The aim of this thesis is to investigate, and thereby highlight, the new role of special needs teachers in conducting educational development in the fields of linguistics and literacy. The thesis defines how educational development, as described by special needs teachers, can be conducted and what conditions they perceive for such development. Factors which, according to special needs teachers, promote or hinder the development are discussed. The study uses a qualitative method involving knowledge-creating dialogues, analyzed hermeneutically, with two special needs teachers. Results are then discussed in light of relevant research and sociocultural theory. The study indicates that special needs teachers’ main tool, to support teachers, is diverse use of dialogue. Other examples include scaffolding by way of modelling and coaching in the classroom. The special needs teachers’ stories point to the great possibilities which they have, by virtue of their education and position within schools, to conduct development work. However, it is vital that teachers receive explicit support from their principals, as well as the agreement of teachers and principals on how to promote inclusion within the school's mission and responsibilities. Relevant factors include engaged time, curriculum, teachers’ attitudes, and with which legitimacy special needs teachers conduct educational development.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Inledning: Larmrapporterna kring elevers skolresultat haglar. Samtidigt finns få redogörelser kring hur elever uppfattar olika ämnens karaktär, vad de anser präglar undervisningen samt vilka kunskaper de tror är viktiga i olika ämnen. I bakgrunden presenteras därför dels vad mellanstadieelever ska kunna i biologi, fysik och kemi enligt Lgr11, dels vilka resultat internationell och nationell forskning påvisat kring NOundervisningens innehåll och anseende. I det efterföljande avsnittet presenteras studiens teoretiska ramverk, Basil Bernsteins teorier kring symbolisk kontroll, som inrymmer kunskapens produktion, reproduktion samt förändring. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken bild ett antal elever i årskurs 4-6 har av de olika naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi samt hur de uppfattar undervisningen i dessa. Metod: Denna kvalitativt inriktade studie har nyttjat intervjumetodiken fokusgrupp för att undersöka hur elever uppfattar de tre NO-ämnena och undervisningen i dessa samt vad de tror krävs för att bli duktig i NO. Transkriberingarna från sex stycken fokusgrupper, bestående av totalt 33 pojkar och flickor från åk 4-6, utgör datamaterialet i den här studien. Resultat:I studiens resultat framkommer att deltagarna kunde ge uttryck för en god insikt i vad som kännetecknar NO som undervisningsområde men att det fanns skillnader ämnena emellan. Biologi beskrevs som lättförstått och intressant enligt många, kemi som synonymt med arbetssättet att experimentera medan fysik till sist beskrevs som svårt, ointressant, stillasittande och framförallt obekant. För att bli duktig i NO menade eleverna att hårt arbete krävs och att alla således skulle kunna bli duktiga om de bara lägger manken till. Eleverna påvisade en medvetenhet om Lgr11s existens men var dåligt insatta i vad som står däri och de trodde därför att lärare betygsätter egenskaper såsom delaktighet och flit. Avslutningsvis såg eleverna NOkunskaper som värdefulla för framtida karriär såväl som allmänt vardagsliv.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer pedagoger anser påverkar delaktigheten i den fysiska, sociala och pedagogiska miljön i förskolan för barn med hörselnedsättning. Det underliggande syftet är att undersöka vilka strategier pedagoger använder för att göra barn med hörselnedsättning delaktiga. Studien är dels kvantitativ genom enkätfrågor men även kvalitativ med hermeneutisk ansats. Respondenterna består av nio pedagoger som är verksamma i förskolan och som under de senaste tre åren arbetat nära barn med hörselnedsättning. Resultatet har bearbetats i relation till tidigare forskning och annan litteratur i ämnet. I analysen ses resultatet i relation till Imsens (1999) modell av ramfaktorteorin, d.v.s. utifrån faktorer inom de pedagogiska, administrativa, resursrelaterade, organisationsrelaterade ramarna samt ramar som berör barnets individuella förutsättningar. Sammanfattningsvis visar resultatet på att delaktighetsfaktorn behöver finnas inom alla tre områden (fysisk, social och pedagogisk miljö) för att nå bästa resultat. Verksamheten ska anpassas efter barns behov och studiens resultat visar på att det är främst anpassningar i den fysiska miljön som påverkar möjligheten att arbeta för delaktighet i förskolan. Det är svårt att skapa rätt förutsättningar genom enbart anpassningar i den sociala och didaktiska miljön.

