Syftet med studien har varit att undersöka den fria lekens roll i förskolans verksamhet och därmed skapa en insyn i hur den fria leken ser ut samt vilken roll pedagogerna har när det gäller den fria leken. Denna studie är etnografiskt inspirerad och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer samt icke-deltagande observationer har tillämpats. I analysen av resultatet framkom kategorierna: miljöns möjligheter och hinder i den fria leken, barns inflytande i den fria leken, tid till fri lek, tillfälle till lärande och utveckling i fri lek, behov av stöd i fri lek samt behov av att leka ostört vid fri lek. Studien visar att fri lek är en viktig del i förskolans verksamhet, framförallt när det gäller barns utvecklingsprocess. Miljöns utformning är också en viktig del i förskolans verksamhet liksom pedagogernas roll och ansvar under fri lek. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>

Detta är en studie genomförd med syfte att undersöka pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola och vilka strategier de använder i verksamheten för detta. I studien har en kvalitativ ansats använts vilket i detta fall har inneburit intervjuundersökning för att få pedagogers syn på samverkan mellan hem och förskola. Resultatet har visat att pedagoger anser att samverkan har stor betydelse i förskolan för att en relation ska kunna etableras och upprätthållas samt för att information kring barnet ska kunna utbytas. Resultatet visar även att pedagogerna anser sig vara säkra i sitt uppdrag och att de väljer att se utmaningar istället för svårigheter i möten med föräldrar. De kompetenser som är viktiga för att kunna samverka enligt pedagogerna är att vara professionell, trevlig, positiv och nyfiken. Slutsatsen är att pedagogers syn på betydelsen av och strategier för en god samverkan handlar om att upprätthålla goda relationer, föra samtal, se utmaningar istället för svårigheter och att vara professionell i mötet med föräldrarna.

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med studien har varit att via en kvalitativ undersökning synliggöra hur vårdnadshavare och pedagoger diskuterar kring kommunikationen på förskolan. Empirin har bestått av fokusgruppdiskussioner där sex pedagoger och tre vårdnadhavare på en förskola har deltagit. Det teoretiska perspektivet är socialkonstruktionism och diskursanalys har använts som metod för att synliggöra vilka föreställningar de ger uttryck för när de samtalar. Tidigare forskning tar upp samvekan mellan hem och förskola samt partnerskapet mellan pedagoger och vårdnadshavarna. Resultatet visar bland annat på att kommunikationen mellan förskola och hem är av stor vikt och där tvåvägskommunikation är en förutsättning. Det framkommer även i resultatet att konflikter i arbetslaget kan leda till ett oprofessionellt bemötande och icke relevant information till vårdnadshavarna. Studien visar också att både pedagoger och vårdnadshavare värdesätter den dagliga kontakten i tamburen. Det uttrycks att det är i tamburen som det delges viktig information.

Syftet med arbetet är att få en inblick i lekens betydelse för förskolebarns språkutveckling, samt vad förskollärare gör för att främja barns språkutveckling i den dagliga leken. De frågeställningar studien bygger på är: Hur ser pedagoger på den dagliga leken? samt Hur ser pedagogerna på sin roll i barnens språkutveckling utifrån lekens betydelse? Åtta pedagoger på två förskolor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna anser att leken är den viktigaste grundstenen i förskolans verksamhet. I leken lär sig barnen att ta ansvar, utvecklar självkänsla och tränar sin sociala kompetens. Vad gäller barns språkutveckling anses en av de viktigaste förutsättningarna vara att pedagogerna använder ett rikt och avancerat språk i för barnen meningsfulla situationer, och att de finns med och stöttar barnen i deras lek. Studien visar att pedagogerna är väl medvetna om lekens betydelse för barns språkutveckling och hur viktig deras närvaro är för att främja den.

