Uppsatsens övergripande syfte är att synliggöra hur förskollärare upplever arbetet med dokumentation och pedagogisk dokumentation i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Frågeställningarna som besvaras i studien är: På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid dokumentation av verksamheten? På vilket sätt beskriver och upplever förskollärarna Förskoleappen som ett hjälpmedel vid pedagogisk dokumentation? Vilka fördelar och nackdelar beskriver och upplever förskollärarna vid användandet av Förskoleappen? Studien är kvalitativ och den metod som har använts för att besvara syfte och frågeställningarna är semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Intervjuerna genomfördes på två förskolor med ett urval av sex verksamma och utbildade förskollärare som arbetar med Förskoleappen vid dokumentation av verksamheten. Förskollärarna i vår studie har varierande yrkeserfarenhet av det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Studiens övergripande resultat var att det digitala hjälpmedlet Förskoleappen underlättar förskollärarnas arbete med dokumentation och pedagogisk dokumentation. Resultaten framhäver att genom Förskoleappen möjliggörs det för förskollärarna att ha en enkel och smidig kontakt med vårdnadshavare. Resultaten bekräftar att förskollärarna upplever att dokumentationen i applikationen är lättillgänglig och att deras arbete med dokumentation har effektiviserats i det digitala hjälpmedlet Förskoleappen. Resultaten visar på att möjligheterna till pedagogisk dokumentation i verksamheten ökade eftersom dokumentationer är samlade i en applikation.

Denna undersökning tar sin utgångspunkt i den pedagogiska måltiden på förskolan. Studien är baserad på fyra observationer under lunchsituationen på en förskola. Syftet var att undersöka det sociala samspelet och synliggöra lärandet som sker vid måltiderna. Den teoretiska ansatsen i studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Skolverket lyfter Livsmedelsverkets riktlinjer för den pedagogiska måltiden och trots detta benämns inte begreppet pedagogisk måltid i läroplanen för förskolan. Vi kan utifrån resultaten se att pedagogerna tog tillvara på barns lärande på ett utmanande sätt kring måltidssituationen, genom att de var aktiva och medvetna om sin roll. Slutsatsen av denna studie pekar på vikten av det sociala samspelet runt matbordet och pedagogers förhållningssätt till barns lärande. Det krävs ett tydligt och medvetet agerande samt att pedagoger ser måltiden som ett tillfälle för lärande, inte bara närande.

Det valda ämnet som undersöks i denna examensuppsats är dokumentation och pedagogisk dokumentation. Det övergripande syftet med studien är att få ökad kunskap om hur förskol-lärare förhåller sig till skillnader mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Frågeställningarna som vi har utgått ifrån berör vad och i vilken form det dokumenteras i förskolan, hur förskollärarna skiljer på begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation och hur positionering sker i verksamhetens dokumentationsarbete. För att samla in data användes en kvalitativ metod med intervjuer och insamlat dokumentationsmaterial från förskolorna. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Det insamlade dokumentationsmaterialet analyserades utifrån tre frågor: Vilka dokumentationsverktyg, till exempel film, fotografier, teckningar, programvara, mallar osv. används? Vilka exempel ges på dokumentation respektive pedagogisk dokumentation? Och hur positioneras barnen i texterna? Resultat från vår studie var att både dokumentation och pedagogisk dokumentation genomförs i förskolans verksamhet. Förskollärarna definierar begreppen olika och deras dokumentationsarbeten skiljer sig åt mellan förskolorna. Förskollärarna i studien anser att de är medupptäckare tillsammans med barnen, däremot kan vi inte se i det insamlade dokumentationsmaterialet att förskollärarna på något sätt synliggörs i dokumentation eller i pedagogisk dokumentation. En slutsats av denna studie är, att pedagogisk dokumentation är en levande process med reflektion och samtal med barn och kollegor. Däremot ses dokumentation som ett sparat dokument, utan någon reflektion.

