Thesis (M.A.)--University of North Carolina at Chapel Hill, 1986. / Bibliography: p. 50-51.

Fonder i allmänhet och aktiefonder i synnerhet är populära sparinstrument hos den svenska befolkningen. Ett alternativ till att äga aktiefonder är att äga aktier i investmentbolag. Vissa utredningar visar att svenska investmentbolag har presterat bättre på börsen än Sverigefonder under slutet av 1900- och början av 2000-talen, men att investmentbolag även är mer riskfyllda. Forskning som jämför investmentbolag med index indikerar att investmentbolag överpresterar gentemot index. Eftersom Sverige är ett fondsparande folk (Morningstar, 2016; SCB, 2017) är det intressant att undersöka om sparande i investmentbolag är bättre än sparande i aktiefonder.För att göra investmentbolagen jämförbara med aktiefonderna så diversifieras båda tillgångarna i enlighet med Modern Portföljteori genom att kombineras i portföljer. Att investmentbolag ofta har tillgång till styrelseposter i sina dotterbolag och därmed tillgång till insiderinformation om bolagen, skulle enligt den Effektiva Marknadshypotesen kunna medföra att investmentbolagen systematiskt överpresterar på börsen jämfört med aktiefondförvaltare.Eftersom aktiefonder kan vara både aktivt och passivt förvaltade, med en diskussion i bland annat Sverige om vilken av aktivt eller passivt förvaltade fonder som är det bättre valet, väljer denna studie att dela upp aktiefonder i dessa två kategorier. Således jämförs investmentbolagen med (1) aktivt förvaltade aktiefonder och (2) passivt förvaltade aktiefonder. De passivt förvaltade aktiefonderna approximeras sedermera med SIXPRX, ett bredare index över utvecklingen på Stockholmsbörsen. Tidsperioderna som undersöks är rullande intervall om 2, 5, 10 och 15 år mellan 2001-07-02 och 2016-06-30. Måtten som används för prestations-utvärdering är Jensens Alfa och Sharpekvot.Studiens resultat visar på överavkastning hos investmentbolagsportföljen gentemot den aktivt förvaltade aktiefondportföljen och SIXPRX, med signifikanta värden på 15-årsbasis samt ett antal ytterligare signifikanta tidsintervall. Ju längre det uppmätta tidsintervallet är desto starkare resultat uppvisas i favör för investmentbolagsportföljen. Utöver skillnader i informationsunderlag så skulle substansrabatt, skillnader i incitament till långsiktighet och skillnader i antalet ägda bolag kunna ligga till grund för investmentbolagens överprestation.

I detta examensarbete undersöker jag hur Luleå kommun framställs på kommunens webbsida. Under min praktik på Luleå kommun våren 2017 fick jag en chans att se kommunens arbete på nära håll och även diskutera kommunens viktigaste kommunikationsfrågor med anställda, och det är utifrån dessa erfarenheter jag har valt inriktningen för denna undersökning. Materialet består av 6 webbtexter som har publicerats på kommunens hemsida under fliken 10 000 nya Luleåbor. Materialet valdes efter en närläsning av kommunens varumärkesplattform med syfte att identifiera hur kommunen själva uttrycker att de vill uppfattas. För att analysera webbtexterna har jag använt en systemisk-funktionell metod där jag har tittat närmare på hur ideationella betydelser som rör kommunen uttrycks i texterna. Syftet är att undersöka om kommunen framställs som en aktiv eller passiv deltagare och som en kommun som, i enlighet med ett utvalt påstående ur varumärkesplattformen framställs som en kommun som “bidrar till en hållbar tillväxt”.   Resultatet visar att kommunen visserligen framställs i en aktiv roll när kommunen förekommer i texter, men att vissa faktorer samtidigt påverkar bilden av kommunen som en kommun som aktivt bidrar till en hållbar tillväxt. Vissa av de lexikogrammatiska valen i texterna verkar istället göra arbetet med tillväxten och kommunens roll i det otydlig. Passiva processer används exempelvis i större utsträckning för att informera om byggandet av bostäder i kommunen än processer i aktiv form med en tydlig agent. Att förstå kommunens roll i tillväxtarbetet ställer därmed vissa krav på förkunskaper hos läsaren.