Då den digitala tekniken har en betydelsefull roll i samhället anser vi att det är av stor vikt att den integreras i föreskoleverksamheten, något som även läroplanen för förskolan betonar. Vi har valt att undersöka hur och varför pedagoger i förskolan använder sig av iPaden samt om de ser några möjligheter eller hinder med att integrera den i verksamheten. I litteraturdelen behandlas både teoretiska perspektiv och tidigare forskning releventa för det område som har undersökts. För att få tillgång till pedagogernas erfarenheter och tankar kring iPaden genomförde vi en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär med öppna frågor. Kontakt upprättades via det sociala mediet Facebook där en intresseförfrågan lades ut på ett forum, iPad i skola och förskola. Sex pedagoger deltog i undersökninge. Ett informationsbrev och frågeformulär skickades därefter ut via e-mail tillpedagogerna. Deras svar bearbetades och analyserades utifrån ett konstruktivistiskt och sociokulturellt perspektiv. Utifrån det material som samlades in, både litteratur och erhållna svar från pedagogerna, kunde vi få svar på våra frågeställningar. Undersökningen visade att de tillfrågade pedagogerna främst använder surfplattan som ett kompletterande verktyg i verksamheten med syfte att underlätta dokumentationen av barns lärande och utveckling. Det framgick även, utifrån undersökningen, att det finns både fördelar och nackdelar med att integrerar iPaden i förskolan.

No description available.

Detta arbete handlar om skolbiblioteken som pedagogisk resurs för pedagoger och elever. Forskningsbakgrunden går igenom skolbibliotekets historia, internationell och nationell forskning, gällande styrdokument och lagar, resurser i skolbibliotek och några exempel på skolbibliotekssatsningar. Arbetet innehåller avslutningsvis en intervjustudie med beskrivningar från verksamma skolbibliotekarier om hur de samarbetar med pedagogerna. Vårt syfte med undersökningen är att utforska skolbibliotekariers möjlighet till samarbete med pedagoger för att utveckla elevers läsning. Vi har gjort fyra kvalitativa intervjuer med verksamma och fackutbildade skolbibliotekarier. Samtliga skolbibliotekarier arbetar på en F-9 skola och i samma kommun. Resultatet är en beskrivning av hur skolbibliotekarierna upplever sitt samarbete med pedagoger för att öka elevers läslust och läsförståelse. Arbetet innehåller även råd från respondenterna till verksamma pedagoger på hur de kan upprätta ett samarbete med skolbibliotekarien. Vår slutsats är att det finns en brist i rådande lagar som rör skolbiblioteken och att detta orsakar stora skillnader i vad skolbiblioteken erbjuder för resurser. Sammanfattningsvis kan vi se att respondenterna ger likartade svar angående bristen på styrning uppifrån och de ger även likartade beskrivningar av sitt samarbete med pedagoger i form av bokattaker, gruppläsning, matchning av litteratur till både elever och pedagogers undervisning.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers tankar om och arbete med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling, då bokläsning oftast är ett kontinuerligt inslag i förskolans vardag och det finns ett relativt stort utbud av barnlitteratur. Metoden för den kvalitativa studien är semistrukturerade intervjuer med nio verksamma pedagoger. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet att barn lär i samspel med pedagoger i en språkmiljö med artefakter. Resultatet och analysen visar att pedagogerna lyfter fram att bokläsning är språkutvecklande för barnen men att det finns flera faktorer som påverkar hur det ter sig i språkmiljön. Slutsatsen är att pedagogernas föreställningar om arbetet med barnlitteratur för att främja barns språkutveckling utgår från läsvila och samtal med barngruppen.

Syftet med studien är att undersöka hur måltiden kan ses som en demokratisk arena genom att ta del av barns och pedagogers uppfattningar. De två frågeställningar studien utgår ifrån är: Hur uppfattar barn möjligheten till eget inflytande under måltiden? Hur kan pedagoger samtala om demokrati i måltidssituationen?   Kleins fem samspelskriterier används som teoretiskt analys verktyg. I studien har både barn och vuxna intervjuats. Resultatet visar att samspelskriterierna kan underlätta det demokratiska arbetet i förskolans måltid.