I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebär att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvärderas och utvecklas för att främja barnens lärandeutveckling. Syftet med vår studie är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet. För att få svar på frågorna använde vi oss av 23 enkäter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att få en klarare/djupare bild om hur förskollärare förhåller sig till dokumentation så intervjuades två förskollärare. Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men på olika sätt. Samtliga förskolor är eniga om att de dokumenterar för barnen, sig själva, föräldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och båda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det. Resultatet visar också att tiden som de är tilldelade inte räcker till för alla vilket de ser som en negativ aspekt för att de inte hinner utföra pedagogisk dokumentation i den utsträckning som de vill.

I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvärderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie är att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien är utformad från en fenomenografisk ansats vilket innebär att individers uppfattningar är i fokus. Studien är baserad på sex pedagogers uppfattningar av arbetssättet.  Resultatet tyder på att det finns olika sätt att se på vad pedagogisk dokumentation innebär och vad dess syfte är. Reflektion uppfattas vara en central del och är avgörande för om dokumentationen är pedagogisk eller ej. Resultatet visar även att tiden upplevs vara en kritisk aspekt i förskoleverksamheter. Pedagogisk dokumentation upplevs antingen vara tidskrävande eller underlättande i verksamheten. En etisk aspekt som lyfts fram är om personalen bör fråga barnen om de vill medverka i dokumentationen eller ej. Med denna studie vill vi ge en fördjupad kunskap om vad det finns för olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet. Baserat på Lev Vygotskijs teori om barns tänkande och behov, av en stimulerande miljö för att utveckla nytt tänkande.Uppsatsens syfte är att ge dig som läsare en inblick, i pedagogens tankar kring miljön som ett verktyg. För att utveckla barns utveckling lärande.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på dokumentationsprocessen med surfplatta och hur de involverar barnen i denna process. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken pedagoger samt videoobservationer med  tre stycken av dem. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på fyra analysbegrepp, kommunikation, samspel, kulturellt verktyg och den proximala utvecklingszonen. I resultatet framkom att pedagogerna använder sig av surfplatta i olika utsträckning för dokumentation. De använder sig även av olika sociala medier för publicering av den pedagogisk dokumentation. I studien visade det sig även att det skett en förändring när det gäller hur pedagogerna gör barnen mer delaktiga i dokumentationsprocessen. Forskningen och även denna studie visar att dokumentation är tidskrävande. En hel del av det insamlade materialet bearbetas inte på grund av pedagogernas utsvävande svar.   Slutsatsen är att surfplattan används som ett dokumentationsverktyg och även ett sätt att göra barnen delaktiga. Pedagogerna har fått ett verktyg som de kan kommunicera med vårdnadshavarna och hålla dem ajour med barnens vardag på förskolan.

Studien behandlar pedagogers tal om och användande av lek som pedagogiskt verktyg för lärande i fyra olika verksamheter i Saskatchewan, Kanada. Syftet är att ta reda på vilket innehåll barnen får möta i verksamheter under sina första år och mer specifikt hur pedagoger talar om lek och lärande. En pedagog från respektive daycare, play-school, kindergarten och grade 1 intervjuas. De intervjuade får svara frågor om lekens roll, strategier och hur de anser att barn lär sig på bästa sätt, men även frågor om vad de anser att syftet med verksamheten är. Resultatet visar att pedagoger talar om innehåll och strategi, lek och lärande, i verksamheterna varierande beroende på syfte med verksamheten, ramverk och personligt förhållningssätt. Verksamheterna har olika fokus och intentioner vilket skapar olika innehåll och strategier för barns lek och lärande. I resultat- och analysavsnittet synliggörs olika samspelsformer i verksamheterna beroende på hur pedagoger har uttyckt lek och lärande. Där visar daycare upp en bild av ett berättande men också explorativt samspel eftersom barn och pedagoger på ett lekfullt vis styr riktningen för lärande. I play-school och grade 1 ger pedagogerna en bild av formbundet samspel där leken väljs bort på grund av struktur som sätter lärande i främsta rum. Kindergarten ger uttryck för ett explorativt samspel då leken får styra riktningen för lärandet. Diskussionen avslutas med att sätta resultatet i förhållande till svensk diskussion kring området.