Problemformulering och syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka representationen av kön, med fokus på kvinnor i lanseringsreklam för tv-spelskonsoler. Vi undersöker hur representationen såg ut i lanseringsreklamerna för flera olika tv-spelskonsoler när de lanserades, hur denna representation har förändrats över tid och vilken påverkan reklamen har på en potentiell konsument. Genom att undersöka representationen och dess påverkan på publiken kan vi undersöka problemet av stereotypisering av kön genom kommunikation inom marknadskommunikation och populärkultur. Metod och material: Vi använder oss av en kvantitativ innehållsanalys med inslag av kvalitativ analys av utvalda reklamfilmer som användes för att lansera spelkonsolerna. Totalt har vi analyserat 14 reklamfilmer, en reklam för varje spelkonsol som har lanserats av de tre stora företag som i dag är verksamma på marknaden. De tre företag som reklamfilmerna kommer ifrån är Nintendo, Sony och Microsoft. Vi använder oss dessutom av fokusgrupper för att ta reda på vilken påverkan innehållet i reklamfilmerna har på en potentiell konsument. Vi har till fokusgrupperna valt ut sex stycken reklamfilmer som deltagarna får titta på och diskutera. Reklamfilmerna som diskuteras är utvalda för att representera varje företag, olika tidsperioder och utifrån resultaten från våra innehållsanalyser. Huvudresultat: Undersökningen visar att män förekom i mycket större utsträckning än kvinnor i de analyserade reklamfilmerna. Män var mer aktiva i sitt spelande och de få gånger kvinnor väl fick använda spelkonsolerna i reklamfilmerna var spelandet i högre grad av passiv karaktär. Fokusgruppernas deltagare reagerade aktivt på avsaknaden av kvinnor i reklamerna och det fanns en tydlig konsensus i att reklamerna som de fick ta del av främst riktade sig mot män. Resultaten i denna undersökning ska visa en bild av hur de spelkonsoltillverkande företagen marknadsför sina konsoler vid lansering. Fokus ligger på hur representationen ser ut i ett tydligt avgränsat antal lanseringsreklamer för spelkonsoler.

I den här uppsatsen genomförs en semiotisk filmanalys av ljud och bild i Dove och Axe’s reklamfilmer med en ingång på genus i ljudläggning. Syftet i denna uppsats är att undersöka hur ljudläggningen samspelar med bilden för att producera genus i reklamfilm. Uppsatsen analyserar reklamfilmerna ur ett genusperspektiv med hjälp av semiotik och ljudteori. Avslutningsvis går uppsatsen in på en jämförelse mellan reklamfilm riktad mot en manlig målgrupp respektive kvinnlig. Slutsatsen är att genus finns i ljudläggning och att det bidrar till hur man uppfattar reklamfilm, samt att det inte läggs mycket fokus på ljudläggning i reklamfilm generellt sett. Det visar sig också att reklamfilm riktad mot kvinnor innehåller en passiv ljudbild eller sexistisk ljudläggning som fungerar nedvärderande, däremot är reklamfilm mot män mer aktiv i ljudläggningen som förstärker manligheten.

