The aim of our study is to investigate and analyze how preschool teachers and principals reason about the preschool teacher's pedagogical leadership in general and in relation to the teaching concept in particular. To collect the empirical material for our study, we conducted a total of eight interviews, two with principals and six with preschool teachers. We chose to look at the interviews from a theory of professions perspective. The result of the analysis shows that the preschool teachers' interpret pedagogical leadership as largely about contributing to children's knowledge development through teaching. From the theory of professions perspective, we could see that the relationship between the preschool teachers' view on pedagogical leadership and the teaching assignment is a central part of the development work to quality assure their own activities in the preschool and to strengthen the preschool teacher's profession.

AbstractBakgrunden till föreliggande studie är att skolutveckling är ett område som ofta prioriteras bort för specialpedagoger framför andra specialpedagogiska arbetsuppgifter som undervisning enskilt eller i grupp, dokumentation eller andra administrativa arbetsuppgifter. Detta gjorde mig intresserad av att undersöka hur specialpedagogens kunskaper kommer till användning inom skolutveckling. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur specialpedagogens kunskap och kompetens inom skolutveckling kommer till användning i skolans verksamhet. Studien syftar även till att belysa vad som är betydelsefullt för framgångsrik skolutveckling i skolans organisation. Studiens frågeställningar är:•Hur arbetar specialpedagoger med skolutveckling?•Vad möjliggör och begränsar specialpedagogers arbete med skolutveckling?•Vad är betydelsefullt i organisationen för att lyckas med skolutveckling?Föreliggande studie bygger den empiriska delen på underlag ifrån fyra grundskolor i tre kommuner. Respondenterna som inkluderades i studien är fyra rektorer som har gått rektorsprogrammet och fyra utbildade specialpedagoger. En rektor och en specialpedagog intervjuades från varje organisation. Rektor och specialpedagog skulle även ha arbetat tillsammans i mer än sex månader, för att ha haft möjlighet och kunnat påbörja utvecklandet av en organisation för skolutveckling. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer för att på ett naturligt sätt kunna ställa följdfrågor till respondenterna. För att bearbeta och analysera det insamlade materialet användes en kvalitativ innehållsanalys, för att kunna analyser intervjuerna med fokus på likheter och skillnader. Resultatet visar att arbetet med skolutveckling är ett arbetsområde som är svårt för specialpedagogerna att nå framgång i och specialpedagogerna får inte mandat till att arbeta med skolutveckling. Resultatet påvisar även för att det ska bli en framgångsrik organisation och för att lyckas med skolutveckling är det betydelsefullt med en tydlig ledning som organiserar och strukturerar arbetet med skolutveckling. Studien ger en inblick i hur viktigt specialpedagogers eget engagemang och med egen kraft hävda sin yrkesroll för att få mandat och legitimitet att utföra de arbetsuppgifter som specialpedagogutbildningen motsvarar. Studien bidrar även med kunskap om vad som är betydelsefullt för att lyckas med skolutveckling, i framgångsrika organisationer är det viktigt hur den interna organisationen är organiserad och det är avgörande med en kompetent och engagerad rektor som organiserar och strukturerar det pedagogiska ledarskapet som främjar en lärande och en samarbetande kultur i riktning mot kunskapskraven. Studiens kunskapsbidrag är värdefullt för nyutexaminerade specialpedagoger, verksamma specialpedagoger, rektorer samt skolledare. / AbstractThe background to the present study is that school development is an area, which is often neglected for special educators in favor of other job assignments, such as teaching, individually or in groups, documentation, or other administrative work tasks. This made me interested in examining how the knowledge of special educators is taken into consideration within school development. Therefore, the aim of the present study is to examine how special educators’ knowledge and competence regarding school development is utilized within schools. In addition, the aim is to illuminate relevant aspects of successful school development within the school organization. The problem statements of the study are:•In what ways are special educators working with school development?•What facilitates as well as limits the school development work of special educators?