Syftet med studien är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och förhållningssätt till att inkludera stökiga barn i verksamheten. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med åtta stycken förskolepedagoger. I resultatet framkom det att pedagogernas förhållningssätt och närvaro påverkar relationerna i verksamheten samt att den pedagogiska miljön har betydelse för hur barn inkluderas. Det framkom flera faktorer som möjliggör eller hindrar inkluderingsarbetet med stökiga barn i förskolans verksamhet. Slutsatsen är att beroende på hur flexibla pedagogerna är i sitt förhållningssätt och bemötande till stökiga barn, desto mer eller mindre inkluderas de i verksamheten. Det framkommer även i studien att pedagogernas förhållningssätt också påverkar hur andra barn uppfattar de stökiga barnen. Den pedagogiska miljöns utformande är också av största vikt för inkludering av stökiga barn där förberedelser för övergångar och sammansättning av gruppkonstellationer är väsentliga. Faktorer som påverkar inkludering av stökiga barn visas i studien vara bland annat gruppstorlek och ett samspelt arbetslag.

The purpose of this study is to investigate how preschool teachers document children and what is documented.The questions that we want answered are: What affect do the power of preschool teachers have in the relationship between the preschool teachers and the children during the documentation process? In what way are children involved in the documentation process in preschool? How do the preschool teachers protect the children's integrity when they work with educational documentation? In our theory we have chosen to use Michel Foucault's theory on the concept of power, but we will also use the theories of Åberg & Lenz Taguchi, Lindgren & Sparrman and Juul & Jens who all explain the meaning of integrity and participation while working with the educational documentation in preschool. As method we chose to interview and observe six preschool teachers that work in two different preschools. The preschools are located in two different municipalities in Stockholm.The result of our study showed that educational documentation is a useful tool in preschool, because it provides the opportunity to improve and develop preschool activities. It also provides the opportunity to follow up children’s learning and development. The children should be involved in the educational documentation in preschool and the preschool teachers should always consider the children’s integrity while working with educational documentation. Preschool teachers may however find it difficult to protect the integrity of the children while working with educational documentation.

Syftet med vårt arbete har varit att öka kunskapen om hur fritidslärare ser på den fysiska inomhusmiljön på fritidshem ur ett jämställdhetsperspektiv. De två forskningsfrågor vi utgick från för att nå vårt syfte var: 1. På vilka sätt beskriver fritidslärare inomhusmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv? 2. Vilka möjligheter och hinder beskriver fritidslärare att det finns för att utforma inomhusmiljön så att den främjar jämställdhet mellan pojkar och flickor? Vi valde en kvalitativ metod och gjorde intervjuer med åtta fritidslärare i två olika verksamheter. Vårt resultat visade att pedagogerna vi intervjuade generellt hade en medvetenhet kring jämställdhet och hur det kunde arbeta med detta på fritidshemmet. När det kom till den fysiska inomhusmiljön visade det sig dock att pedagogernas svar var en aning begränsade. Pedagogerna beskrev begreppet inomhusmiljö bredare än den tolkning vi gjort.

Syftet med studien är att bidra med ytterligare kunskap om hur förskollärare möjliggör för barns delaktighet och inflytande i arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolans kontext. Insamlingen av empirin genomfördes genom kvalitativa fokusgruppsdiskussioner med legitimerade förskollärare. De analysbegrepp som använts i undersökningen av resultatet är barns perspektiv och barnperspektiv. Studiens resultat visar att, beroende på vilket syfte och förhållningssätt vuxna har till arbetet med pedagogisk dokumentation, avspeglas det i vilken utsträckning barns delaktighet och inflytande möjliggörs i dokumentationsprocessen. Vi kan av resultatet, dra slutsatsen att förskollärarna i studien har en positiv inställning till det pedagogiska dokumentationsarbetet. Förskollärarna visar även att det är betydelsefullt att tillvarata barns tankar för att dels kunna synliggöra barns perspektiv i praktiken men också för att skapa förutsättningar, som förbättrar barns tillvaro i förskolan. Sammanfattningsvis kan vi även dra slutsatsen att det är viktigt att utgå från det barn uttrycker som meningsfullt för att lättare skapa delaktighet och inflytande i det pedagogiska dokumentationsarbetet.