Syfte: Denna studie hade för avsikt att undersöka prestationen före- och efter återhämtning vid Special Judo Fitness Test (SJFT), detta genom att använda olika typer av återhämtningsmetoder såsom aktiv- (AR), passiv- (PR) och judospecifik återhämtning (JSR). Vilken återhämtningsmetod resulterar i en liknande prestation före och efter återhämtning vid Special Judo Fitness Test? Finns det skillnader mellan de olika återhämtningsmetoderna med avseende på prestation före och efter återhämtning? Vilken återhämtningsmetod resulterar i snabbast blodlaktats eliminering? Metod: Vid ett judoläger 2014 anmälde sig 32 personer till studien. 26 personer uppfyllde kriterierna som ställdes i studien. Ett urval på 12 personer randomiserades (bortfall 5 personer). Studien varade totalt 4 dagar, där den första dagen bestod av antropometriska mätningar, samt Laktattröskeltest (LT4). Dag två, tre och fyra bestod av SJFT enligt, detta efterföljt av återhämtning i form av passiv återhämtning (stilla sittande), aktiv återhämtning (löpning, 80 % av LT4) och judospecifik återhämtning (uchi- komi, 80-100 % av LT4) samt efterföljande prestation vid Special Judo Fitness Test. Resultat: En signifikant prestationssänkning observerades vid prestation före och efter vid en specifik återhämtningsmetod, detta var signifikant för passiv återhämtning, medan för aktiv- och judospecifik återhämtning fanns det en tendens i signifikant skillnad i prestation.  Vid jämförelse mellan olika återhämtningsmetoder kunde inga signifikanta skillnader observeras för några av de variablerna som analyserades för prestation vid SJFT före och efter återhämtning. Det kunde observeras signifikanta skillnader i blodlaktatseliminering mellan passiv och judospecifik återhämtning, samt aktiv- och judospecifik återhämtning för hela återhämtningsförloppet. Där både passiv och aktiv återhämtning medförde en sabbare blodlaktatseliminering än den judospecifika återhämtningen. Mellan passiv och aktiv återhämtning kunde inga signifikanta skillnader observeras. Slutsats: Samtliga återhämtningsmetoder resulterar i prestations försämringar vid SJFT efter återhämtning, dock kunde inga skillnader i prestation vid SJFT före och efter återhämtning mellan olika återhämtningsmetoder observeras. Vid eliminering av blodlaktat var PR och AR effektivare än JSR, dock verkar inte mängden blodlaktat påverka prestationen i SJFT då inga skillnader i prestation mellan de olika återhämtningsmetoderna kunde observeras. / <p>Idrott III</p>

Denna studie undersöker om utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad. I denna studie har den svenska kapitalmarknaden representerat en välutvecklad kapitalmarknad och avgränsningar har satts till att endast undersöka bolag som är noterade på den svenska largecaplistan. Studiens tidsperspektiv är satt till årtalen 2010-2020, då andelen utländskt kapital under denna tidsperiod har ökat kraftigt. Författaren till denna studie har inte kunnat påvisa tidigare forskning som undersöker hur utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad, utan tidigare forskning har studerat fenomentet på utvecklingsmarknader. Därmed fyller denna studie ett forskningsgap inom aktieprisvolatilitet. I denna studie representeras utländskt kapital av utländska indexförvaltare - en förenkling och generalisering av sanningen - då författaren inte har haft tillgång till data som kan påvisa en distinktion mellan de utländska- respektive inhemska ägarna. Valet av att utländska indexförvaltare, i stor utsträckning, kan antas vara en god approximation av utländskt ägande är på grund av att de utländska indexförvaltarna, BlackRock och Vanguard, tillsammans är den överlägset största ägaren på den svenska börsen. Studien inleds med att påvisa problematik kring indexförvaltning och dess potentiella effekter genom att hänvisa till tidigare genomförd forskning. Därefter presenteras det data som utgör grunden för den statistiska analys som studien utför. Studiens data utgörs av 70 stycken svenska bolag som är noterade på largecap-listan där observationer av bolagen är inhämtat per kvartal under den tidigare nämnda tidsperioden, vilket korresponderar till 44 stycken tidsperioder. Analysen genomförs genom en panel regression med Andel Utländskt Ägande, ln(Marknadsvärde), Handelsvolym och Laggad Volatilitet som förklarande variabler. Även dummy variabler för årtal av observationerna är inkluderat i modellen, detta för att inkludera observationernas tidsberoende. Responsvariablen i modellen är ln(Avkastning2), även känt som Volatilitet. Resultatet visar att panel regressionen inte kunde påvisa en statistisk signifikans mellan Andel Utländskt Ägande och responsvariabeln, Volatilitet, på den undersökta signifikansnivån, α = 5%. Variablerna Handelsvolymen och Laggad Volatilitet uppvisade ett statistiskt signifikant samband med aktieprisvolatilieten. Variabeln Handelsvolym hade en positiv koefficient, vilket innebär att ju högre handelsvolymen är desto högre blir Volatiliteten. Variabeln Laggad Volatilitet har en negativ koefficient vilket tolkas som att Volatilitet, över tid, återgår till ett långsiktigt medelvärde.