•Which organizational aspects are important for a successful school development?The empirical data of the present study comes from four compulsory schools in three municipalities. Respondents in the study are four principals, who previously have participated in the school leadership program, and four qualified special educators. An inclusion criteria for the respondents was that one principal and one special educator had worked together for at least six months in order to have started a collaboration in developing an organization for school development. A qualitative design was chosen, using individual semi-structured interviews, which allow for follow-up questions. A qualitative content analysis was chosen, which focuses on differences and similarities in the data. Findings show that school development is an area which is difficult for special educators to succeed in, and that they are not given the mandate to work with school development. Findings also indicate that in order to be a successful organization that ensure school development, it is important to have a distinct management that organizes and structures the work regarding school development. This study highlights the importance of special educators’ being participating as well as claiming the value of their profession in order to obtain the mandate and the legitimacy to perform the work tasks that their education has prepared them for. In addition, the study contributes with knowledge regarding important factors in successful school development: in successful organizations it is important how the internal organization is organized. A decisive element is having a competent and committed principal who organizes and structures a pedagogical leadership, promoting a culture characterized by learning and cooperation in relation to the knowledge requirements. This study contributes with valuable knowledge to recently graduated special educators as well as already active special educators, principals, and school managers.

This study aims at looking deeper into school-based leadership and teacher leadership in particular. The starting point of any line of thought is to be found in the claim that there is a positive correlation between teacher leadership and student academic performance.When searching the curriculum for the non-compulsory school system in Sweden, Lpf94,for its position on school-based leadership, the only item that is found on the subjectrefers to principal leadership. I therefore chose to perform interviews with a number ofhigh-school teachers, to attain a complementary image of how they perceive that they, as teachers, practice leadership on a daily basis. The results show that they all feel that their professional role entails a leader role, but the analysis shows that how they practice leadership can be recognized in slightly different ways.

<p>Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management. Studien har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en inriktning av hermeneutik. Studien är gjord på ett deduktivt vis, då teori har styrt forskningen. Studien innehåller material från fem kvalitativa intervjuer med olika chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn. Studien behandlar ledarskapsteorier beträffande det pedagogiska ledarskapet samt förklaringar på begreppet New public management. Det resulterar vidare i en förståelse för hur idéer om New public management kan förklara de ledningsproblem som kan ses inom hälso- och sjukvårdssektorn. De slutliga reflektionerna av studien påpekar att det bland medarbetarna saknas förståelse för varför man har börjat förändra och effektivisera i hälso- och sjukvårdssektorns organisationer. Dock arbetar chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn för att lägga mycket tid till att ständigt påminna sina medarbetare om syftet med utveckling och förändringar i verksamheternas organisationer. Troligen kommer chefer alltid att ha problem gällande förändringsarbeten, då det sitter i väggarna hur man alltid arbetat inom hälso- och sjukvårdssektorn. Möjligen när poster byts ut i framtiden och unga medarbetare tillkommer kanske de kan hjälpa till i utvecklingen och förändringen i verksamheterna.</p> / <p>What is happening in the medical care organizations is a question, as managers are frequently removed and replaced in the county councils. A care centre has been forced to hire a consulting-firm to be able to recruit a new manager to the care centre, because they failed in recruiting a new manager on their own. Ideas about New public management have started to be applied in the country councils, which signify the transformation to more business-like methods in the organizations. In the medical cares centres attitude problems can be seen from the personnel against the new work methods being employed. The purpose of this study is to create an understanding about how leadership work in the medical centres has been by ideas of the New public management. The study is carried out with a qualitative research method directed to the hermeneutics researcher’s way. A deductive way of work is followed, where the theory has control over the