omgivande miljön och vattnets kemiska innehåll. Studien visar även att ett antal förändringar i utformningen av bioreaktorn skulle kunna öka bioreaktorns driftsäkerhet. / Nitrogen has previously only been extracted from the atmosphere by naturally occurring nitrogen-fixing bacteria, but with the development of the Haber-Bosch process in the early 1900s it has been made possible to extract nitrogen from the atmosphere artificially. This has led to an imbalance in nitrogen’s natural cycle. Nitrogen has, since the process has been put in use, been extracted in large quantities for the use as a fertilizer in the agricultural industry and as a component of commonly used explosives.   The nitrogen form used in these industries is nitrate, (NO3-), which acts as a nutrient to plants. As excess nitrate dissolves and spreads with water it can lead to eutrophication in lakes, seas and streams. A sea largely affected by this is the Baltic Sea.    Biological treatment methods have long been used to purify water from various water-soluble nitrogen forms such as nitrate, nitrite, (NO2-), and ammonium, (NH4+). The biological purification methods are derived from the nitrogen cycle where they occur naturally and they include the processes of denitrification, nitrification and anammox. By creating conditions that benefit the various biological processes, they have effectively been used for removing nitrogen in both municipal wastewater treating plants and for drainage water from agriculture. The processes can be combined in different designs or used individually depending on the nitrogen form present in the water.   Systems for purifying water from nitrate originating from explosives are a relatively new. This report describes the construction and follow-up of a passive denitrifying bioreactor used to purify water from nitrate derived from explosives. The bioreactor is the second of its kind in Sweden and in addition to these two there are no other bioreactors that treat water impacted by explosives in Sweden today.   The report contains an evaluation of the bioreactors nitrate reduction and compares the method with other commonly used system designs and methods for nitrate purification. The comparison and evaluation has been made using a literature study and through chemical analyses. The chemical analyses include analysis of nitrate, ammonia, pH, alkalinity, temperature and electrical conductivity.   Water samples have been collected during the start-up period of the bioreactor which includes the first 36 days from the day the bioreactor was put in operation, 2017-06-29 through 2017-08-02. During this time the bioreactor has demonstrated a nitrate- and ammonia production in combination with alkalinity consumption. The alkalinity consumption is most likely do to the degradation of the organic material and the nitrate production comes from a low C/N ratio in the woods used as source for carbon. Ammonia production is likely to derive from a combination of the alkalinity consumption and the C/N ratio in the woods. Because of these results, the results of the analysis have not been able to contribute to the evaluation of the bioreactor. However, the literature study shows that the denitrifying bioreactor is the most suitable purification system for nitrate purification, taking into consideration the environmental conditions and the waters chemical content. The study also shows that a number of changes in the design of the bioreactor could increase the bioreactors reliability.