I denna studie undersöktes hur ett interaktivt hjälpverktyg i form av ett användarstöd kunde bidra med hjälp vid användningen av en ny digital plattform. Undersökningen fokuserade på skillnaden mellan ett passivt och ett aktivt tillvägagångssätt och mer specifikt vilken effekt ett användarstöd av varje art hade på användaren och dess upplevelse. För att besvara frågeställningen genomfördes ett kontrollerat experiment med två grupper samt en passiv och en aktiv prototyp. Användarstödet och dess innehåll baserades på principer från områden som interaktivitet, konceptuella modeller, message design och feedback, koncept som tidigare forskning anser vara fördelaktiga i digitala instruktionsmiljöer. Den aktiva versionen var annorlunda på så sätt att användaren fick kontinuerlig återkoppling på sin inaktivitet. Datan samlades in med hjälp av indirekt observation och ett kvalitativt frågeformulär. Resultatet visade att användarstödet hjälpte användarna i utförandet av en angiven uppgift, men majoriteten av testpersonerna fann hela upplevelsen förvirrande och svårbegriplig. Den passiva gruppen visade på en ökad förståelse för plattformen, men den aktiva gruppen uttryckte själva att de fått mer kunskap än den passiva. Den aktiva prototypen bidrog till kortvarig irritation för testpersonerna, men det påverkade inte den övergripande upplevelsen avsevärt.

Le présent article se donne pour objectif d’examiner de façon critique les études précédentes sur le passif en Hawsa et de proposer, dans le cadre de lan théorie de l’énonciation de Antoine Culioli, une nouvelle approche. Le passif en Hawsa morphologiquement très simple offre une diversité complexe sur le plan sémantique. Cette complexité de signification ne peut être démêlée et appréhendée que par une approche transcatégorielle qui associe les différents types de procès, l’aspect et le passif dans leur interrelation nécessaire. Cette démarche a d’abord mis en évidence l’impossibilité de dériver le passif de l’actif. En second lieu, elle a permis de distinguer les types de passifs suivants : passif potentiel qui résulte de la combinaison du passif et de l’inaccompli, le passif résultatif obtenu avec l’accompli et qui se subdivise en passif conatif quand le verbe est discret et en passif qualitatif en haut degré avec les verbes denses. En fin, elle a permis de mieux comprendre le fonctionnement de certains verbes qui semblent avoir un comportement à priori singulier y compris le fonctionnement du passif dit « dégénéré » qui s’explique par le double rôle d’agent et d’agi du sujet grammatical.

Syftet med denna studie var genom observationer med efterföljande intervjuer att beskriva och analysera förskollärares roll i utomhusmiljön som lärmiljö. Med hjälp av studiens analysmetod som har sin utgångspunkt i Björklids (1992) fyrfältsmodell har vi tolkat och strukturerat det insamlade datamaterialet.  Studien är kvalitativ som har genomförts genom att studera sex stycken förskollärare på två olika förskolor i mellersta Sverige. I resultatet framkom det att flertalet förskollärare antog olika roller, det vill säga dels en stödjande roll till att möta barns olika behov. Även en passiv roll förekom då förskollärare visade en brist på kommunikation och närvaro i barns lek. Resultatet visar även att förskollärarna i studien ansåg att arbetet i utomhusmiljön var beroende av olika faktorer som påverkade förskollärarnas roll. Dessa faktorer var miljön, storleken på barngruppen men även personaltäthet, brist på kunskap och händelser. Det som framstod som viktigt i fyrfältsmodellen var relationer som förskollärare har mellan individ och utomhusmiljö vilket blev ett verktyg för att kunna se om förskollärare agerar som aktiva respektive passiva i förhållande till aktiviteter som sker utomhus i förskolan.  Sammanfattningsvis var de flesta aktiviteter styrda av barnen men att förskollärarna då antog stödjande och vägledande roller för att skapa möjligheter för barn att utveckla färdigheter och förståelse för det barnen tog sig an. / <p>2019-12-20</p>