research. The study includes five interviews with five managers in different care centres. The study also deals with leadership theories  regarding the pedagogical leadership and explanations about New public management. It results in an understanding, if leadership problems in the health care sector can explain true ideas from New public management. The finial reflections of the study point out that it does not exist an understanding in why the organizations in the health care have started to change the organizations to make them more effective. However the managers are working or constantly reminding the personnel of the aim of working with organization changes. Managers will probably be compelled to deal with the leaderships problems in the medical health centres. Possibly in the future when posts are changed and young people, with other thoughts about how to work, arrive, the development and changes in the organizations may be assisted.</p>

Vad det är som händer inom hälso- och sjukvårdssektorn är ett frågetecken, då vissa chefer blir ut- och inrullade i landstingens verksamheter. En vårdcentral har fått anlita konsultbolag för att kunna rekrytera en ny chef till sin verksamhet, då de misslyckat med rekryteringen själva. Idéer om New public management har börjat implementeras i landstingen, vilket betecknar den offentliga sektorns omvandling till att arbeta med företagiserade metoder gällande dess organisering och styrsätt. De nya arbetsmetoderna inom hälso- och sjukvårdssektorn har setts orsaka attitydproblem. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur ledningsarbetet inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer har kommit att påverkas av idéer om New public management. Studien har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod med en inriktning av hermeneutik. Studien är gjord på ett deduktivt vis, då teori har styrt forskningen. Studien innehåller material från fem kvalitativa intervjuer med olika chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn. Studien behandlar ledarskapsteorier beträffande det pedagogiska ledarskapet samt förklaringar på begreppet New public management. Det resulterar vidare i en förståelse för hur idéer om New public management kan förklara de ledningsproblem som kan ses inom hälso- och sjukvårdssektorn. De slutliga reflektionerna av studien påpekar att det bland medarbetarna saknas förståelse för varför man har börjat förändra och effektivisera i hälso- och sjukvårdssektorns organisationer. Dock arbetar chefer inom hälso- och sjukvårdssektorn för att lägga mycket tid till att ständigt påminna sina medarbetare om syftet med utveckling och förändringar i verksamheternas organisationer. Troligen kommer chefer alltid att ha problem gällande förändringsarbeten, då det sitter i väggarna hur man alltid arbetat inom hälso- och sjukvårdssektorn. Möjligen när poster byts ut i framtiden och unga medarbetare tillkommer kanske de kan hjälpa till i utvecklingen och förändringen i verksamheterna. / What is happening in the medical care organizations is a question, as managers are frequently removed and replaced in the county councils. A care centre has been forced to hire a consulting-firm to be able to recruit a new manager to the care centre, because they failed in recruiting a new manager on their own. Ideas about New public management have started to be applied in the country councils, which signify the transformation to more business-like methods in the organizations. In the medical cares centres attitude problems can be seen from the personnel against the new work methods being employed. The purpose of this study is to create an understanding about how leadership work in the medical centres has been by ideas of the New public management. The study is carried out with a qualitative research method directed to the hermeneutics researcher’s way. A deductive way of work is followed, where the theory has control over the research. The study includes five interviews with five managers in different care centres. The study also deals with leadership theories  regarding the pedagogical leadership and explanations about New public management. It results in an understanding, if leadership problems in the health care sector can explain true ideas from New public management. The finial reflections of the study point out that it does not exist an understanding in why the organizations in the health care have started to change the organizations to make them more effective. However the managers are working or constantly reminding the personnel of the aim of working with organization changes. Managers will probably be compelled to deal with the leaderships problems in the medical health centres. Possibly in the future when posts are changed and young people, with other thoughts about how to work, arrive, the development and changes in the organizations may be assisted.

