Syftet med detta examensarbete är att synliggöra om pedagoger planerar rörelsestunder för barnen samt i vilka miljöer de gör det. Vi har arbetat inom förskolans verksamhet omkring 20 år och upplever att fysik aktivitet/ rörelse har getts mindre fokus på senare tid. I litteraturbakgrunden har vi studerat forskning som pekar på att fysisk aktivitet/ rörelse är viktig för barnens motorik men att det även har positiva effekter på hjärnan. Forskningen beskriver att pedagogens förhållningssätt har betydelse för barnens möjlighet till utveckling, samt vikten av att få röra sig i olika miljöer. Vi har analyserat vårt resultat utifrån utvecklingspedagogiken och barnperspektiv- barns perspektiv. Det har hjälpt oss att tolka resultatet från vår enkätstudie. En kvantitativ metod i form av en enkätstudie har genomförts där vi skickade ut frågor till 107 pedagoger som arbetar på 14 olika förskolor, av dessa var det 66 respondenter som svarade. Frågornas utformning var av kryssalternativ, till några frågor fanns möjlighet att skriva kommentarer. Resultatet redovisas i olika diagram samt med text som förtydligar svaren. Det visar att pedagoger planerar och genomför undervisningstillfällen med barnen vilket är positivt. I sista delen diskuterar och jämför vi resultatet mot forskning som vi lyft i litteraturbakgrunden. Vi lyfter fram för och nackdelar med enkäter under metoddiskussionen. Under arbetet med vår studie har nya frågor väckts och något som vi skulle vilja fördjupa oss i är pedagogers förhållningssätt, didaktiska kunskaper och attityder genom att utföra en kvalitativ intervjustudie.

Bakgrund Stress behöver inte vara någonting negativt, det finns även vissa positiva aspekter på stress. En lagom mängd av stress kan öka prestationsförmågan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje människa bör hitta sätt att hantera sin stress. Det finns många sätt att hantera stress, att äta rätt mat eller att träna hjälper kroppen att varva ner. Stress kan uppstå i vilken situation som helst, i allt från en bilkö till stunder då krav i ens arbete känns för höga. Syfte Vårt syfte är att ta reda på hur några pedagoger i förskola och grundskola upplever samt hanterar sin egen stress i arbetslivet. Vi vill få en djupare förståelse för hur pedagoger ser på stress och stresshantering och på vilket sätt det påverkar deras arbetssituation. Metod Genom intervjuer gjordes en kvalitativ studie som syftade till att ta reda på pedagogers uppfattningar kring stress. Resultat Pedagogerna beskrev tydligt att de upplevde både fysisk och psykisk stress. De upplevde fysiska symptom som huvudvärk, magkatarr och hjärtklappningar. Psykiska upplevelser av stress handlar ofta om tidsbrist, pedagoger har ofta mycket att göra men för lite tid till sitt förfogande. Förskollärarna ansåg sig vara mest stressade i hallsituationer, grundskollärarna ansåg sig vara mest stressade inför utvecklingssamtal. En gemensam stressfaktor hos pedagogerna var det administrativa arbetet. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Mobbning är ett uppmärksammat problem i samhället. I bakgrundenbeskrivs en begreppsförklaring av mobbning, styrdokument och lagar. I forskning ommobbning beskrivs litteratur som kan relateras till syftet och handlar bland annat om attmobbning är något som förekommer i förskolan. Samspelsteorin och den sociokulturellateorin redogörs i den teoretiska utgångspunkten.SYFTE: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskolan uppfattarbegreppet mobbning och att ta reda på hur förskolepedagoger upplever att mobbning visarsig samt deras upplevelser av mobbning i förskolan. Undersökningens syfte är även att tareda på hur pedagoger i förskolan beskriver förebyggande arbete och om de anser attmobbning för med sig några konsekvenser.METOD: Undersökningen bygger på kvalitativ metod och fenomenografisk ansats.Fenomenografisk ansats handlar om att ta reda på människors uppfattningar om ettfenomen. Redskapet fenomenografisk intervju har använts till undersökningens niointervjuer med pedagoger i förskolan.RESULTAT: Resultatet visar att pedagoger uppfattar mobbning som en förnedrandebehandling som sker vid upprepade tillfällen. Det framgår även att mobbning kan ske påolika sätt, att mobbning förekommer eller inte förekommer i förskolan och att det finnsolika orsaker till förekomsten. Förebyggande arbete mot mobbning beskrivs i resultatetsom något som kan utövas på flera sätt. Resultatet visar även att mobbning kan gekonsekvenser, både allmänna konsekvenser samt konsekvenser för lärande och utveckling.

