<p>Demokrati är något som genomsyrar läroplan för förskolan (Lpfö 98) och barns inflytande är en betydelsefull del i detta. Reggio Emilias pedagogiska filosofi, som vilar på ett tydligt demokratiskt förhållningssätt där barns inflytande är en väsentlig del, har inspirerat den svenska förskolans läroplan (Lpfö 98) som är aktuell idag. I utbildningsinspektioner gjorda år 2005-2006 i olika kommuner i Sverige framkommer att det finns brister i arbetet med barns inflytande. Syftet med denna studie är att undersöka hur Reggio Emiliainspirerade pedagoger i förskolan arbetar med barnens inflytande i samlingen och om detta ger barnen utrymme till inflytande. Utifrån syftet har dessa frågor ställts: Vilken innebörd har begreppet ”barns inflytande” för de deltagande pedagogerna som arbetar Reggio Emiliainspirerat? Hur inverkar Reggio Emiliainspirationen på pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande? Hur omsätter pedagogerna begreppet ”inflytande” praktiskt i samlingen? Hur tar pedagogerna tillvara på alla barns uttryck och intressen i samlingen? Genom semi-strukturerade intervjuer och ostrukturerade observationer har fem Reggio Emiliainspirerade pedagoger på två förskoleavdelningar studerats. Ett sociokulturellt perspektiv har lagts på studien efter inspiration av Säljö (2000). I bakgrundsavsnittet beskrivs uppkomsten av Reggio Emilias pedagogiska filosofi samt hur de arbetar med detta i staden Reggio Emilia. Utifrån olika forskares studier belyses varför barn har rätt till inflytande, positiva konsekvenser av inflytande, hur pedagogernas ageranden både kan gynna och hindra barns möjligheter till inflytande. Bakgrunden behandlar även betydelsen av att pedagoger intar ett barnperspektiv för att göra inflytandet möjligt. Resultatet utifrån intervjuerna visar att pedagogernas sätt att uttrycka sig om barns inflytande har influerats av att de arbetar Reggio Emiliainspirerat och att de, i högre grad än tidigare, anser sig låta barnen vara med och påverka innehållet i verksamheten. Resultatet utifrån observationerna visar att samtliga aktiviteter i samlingarna på förskolavdelningarna är mer eller mindre styrda av pedagogerna och barnens inflytande är beroende av hur pass styrda aktiviteterna är. Slutsatsen är att de Reggio Emiliainspirerade pedagoger som studerats arbetar med barns inflytande genom att de låter barnen vara med och påverka vissa aktiviteter samt att de i några aktiviteter ger barnen alternativ att välja mellan. I relation till hur begreppet inflytande i denna studie definierats konstateras att barnens inflytande är mycket begränsat.</p>

<p>Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan?</p><p> </p><p>Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan.</p><p> </p><p>I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi.</p><p> </p><p>Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning.</p>

<p>Denna litteraturstudie behandlar vilken betydelse vuxnas agerande har i mobbningssituationer bland barn. Valet av litteraturstudie som metod om detta problemområde har grundat sig i att kunna få ett bredare perspektiv på vad som redan finns om ämnet. Syftet med undersökningen är att införskaffa fördjupad kunskap om vilken betydelse vuxnas agerande i en mobbningssituation har för effekt på en mobbningssituation och utgången av en sådan situation. Mobbning är inte ett fenomen som är barnens fel, utan mobbning uppstår endast när vuxna tillåter det att hända. En lärare ska förstå hur hans/hennes bemötande påverkar barnen dagligen i deras arbete tillsammans med dem. En kompetent lärare behöver inte vara den som har flest antal tjänsteår, eller den som har en specifik utbildning i ryggsäcken. Varje enskild lärare har olika bakgrund och olika personlighet, vilket leder till att det är upp till var och en av lärarna att bygga upp sin egen självkänsla och trygghet (Darling- Hammond & Bransford 2005). Huvudsaken är att lärarna blir medvetna och tar sin roll som förebild på fullaste allvar. Vuxna ska skydda barnen från all kränkande behandling, och de bör ingripa när tecken på mobbning och utanförskap visas bland barnen. Annars kan budskapet till barnen bli fel. Det är inte barnens uppgift att på egen hand försöka få stopp på trakasserierna, utan hela ansvaret ligger hos de vuxna.</p><p>Slutsatsen av litteraturstudien är att den grundläggande åtgärden till att kränkningar ska kunna bekämpas, är att det finns ett välfungerande arbetslag, i vilket alla delger varandra som gör att gruppens kunskap och bredd i ämnet ökar. Ett annat viktigt resultat är att det är lättare att samarbeta för att lösa ett mobbningsproblem, än att göra det på egen hand.</p><p>Är det något barn som blir illa behandlat har vuxna ett stort inflytande och stor möjlighet till att påverka den pågående situationen. Vuxna får inte vara konflikträdda och tro att allt ska lösa sig, eller tro att ett ingripande skulle kunna göra saken värre. Det värsta är att inte ingripa alls, vilket i sin tur skulle kunna leda till osäkerhet bland barnen. I dessa situationer ska vuxna ha i åtanke att barnen ser upp till och har de vuxna som förebilder och att barn kan ta efter ett sådant negativt beteende. Därför är det viktigt att det skapas en trygg och respekterad kontakt mellan barnen och deras lärare. Genom en god relation där barn och vuxna gemensamt sätter upp de regler som ska följas ger på sikt en större chans att eliminera kränkningar och trakasserier. Detta istället för att reglerna endast skulle bestämmas, diskuteras och cirkulera bland vuxna.</p>