A través de entrevistas semi estructuradas, se ha indagado acerca de cuáles son las percepciones que seis directivos tienen en relación a dos elementos centrales que la teoría del liderazgo establece como elementos que garantizan la efectividad escolar:  el liderazgo a través de las habilidades blancas y el monitoreo pedagógico. La investigación se ha realizado con seis directivos de la ciudad de Lima, Perú. Se han analizado las entrevistas realizando codificaciones. Después de procesar la información, se identifica como resultados que los directivos creen que el liderazgo es un elemento central para el aprendizaje pero con desafíos asociados a la burocracia; también se identifica percepciones que asocian al liderazgo como una acción vertical de poder en algunas situaciones y, en relación al monitoreo, se plantea que es un elemento que garantiza la mejora escolar, pues fomenta las relaciones horizontales entre los miembros de una IE. / Through semi-structured interviews, it has been inquired about what are the perceptions that six principals have about two central elements that leadership theory establishes as elements that guarantee school effectiveness: leadership through white skills and pedagogical monitoring. For this research, 6 principals from Lima, Peru were interviewed and that data was analyzed. After processing the information, it is identified as results that principals believe that leadership is a central element for learning but with it has challenges associated with bureaucracy; other perceptions are associated to leadership as a vertical action of power and, in relation to monitoring, it is proposed that it is an element that guarantees school improvement, since it fosters horizontal relations between the members of an EI. / Trabajo de investigación

Solicitud de envío manuscrito de artículo científico. / En los últimos años, alrededor del mundo, se han implementado estrategias formativas a directivos, debido a que estos son el segundo factor de impacto en el logro escolar según estudios realizados por Bush & Glover (2003); Leithwood & Levin (2010) y Riley & Mulford (2011). En el caso peruano, se ha visibilizado la importancia de su cargo a partir de la ley de la reforma magisterial, la cual ha desplegado esfuerzos para la formación de líderes. En este marco, la presente investigación tiene como objetivo describir, analizar y explicar el conjunto de percepciones de seis directivos de Apurímac y Huancavelica acerca del liderazgo pedagógico y la formación virtual recibida para la inducción al cargo directivo ofrecido por el Ministerio de Educación en el año 2017. Se recopiló percepciones referidas al liderazgo pedagógico, la implementación de acciones posteriores a la inducción al cargo y la modalidad en la que se desarrolló el curso. El enfoque de la investigación fue cualitativo, se realizó una entrevista semi estructurada a 6 directores. Los resultados destacados son los siguientes. En primer lugar, se percibe, en el discurso de los directores, declaraciones que evidencian la apropiación de conceptos de liderazgo pedagógico. En segundo lugar, los entrevistados, reconocen haber establecido a partir del curso cambios dentro del espacio escolar. Entre estos, el monitoreo, acompañamiento pedagógico y fortalecimiento de relaciones de horizontalidad con sus docentes y la comunidad educativa. Finalmente, entre las percepciones acerca de haber llevado el curso de manera virtual, se destaca que esa modalidad permite el aprendizaje desde cualquier ubicación geográfica, aunque también genera sensaciones de soledad y necesidad de acompañamiento. / In recent years, around the world, training strategies for managers have been implemented, as these are the second most important factor in school achievement according to studies by Bush & Glover (2003); Leithwood & Levin (2010) and Riley & Mulford (2011). In the case of Peru, the importance of their position has become clear from the law on teacher reform, which has made efforts to train leaders. Within this framework, this research aims to describe, analyze and explain the set of perceptions of six executives from Apurímac and Huancavelica regarding pedagogical leadership and the virtual training they received for induction into the management position offered by the Ministry of Education in 2017. Perceptions were collected regarding pedagogical leadership, the implementation of actions after the induction into the position and the modality in which the course was developed. The focus of the research was qualitative; a semi-structured interview was conducted with 6 directors. The outstanding results are as follows. Firstly, in the directors' discourse, statements are perceived that evidence the appropriation of concepts of pedagogical leadership. In the second place, the interviewees recognize that they have established changes within the school space as of the school year. Among these, the monitoring, pedagogical accompaniment and strengthening of horizontal relationships with their teachers and the educational community. Finally, among the perceptions about having taken the course virtually, it is worth noting that this modality allows for learning from any geographic location, although it also generates feelings of loneliness and the need for accompaniment. / Trabajo de Suficiencia Profesional