BAKGRUND: Hur handlar pedagoger för att bryta de traditionella könsmönster sområder och bistå barnen med könsneutralt tänkande? Vi vill undersöka om pedagogerna ärmedvetna om hur de agerar och resonerar i arbetet med barnen på förskolan ur ettgenusperspektiv. I bakgrunden tar vi upp pedagogernas, förskolemiljöns, föräldrarnas ochsamhällets inverkan på barns lek och lekmaterial.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger agerar och resonerarnär de erbjuder flickor och pojkar lek och lekmaterial.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit observationoch informella samtal. Observationerna är gjorda på fyra olika förskolor sammanlagt gjordestjugofyra observationer med tillhörande informella samtal.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med genus och jämställdhet iförskolan. De tillfällen då ”det bara kom” upplever vi är i de situationer då pedagogerna varlite stressade eller i de vardagliga tillfällen då det går på rutin. Observationerna och deinformella samtalen visar att pedagogerna arbetar aktivt med genus på förskolan men dearbetar inte lika mycket med sitt eget personliga förhållningssätt. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Vi är intresserade av hur pedagogerna använder sig av barnboken påförskolan. Därför vill vi höra hur ett antal pedagoger menar att de använder sig av barnboken isin verksamhet. Hur arbetar pedagogerna med barnboken? Vi belyser i bakgrundenbarnbokens historik, vilken betydelse barnboken har på förskolan och hur man använder sigav barnboken på förskolan.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur ett antal pedagoger i förskolan menar att deanvänder sig av barnboken.METOD: Vi har använt oss av en kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit intervjuer.Sju pedagoger har intervjuats på fyra olika förskolor.RESULTAT: I intervjuerna uttryckte pedagogerna att barnboken är ett av de redskap mananvänder sig av på förskolan. De använder sig av barnboken både vid planerad läsning ochvid spontanläsning flera gånger under dagen. Barnboken var även ett viktigt redskap när manarbetade med temaarbete, man utgick oftast från en bok och kompletterade gärna med flera.

BakgrundLitteraturen beskriver att utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus går inte att återskapa inomhus. För att känna trygghet i och få erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket däri. Det behövs också kunskap i ämnet hos pedagogerna, vilket de borde få mer av under sin utbildning. Utemiljön främjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhållningssätt och arbete med utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgår från en kvalitativ metod, där redskapet intervju har använts. Urvalet består av sex pedagoger verksamma i förskolan på fem olika avdelningar i Västra Götaland.ResultatResultatet visar att pedagogerna som deltar i studien har en positiv inställning till att vistas i utemiljön och att arbeta med utomhuspedagogik. De beskriver naturen som världens bästa lekplats och menar att övervägande delen av den verksamhet som sker inomhus i förskolan kan flyttas ut. Pedagogerna anser att om föräldrarnas erfarenheter eller intressen av naturen är otillräckliga kan det bli till nackdel för barnen i förskolan när de ska vistas utomhus. Pedagogerna påtalar också att upplevelsen är väsentlig utomhus och att alla sinnen är aktiverade där. Vikten av att lära om naturen i dess autentiska miljö och hur den ostrukturerade utomhusmiljön kan stimulera barnens motorik, fantasi och samarbete belyses. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Idag talas det ofta om att den svenska skolan blir sämre och attmåluppfyllelsen, d.v.s. uppfyllelsen av skolans kunskapsmål, sjunker.Samtidigt lever vi i ett uppskruvat samhälle som ställer höga krav på barnoch deras föräldrar. Mycket tid i skolan måste därför läggas på det socialaplanet. Vår undran är om skolans fostransuppdrag blivit så stort att detpåverkar måluppfyllelsen negativt.