<p>Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen.</p><p>Som metod har använts enkäter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat på ett didaktiskt perspektiv där frågorna var, hur, när och varför har ställts.</p><p>Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen både privat och i yrket. Pedagogerna beskriver känslor som härligt, inga måsten, andrum och alltid något nytt att upptäcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptäckare, till exempel genom interaktion som innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning. Pedagogerna i enkätundersökningen är överrens om att deras eget intresse ger ett starkt engagemang och en glädje i lärandet, det gäller att ha roligt tillsammans. Pedagogerna belyste vikten av planering Inför ett skogsbesök. Tjugotvå pedagoger ansåg att en viss planering krävs för att hålla barnens intresse vid liv medan sex pedagoger ansåg att en detaljplanering var viktig. Åtta pedagoger såg däremot att planering var inaktuellt då naturen ger barnen så mycket genom att bara få vara och sysselsätta sig själva. Samtidigt menar pedagogerna att medupptäckandet tillsammans med barnen är viktigt och att ställa de didaktiska frågorna som var, hur, när och varför. Undersökningen visar att pedagogerna anser att barnen lär sig i naturen. De använder sig av alla sina sinnen och pedagogerna är överens om att barnets eget lärande framkommer genom leken i skogen.</p><p>Pedagogerna nämnde gruppstorleken som ett hinder för att se varje barns lärande i skogen vilket också resulterade i färre besök i skogen. En slutsats i undersökningen varför vissa förskolor besöker skogen fler gånger än andra kan vara att de delar upp sig i skogen och får på detta sätt en mindre hanterbar grupp att utforska tillsammans med. Detta ger en större möjlighet för pedagogen att se varje barn. En annan orsak till att pedagogerna inte besöker skogen så ofta kan kanske bero på att de saknar kunskap om hur och vad de kan lära barnen i naturen. Detta skulle underlätta om cheferna lät utbilda fler pedagoger inom ämnet natur. Med sin kunskap i ryggsäcken kan pedagogerna vara medupptäckare tillsammans med barnen och de kan lära av varandra.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att få uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda på deras uppfattningar om lek och lekande. Våra frågeställningar är: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lärande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frågorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.</p><p>I analysen av vårt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande samt att barnen lär sig mycket av att leka. Det visade även att leken får stor plats i deras verksamheter. Angående pedagogernas roll i och till lek visade resultatet på att det är skillnad i deras delaktighet i barnens lek och hur de resonerar kring det.</p><p>Utifrån vår bakgrund och vårt resultat menar vi att det är viktigt att leken får stor plats i verksamheten och att den är beroende av hur pedagogerna förhåller sig till lek. Det är även av betydelse att pedagogerna skapar miljöer för ett lustfyllt lärande genom lek eftersom för oss är lek en betydelsefull och viktig del i barns utveckling och lärande.</p>

<p> </p><p>Over the past ten years, the pupils' performance and grades has fallen and the number of competent to high school has decreased gradually. The Swedish school has been criticized and the role of the teachers has been questioned, among other by the media. In autumn 2007 Johannesskolan, one of Sweden's tenth worst schools replaced the ordinary teachers of Class 9A against eight of the country's "main" educators with the goal of the class to become one of Sweden's third major. The teachers have the autumn term in which to achieve the goal and the outcome will be measured by national tests in core subjects Swedish, English and Mathematics. The aim of this paper is to examine the role of the teacher's leadership in relation to the pupils' social and intellectual development, and identify common leadership of these eight educators. The result of the survey shows that all teachers except possibly one manage to engage students and get them to perform better and get good results.</p><p> </p>