Syftet med studien är att identifiera och få förståelse om rektorers uppfattningar om pedagogiska ledarskapet i relation till undervisning i förskolan. Jag har valt att kombinera två teorier, ledarskapsteori och organisationsteori. Utifrån dessa två teorier har jag tagit ut följande centrala begrepp: pedagogiskt ledarskap, distribuerat ledarskap, styrkedja samt undervisning, som ligger till grund för min studie.  Studien har en kvalitativ ansats. Elva rektorer som alla är verksamma i olika förskolor inom samma kommun har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. En tematisk analys har genomförts för att kunna skapa mönster i det insamlade materialet på ett effektivt sätt och därefter kunna skapa en helhet som är relevant för studien och som besvarar studiens frågeställningar.  Resultatet visar att rektorer i förskolan ser pedagogiskt ledarskap som en viktig process i organisationen men administrativa uppgifter har blivit mer tidskrävande. Detta har lett till att deras fokus på pedagogiska uppgifter minskat. Resultatet visar även att rektorer anser att en tydlig struktur för att kunna utveckla förutsättningar för undervisning i förskolan. Rektorerna uttrycker att de organiserar olika mötes nätverk där möjligheter ges för förskollärare att reflektera med varandra och i sitt arbetslag kring undervisningen.  Avslutningsvis framkommer det att det pedagogiska ledarskapet för rektorer bör tydliggöras mer i förskoleverksamheten. Studien visar även att några rektorer saknar huvudmannens stöd som behövs för att kunna frigöra tid att leda det pedagogiska arbetet. / The purpose of the study is to identify and gain an understanding of principals' perceptions of pedagogical leadership in relation to teaching in preschool. I chose to combine two theories, leadership theory and organizational theory. Based on the two theories, I chose some key concepts: pedagogical leadership, distributed leadership, chain of command and teaching that form the basis of my study. The method that has been used in this study is semi-structured interviews with eleven principals who work at different preschools within the same municipality. In the analysis part, a thematic analysis has been used and the reason for this is to effectively create patterns in the collected material and to get different perspectives. The results show that principals in preschools see pedagogical leadership as an important process in the organization, but administrative tasks have become more time-consuming. This has led to a decrease in their focus on educational tasks. The results also show that principals consider a clear structure to be able to develop conditions for teaching in preschool. The principals express that they organize different meeting networks where opportunities are given for preschool teachers to reflect with each other and in their work team around teaching. Finally, it appears that the pedagogical leadership for principal should be clarified more in preschool activities. The study also shows that some principals lack the principal's support needed to be able to free up time to lead the pedagogical work.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om rektors föreställningar av det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande, att bidra med svar på hur rektor ser på sitt ansvar för lärares lärande. Sex rektorer har intervjuats med hjälp av metoden föreställningskarta och det empiriska materialet består av utsagor som kodats och kategoriserats till teman. Resultatbeskrivningen är empirinära och som läsare får du möta rektors föreställningar genom deras utsagor. En deskriptiv berättelse har vävts samman med hjälp av rektorernas utsagor för att på så sätt beskriva rektorers gemensamma föreställning om att leda lärares lärande. Det empiriska materialet visar att rektors föreställning om det pedagogiska ledarskapet i relation till lärares lärande handlar om att kartlägga för lärande, att organisera för lärande, att leda lärande samt om lärande. Dessa delar står i relation till varandra och bildar tillsammans en helhet, ett system för lärande. Utgångspunkt för lärandet är skolans nuläge och lärares erfarenheter och kunskaper ligger till grund för det gemensamma sökandet efter ett önskat läge. Systemteori och lärande organisationsperspektivet används därför för att förstå och tolka resultatet. Analysen visar att rektors pedagogiska ledarskap i relation till lärares lärande kan beskrivas som ett lärandeinriktat ledarskap / The purpose of this study is to contribute knowledge about principals´ conceptions of their pedagogical leadership in relation to teachers´ learning, to seek the answer to how principals look at their responsibility when it comes to teachers´ learning. Six principals have been interviewed using the cognitive maps as the interview method and the empirical material consist of statements that have been coded and categorized into themes. The description of the results is empirical and as a reader you meet the principals´ conceptions through their statements. A descriptive story has been put together by the statements to describe the principals´ collective conception of teachers´ learning. The empirical material shows that the principals´ conception of the pedagogical leadership in relation to teachers´ learning is about mapping for learning, organizing for learning, to lead learning and learning. These parts are in relation to each other and together they form a whole, a system for learning. The starting point for learning is the current state of the organization and the teachers´ experiences and knowledge is the foundation for the common search for next practice.  Systems theory and the learning organizational perspective have been used to understand and interpret the results. The analysis shows that the principals´ leadership in relation to the teachers´ learning can be described as a learning-based leadership.