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur pedagoger ser påomfattningen av skolans fostransuppdrag idag jämfört med för 15 årsedan och om detta påverkar eller har påverkat måluppfyllelsen.METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning då vi var ute efterpedagogers tankar om skolans fostransuppdrag. Detta gjorde vi med hjälpav redskapet self-report, eftersom vi tror att svaren blir mer genomtänktadå än vid t.ex. intervju.RESULTAT: De flesta pedagoger i undersökningen anser att skolans fostransuppdragökat i omfattning de senaste 15 åren. Samtliga pedagoger är överens omatt måluppfyllelsen är sämre i dag än då och cirka hälften av dem anseratt fostransuppdraget påverkar måluppfyllelsen negativt. En aspekt somde flesta pedagoger tagit upp som orsak till ökat fostransuppdrag ärhemförhållanden, vilket naturligtvis måste förstås i ett övergripandesamhällspolitiskt perspektiv. Vi kan i resultatet se att de pedagoger somarbetar i ett socialt tungt område inte har samma uppfattning gällandefostransuppdrag och måluppfyllelse som de som arbetar i en skola medett ”lättare” upptagningsområde. Fostransuppdraget och uppfyllelsen avskolans kunskapsmål påverkas alltså av hemförhållanden och även avklassammansättning. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: I bakgrunden har jag läst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska få en kunskapsgrund att stå på och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tänkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i Borås Stad där det satsats på kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig på en kvalitativ metod då det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik är hos pedagoger. De ger exempel på hur de arbetar med matematikoavsett ålder på barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det är i förskolan grunden sätts för barns fortsattamatematiklärande och de betonar vikten av att påvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte användes i såstor utsträckning som det var tänkt från kommunens sida.

BakgrundBarns inflytande är en rättighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade läroplanen, samt konventionen för barns rättigheter. Detfinns forskning som påvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lärande via inflytande. Både pedagoger ochbarn har, enligt forskning, många utmaningar och läranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika åldersgrupperna ett till tre år samt tre till fem år. Frågeställningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju. Vi genomförde tresjälvständiga intervjuer var, på tre olika förskolor som var okända för intervjuaren.ResultatUndersökningen visade på många likheter mellan pedagogerna i de olika verksamheterna.Barns inflytande tolkades på likartat sätt, dock skiljde sig arbetsredskapen åt, när pedagogernaskulle ta reda på barnens intressen. Då sattes språket, verbalt som icke verbalt, och barnenssamspel med andra i fokus för pedagogerna. Intervjuer och observationer framkom somarbetsredskap för pedagogerna när de avsåg att ta reda på barnens intressen. Det var främst påett- till treårsavdelningen som trygghet poängterades och hur viktigt den är för att barnensenare ska kunna utöva inflytande. Ansvar betonades mer av pedagogerna på tre- tillfemårsavdelningarna, då i form av att barnen får hålla i aktiviteter eller moment. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI bakgrundsavsnittet definierar vi centrala begrepp i studien. Vi redogör även förstyrdokument och tidigare forskning. Områden som tas upp i tidigare forskning är barnsolikheter i en inkluderande miljö, det individuella och det kollektiva, kommunikationens betydelse samt pedagogens roll i arbetet med barns perspektiv och intresse.SyfteSyftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers uppfattningar kring hur barnsolikheter tas tillvara i förskolans dagliga verksamhet. De frågeställningar som ligger till grund för vår undersökning är följande:• På vilket sätt resonerar pedagoger kring barns olikheter?• På vilket sätt upplever pedagoger att de tar tillvara på barns olikheter?MetodI undersökningen har vi använt oss av intervju som redskap. Vi intervjuade sex stycken förskollärare på förskolorna Berget och Dalen. Vår teoretiska utgångspunkt förundersökningen är Schibbyes (2006) dialektiska relationsteori, där tillerkännande är ett centralt och överordnat begrepp.ResultatI resultatdelen redogör vi för sex pedagogers uppfattningar kring barns olikheter. Områden som har tematiserats är följande: ordning och disciplin, smågrupper, ålder och åldersintegrering, barns inflytande samt ekonomi och resurser. Resultatet visar att de stora barngrupperna och för lite personal begränsar pedagogernas arbete med barns olikheter. En olikhet som tas upp av samtliga pedagoger är åldern och hur barns olikheter kan påverkas av 3 den åldershomogena kontra den åldersintegrerade barngruppen. Vidare känner pedagogernaatt de måste ta till disciplinerade åtgärder för att hantera den variation som finns ibarngruppen. Pedagogerna redogör även för deras arbetssätt när de menar att de delar inbarnen i smågrupper för att kunna hantera barns olikheter. / Program: Lärarutbildningen