<p>Denna studie handlar om hur man som pedagog kan göra de blyga barnen synliga och delaktiga i en utvecklande gemenskap. De frågor vi har utgått ifrån är vad förskolan kan göra för att få de blyga barnen delaktiga och synliga i barngruppen enligt pedagoger? Samt vilka förutsättningar som måste vara tillgodosedda för att barnen skall bli inkluderade i gemenskapen på förskolan?</p><p>Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad förskolan kan göra för att möta alla barn i förskolan. Hur kan man arbeta för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap?</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Denna intervjumetod användes för att få fram respondenternas personliga tankar och erfarenheter kring våra frågor. Totalt har tre pedagoger intervjuats.</p><p>Av studien framkom att det är i de sociala situationerna som pedagogerna märker att de blyga barnen utmärker sig, genom att dra sig tillbaka och inte ta för sig i gruppen. Tre viktiga nyckelord som är återkommande i pedagogernas tankar och som de hela tiden tar upp som betydelsefulla för att inkludera alla barn i en utvecklande gemenskap är att stötta, lyfta och skapa en trygghet för barnen.</p>

<p><p>Under pågående lärarutbildning har vi upplevt att det finns delade meningar om huruvida pedagoger ska ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan. Med utgångspunkt i detta blev syftet med undersökningen att belysa hur verksamma pedagoger arbetar för att ta tillvara och utmana barns läsning och skrivning i förskolan med barn i åldrarna tre till sex år. Intervjuer och observationer genomfördes i fyra olika förskolor. I forskningsbakgrunden framkommer olika forskares och författares uppfattningar angående barns läs- och skrivutveckling i förskolan. I problempreciseringen ingår frågor som hur pedagoger i förskolan tar tillvara och utmanar barns läsning och skrivning, använder pedagoger olika språkstimulerande material i verksamheterna, vad i såfall, hur föräldrar blir delaktiga i arbetet med barn läs- och skrivutveckling. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är det sociokulturella perspektivet där lärandet sker i gemenskap med andra människor. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna har ett positivt synsätt gällande barns läsning och skrivning i förskolan, det vill säga, att de försöker ta tillvara och utmana barns kunskaper och förmågor inom läsning och skrivning på olika sätt. Men resultatet visar även att några av pedagogerna har stött på motvilja från skolans håll.</p></p><p><p>Ämnesord: Läs- och skivutveckling, pedagoger, barn, förskola, utmana, lärande</p></p>

<p>Syftet med studien är att i förskolan studera leksakers roll i den kommunikation som formas mellan barn och pedagoger och utifrån ett genusperspektiv urskilja yttrandet av värderingar som leksaker ger upphov till. Som metod väljer vi att observera med hjälp av videoinspelningar och som stöd till dessa använda observationer utförda med penna och papper. Resultatet visar bland annat att leksaker har en stor roll i kommunikationen eftersom pedagoger använder leksaker för att fånga barns intressen och att leksaker på olika sätt främjar en dialog med barn. Det visar även att pedagoger styr barns val och tillämpning av leksaker och gärna knyter dessa till verkligheten och det rådande genussystemet. Våra slutsatser blir att leksaker är redskap för kommunikation och används av pedagoger för att yttra och förmedla värderingar kring könsroller och könsmönster samt att vidare forskning ytterligare kan belysa leksakers roll för den kommunikation som skapas mellan barn och pedagoger i förskolan.</p>

<p>Syftet med följande uppsats är att beskriva vilka uppfattningar pedagoger, från förskoleklass upptill årskurs fem, har om elever med koncentrationssvårigheter samt hur de ser på sin roll i det pedagogiska arbetet. I litteraturgenomgången ges en överblick kring aktuell litteratur som berör koncentrationssvårigheter. Här lyfts olika faktorers eventuella påverkan fram, samt hur pedagogens förhållningssätt, bemötande och samarbete kan underlätta för elever med koncentrationssvårigheter. För att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar valdes intervjuer som ger data av kvalitativ art. Urvalet består av fem pedagoger som är verksamma i grundskolan. Utifrån resultatet av de intervjuade pedagogerna samt litteraturen kan det konstateras att pedagogerna uppfattar koncentrationssvårigheter hos elever på olika sätt, men att det samtidigt finns några gemensamma nämnare som samtliga fem pedagoger lyfter såsom att elever med koncentrationssvårigheter har svårt för att fokusera på en uppgift under en längre stund. Sammanfattningsvis anser samtliga fem pedagoger i likhet med litteraturen att deras bemötande samt förhållningssätt har stor betydelse för hur de här eleverna fungerar i skolan.</p>