Inledning Denna studie handlar om hur förskollärare arbetar med dokumentation, utvärdering och uppföljning av utomhuspedagogik. Den handlar även om hur utomhuspedagogiska aktiviteter kan kopplas samman med teori och praktik i förskolans verksamhet. Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av arbetet med utomhuspedagogik i förskoleverksamheten. Metod I denna studie används kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades sju respondenter varav en av dessa var en pilotintervju. Resultat Studien visar olika arbetssätt som förskollärarna använder sig av för att inkludera dokumentation, utvärdering och uppföljning i utomhuspedagogiska aktiviteter. Det framkom även olika förhållningssätt som förskollärarna har i utomhuspedagogiken där de kan vara medsökande och tillföra egna kunskaper i aktiviteter som kan utveckla barnen. Planering och utvärdering av utomhusverksamheten utgör enligt förskollärarna en grund för att utvärdera barns inflytande genom att se vart barnen befinner sig och gå vidare därifrån. Planeringen är även en viktig del i att se hur verksamheten har formats efter målen och för att utvärdera vilken riktning utomhusverksamheten har tagit. Det kollegiala samtalet framträder som en möjlighet till att utbyta erfarenheter mellan varandra och därigenom skapa lärande för förskollärarna. Lotusdiagram lyfts som ett verktyg vilket kan skapa möjlighet till utvärdering genom att förskollärarna med stöd av den kan synliggöra vilka mål som inkluderats tillsammans med barnen och i utomhusverksamheten. Uppföljning med diagrammet kan göras efter en viss tid då förskollärarna ser hur arbetet med något har varit och hur detta sedan kan utvecklas.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare på gymnasiesärskolans nationella program talar om pedagogisk dokumentation, bedömning och betyg. Studien bygger på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar i teoretiska ämnen på gymnasiesärskolans nationella program. Resultatet är indelat tre kategorier, Pedagogisk dokumentation av lärande, Lärarnas metoder för bedömning och Bekymret med betygsättning på gymnasiesärskolan. Studien visar att lärarna använder sig av flera metoder för pedagogisk dokumentation. De delar in pedagogisk dokumentation i två delar, där den ena är den vardagliga dokumentationen som sker löpande och den andra delen är den formella, där till dokumentation inför utvecklingssamtal och betygsättning ingår. Bedömning görs på två sätt, formativ bedömning och summativ bedömning. Den formativa bedömningen görs i undervisningen och syftar till att eleven ska komma framåt i sitt lärande. Den summativa bedömningen görs främst i slutet av terminerna och vid betygsättning. Lärarna i studien beskriver att betyg och betygsättning är bekymmersamt då betygen inte har någon formell betydelse för eleverna på gymnasiesärskolan och att eleverna kan ha svårt att förstå kunskapskrav och betyg.

Enligt Skollagen (2010:800) ska skolorna ha tillgång till ett skolbibliotek men hur den tillgången ska se ut framgår inte. Det finns inte heller någon tydlig beskrivning av hur ett skolbibliotek ska se ut vilket kan leda till många olika tolkningar. Syftet med denna studie är att undersöka om skolbiblioteket är en viktig resurs för skolan. Metoden vi valt att använda oss av är en enkätundersökning som undervisande svensklärare har fått besvara. Enkäten bestod av flera frågor, stängda samt öppna frågor för att kunna få en mer detaljerad bild av lärarnas syn på skolbiblioteket. Resultatet vi kommit fram till berör flera områden kring skolbiblioteket. Det visar att lärarna anser att deras egna skolbibliotek inte räcker till när det kommer till litteraturundervisning och att de känner ett behov av att söka kompletterande material utanför skolbibliotekets ramar. Enligt vår studie kan vi se att behovet av ett skolbibliotek finns bland lärarna, men att det inte räcker med en samling böcker för att lärarna ska kunna utnyttja biblioteket som en pedagogisk resurs.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att belysa förskollärares uppfattning över barns delaktighet och inflytande i dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan, samt förskollärarnas uppfattning av dessa begrepp. Utifrån detta syfte konstruerades tre frågeställningar. På vilket sätt har barn inflytande över dokumentation och pedagogisk dokumentation i förskolan? På vilket sätt beskrivs barns delaktighet och inflytande kring dokumentation och pedagogisk dokumentation av förskollärarna? Och, hur definierar förskollärarna begreppen dokumentation och pedagogisk dokumentation? Metoden som användes för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativ metod och semistrukturerad intervju med fyra olika förskollärare. Eftersom arbetet har en begränsad tidsperiod valde vi att göra urvalet utifrån icke-sannolikhetsurvalet och bekvämlighetsurvalet. Studiens resultat visar att förskollärarna hade olika förståelse för begreppet pedagogisk dokumentation, och detta medförde även att barnen inte (av vissa förskollärare) blev delaktiga eller fick ha inflytande över den pedagogiska dokumentationen. Det eftersom vissa av förskollärarna hade olika uppfattningar av begreppet än vad tidigare forskning säger om det. Däremot definierade de dokumentation mer lika med vad tidigare forskning säger och barnen blev delaktiga och fick ha inflytande. Resultatet visade också att de använde sig av begreppen delaktighet och inflytande synonymt med varandra. Det visade även ett varierat resultat i huruvida förskollärarna gör barnen delaktiga och låter dem ha inflytande.