I denna studie är syftet att ta reda på hur förskolepedagoger utformar innemiljön för lek, så attden blir en bra lärandemiljö oberoende av barngruppens storlek. En kvalitativforskningsmetod har använts i form av enkäter med öppna frågor. Pedagoger på traditionellaförskolor samt ute-förskolor i södra Sverige har fått svara på enkäterna. Resultatet visar på attdet finns både möjligheter och hinder i pedagogernas arbete med att utforma en lärandemiljöutefter att barngruppens storlek varierar. Det som framkommer i undersökningen är attpedagogernas åsikter varierar, samt bristen på tid till gemensamma djupgående reflektioner.Den slutsats som kan dras av undersökningen är att pedagogerna har en strävan i att fullföljasitt uppdrag utifrån förskolans styrdokument. Om de så behöver trolla med knäna.

Konflikter är en naturlig del av livet och mellan barn på förskolan som uppstår dagligen, framförallt när barnen leker tillsammans. En konflikt kan ses som en utvecklingsmöjlighet och det är därför viktigt att barnen får lära sig om olika strategier för hur man hanterar en konflikt. Många pedagoger inom förskolan känner sig osäkra på hur en konflikt som uppstår mellan barn ska lösas vilket då kan leda till att konfliktsituationerna mellan barnen eskalerar eller förblir olösta. Om förskollärarna går in och hjälper till att lösa en konflikt utan att involvera barnen, så går barnen miste om en möjlighet till utveckling. Det syfte som detta examensarbete har är att ta reda på hur förskollärarna inom förskolan ser på konflikter och vilka strategier de använder sig av för att hantera dem. För att få fram förskollärarnas synsätt så har vi valt att använda oss av intervjuer som forskningsmetod där vi har låtit åtta stycken förskollärare delge oss sin syn på konflikter och belysa de olika strategier som används vid konflikthantering. Resultatet av denna studie har visat att förebyggande konfliktarbeten och pedagogers närvaro i barngruppen har stor betydelse för att barnen ska kunna lära sig hur man hanterar konflikter.

<p>Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet. Eleven behöver ett arbetsschema som beskriver innehåll för dagen och möjliggör för eleven att utveckla självständighet och delaktighet. För att bäst kunna stödja eleven i undervisningen behövs stöd och tid för pedagogerna, att diskutera i arbetslaget skapar samsyn och utveckling.</p>

Förskolans verksamhet är en samlingspunkt för barn, föräldrar och pedagoger och det är betydelsefullt att samtliga berörda parter ingår i en ömsesidig relation för att möjliggöra ett arbete för barnets bästa. Det är pedagogernas ansvar och uppgift att se till att en förtroendefull relation mellan förskola och hem byggs upp och att upprätthålla en föräldrasamverkan som tilltalar alla. Vi lever i ett högteknologiskt samhälle där digital teknik blivit en del av det dagliga livet, det kan därmed vara betydelsefullt att förskolans verksamhet följer denna utveckling. Studien syftar till att undersöka vilka metoder för föräldrasamverkan som används idag och hur IKT som metod uppfattas och används, ur både pedagogers och föräldrars perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem pedagoger och fem föräldrar som är verksamma eller har sina barn på olika förskolor inom två kommuner. Resultatet visar att samtliga intervjuade deltagare erbjuder eller får ta del både formella och informella samverkansmetoder. Resultatet visar även att samtliga deltagare erbjuder och använder IKT som en metod för föräldrasamverkan. Alla var positivt inställda till förskolans arbete med IKT som metod för föräldrasamverkan, men hade olika åsikter om hur det kan användas i detta syfte.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

Populärkultur utgör en central del av dagens massmediala samhälle och barn anses vara en aktiv målgrupp inom detta område. På grund av barns många möten med populärkulturella influenser är det ett aktuellt ämne för såväl hemmet som för förskolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som synliggörs i pedagogers samtal, gällande barns populärkulturella konsumtion. Vidare åsyftar den även till att studera hur pedagoger samtalar kring populärkultur som en potentiell resurs i organiserad verksamhet. Studien har genomförts på två förskolor och den kvalitativa metod som använts är fokusgruppssamtal. Det empiriska materialet har producerats i två fokusgrupper och sammanlagt har fem verksamma pedagoger deltagit. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och metodologin tar avstamp i det diskursanalytiska fältet, med inriktning på diskurspsykologi. Studiens resultat visar på att pedagogerna upprättar en åtskillnad mellan traditionell kultur och populärkultur i vilka de tillskriver sig själva och barnen olika roller, i relation till olika erfarenheter och konsumtion. Det föreligger ett behov av att, som vuxen, kontrollera den populärkultur barn konsumerar med anledning av att det anses finnas bättre alternativt sämre influenser. Vidare lyfts barns populärkultur som en tillgång och ett potentiellt verktyg, under förutsättningen att det anpassas utefter en pedagogisk kontext.

The work refers to taking the pulse of aesthetic learning processes in preschool. What is defined as aesthetic learning processes? How much influence teachers' subject knowledge staging of aesthetic learning processes in preschool? Do the aesthetic learning processes mean that the body is seen as the main tool and starting point for all knowledge creation? By use of literature review, questionnaire and interview methods examined this closely. The survey shows that there is a certain imbalance in the teachers' subject knowledge connected to aesthetic expression. The art subject can be seen to have a head start when it comes to staging aesthetic learning processes in preschool.

The purpose of my study is to contribute to increased knowledge about how the size of the group affects teachers' work in a South African preschool, as well as how teachers describe that group size affects the child's individual learning and development. The study is based on interviews conducted with teachers who are working in a preschool in South Africa. The methodology used in the study is a qualitative interview method that has been performed on five teachers. The study results shows that teachers organize the day in a certain way to handle the size of the group and that the group size affects the child's individual learning and development. One conclusion that can be drawn from the study is that the teachers do not have the opportunity to meet the needs of each individual in a large group of children. This in turn affects children's learning and development. Teachers argue that the children who suffer most are the so called slow learners. It is a term used in South Africa to refer to children with learning difficulties.