<p>Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande omställningar. Företag och organisationer måste ständigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. Två begrepp som används i samband med utveckling och förnyelse i organisationer är kreativitet och innovation. Syftet med den här undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar påverka kreativitet och innovation i organisationen. Syftet var även att undersöka hur ledarna uppfattar sambandet mellan kreativitet och hälsa. Fyra ledare på skiljda positioner i två olika organisationer intervjuades. Vid analysen av intervjumaterialet användes en fenomenografisk inspirerad ansats för att identifiera ledares uppfattningar om kreativitet, innovation och hälsa i organisationen. Resultatet åskådliggjorde sammanfattningsvis att både <em>frihet</em> och <em>struktur </em>samt en <em>balans</em> mellan dessa ytterligheter behövs för att skapa kreativitet och innovation i en organisation. Resultatet visade även att <em>ledarskapet </em>och <em>organisationskulturen</em> påverkar balansen. Ett pedagogiskt ledarskap och en öppen organisationskultur ansågs vara särskilt gynnande för balans mellan frihet och struktur. Ett angeläget utvecklingsområde ansågs vara att öka kompetensen kring hur balans mellan frihet och struktur samt hur balans mellan ledarskap och chefskap kan skapas. Ledarna uppgav att det finns ett samband mellan kreativitet och hälsa och att de båda begreppen påverkar varandra i en positiv spiral. Ett hinder i utvecklandet av kreativitet, innovation och hälsa i organisationen uppgavs vara tidsbrist. Att sammanföra kreativitet och hälsa till en gemensam utvecklingsorganisation skulle kunna skapa mer utrymme för detta arbete i organisationer, i enlighet med tidigare forskning inom området.</p> / <p>Society is changing and is influenced by global factors. The work life is forced to continuous development and adaptation to current conversions. Therefore, companies and organizations must constantly be renewed and developed for continued existence. Creativity and innovation are two terms often used in connection with development and renewal in organizations. The purpose of this study was to describe and analyze the overall factors that leaders perceive influence creativity and innovation in the organization. The aim was also to examine how leaders perceive the relationship between creativity and health. Four leaders in different positions from two organizations were interviewed. In the analysis of the interview material, an approach inspired by phenomenography was used to find out the leaders' perceptions of creativity, innovation and health in the organization. The result illustrated that both <em>freedom</em> and <em>structure</em> and a <em>balance</em> between these extremes is needed to create creativity and innovation in the organization. The results also showed that <em>leadership</em> and <em>organizational culture</em> affect balance. A pedagogical leadership and an open organizational culture were seen as particularly favorable for the balance between freedom and structure. One of the most urgent subjects to develop was to improve the competence of how to balance between freedom and structure, and how the balance between management and leadership can be created. The leaders stated that there is a connection between creativity and health, and that those concepts affect each other in a positive spiral. One obstacle in the development of creativity, innovation and health in the organization was reported to be lack of time.  Bringing creativity and health into a single development organization could create more space for this work in organizations, in accordance with previous research in the subject.</p>