Den här uppsatsen handlar om olika personalgruppers arbete i skolan i ett inkluderande perspektiv. Inkludering är ett i skolan allmänt använt begrepp, men vad det egentligen innebär och hur inkluderingen ska gå till, har ingen gemensam tolkning i svensk skola. Uppsatsens syfte är att titta på hur olika personalgrupper i skolan arbetar för att göra den pedagogiska, den sociala och den fysiska miljön tillgänglig för alla elever. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med semistrukturerade frågeställningar. Analysen av intervjumaterialet gjordes i följande steg: koncentrering, kategorisering, berättelse och tolkning. Resultatet visar att det inte finns något medvetet inkluderingsarbete på skolorna, men att personalen arbetar och planerar för att skapa en verksamhet som ska passa så många elever som möjligt. Personalen var överens om att den enskilt viktigaste faktorn i en fungerande verksamhet är relationen mellan vuxna och barn.

The degree project aims to gain a deeper understanding of how pedagogues are working with pedagogical documentation, as well as the significance of reflection in the educational work with children.The survey was implemented on two Reggio Emilia-inspired preschools and is based on a qualitative study using semi-structured interviews with open questions, where six pedagogues shared how they view the pedagogical documentation.The study is seen from an epistemological perspective. The results show that pedagogues place great emphasis on reflection as a tool for a visibility of children´s learning and development. Pedagogues respond to children´s questions with a question at issue to challenge the children to develop their own hypotheses for problem solving.Keywords, pedagogical documentation, reflection, learning process. / Examensarbetets syfte är att få en djupare förståelse hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation, samt vilken betydelse reflektionen har i det pedagogiska arbetet med barnen. Undersökningen har genomförts på två Reggio Emilia inspirerade förskolor. Studien byggs på en kvalitativ studie med semistrukturerade interjuver med öppna frågor, där sex pedagoger delgett hur de ser på pedagogisk dokumentation. Studien är sett utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att pedagogerna sätter stor vikt på reflektion som ett arbetsverktyg i dokumentationsarbetet. Pedagogerna svarar på barnens frågor med en frågeställning, för att utmana barnen till att utveckla egna hypoteser för problemlösning.

This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals’ image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus. Since the study is small and the respondents are few I have not been able to draw any general conclusions. But under the circumstances and results of my study I have drawn my own conclusions about what educational leadership means and what impact the organization has for the rector to serve as educational leaders. Succinctly, this can be expressed as follows; Being an educational leader and to exercise educational leadership is about you as president in all your decisions based on what is best for students. And about the organization I have come to the conclusion that it does not make much difference to the principal's ability to function as educational leaders, however, is the organization that sets up guidelines for how the head teacher designs his or her educational leadership.

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning.

Study: Degree project in teacher education, Advanced Level 15p University of Skövde   Title: Using a blog as a tool for pedagogical documentation in interaction between two preschool teachers and parents.   Pages: 39   Authors: Beatrice Johansson and Ellinor Pettersson   Tutor: Urban Carlén   Date: HT 2013   Keywords: Pedagogical documentation, interaction, blog, communication.   The purpose of this study is to examine preschool teachers’ use of blogging as a tool for pedagogical documentation and the parents’ participation in the blog. The study examines the interaction between the preschool and the children’s homes as well as if the use of a blog contributes to a greater insight for parents in the pedagogical activities.In the latest curriculum, there have been a point of monitoring, evaluation and development, which seems to be a goal in the curriculum that creates uncertainty among the profession, how to configure them. Therefore, we felt that pedagogical documentation would be interesting to investigate. To examine documentation from a current perspective arose blog as a tool.   The study is qualitative and interviews were conducted, as well as snippets of preschool blogs. Two preschool teachers and eight parents were interviewed at two separate municipal preschools in a municipality in Skaraborg. Both preschools conduct their own blogs.   The result showed that a blog is a tool that contributes the parents a greater insight into the preschools pedagogical activities. The blog can be a tool for the preschool teachers to follow, document, evaluate and evolve their pedagogical operation. The results also showed that both the teachers and the parents felt that the blog contributed to more verbal communication about what is happening in the preschool.   In the discussion, the study's methods are discussed and how interview as a method has affected the result of the study. We also debate the study's credibility and how analyzing the interview has provided a greater understanding of the blog as a tool. Then the results are discussed in parity to the literature of the study and our own reflections and expreriences. We also discuss how the use of blogs can be integrated in the preschools approaches and contribute to make parents more involved in the pedagogical activites.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Den valda platsen för studiens genomförande är en grundskola. Resultatet och slutsatsen utifrån de totalt sju respondenter som deltagit i studien har pekat på att tidsbristen, yrkets krav på individuell flexibilitet, förmågan att kunna hantera stress och det administrativa arbetet är betydande faktorer för lärarens upplevelse av stress. Det har även visat sig att de faktorer som anses vara positiva för läromiljön, samt de egenskaper som anses vara positiva hos läraren, står i direkt motsats till de upplevda konsekvenserna av stress. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>